Flera tv-bolag har protesterat mot EBU:s beslut om stängda rep och inställda presskonferenser.

Aftonbladet kan avslöja en upprörd diskussion bland över 30 länder som resulterade i ett protestbrev till Eurovision-arrangören.

Men förgäves: När Loreen repar på söndag och på onsdag görs det helt utan press närvarande i Liverpool.

Det var fler än fans och journalister som reagerade när EBU i februari gick ut och meddelade att alla repetitioner förutom genrepen skulle ske bakom låsta dörrar, att inga presskonferenser skulle hållas med de tävlande artisterna och att presscentret inte skulle öppna förrän dagen före den första semifinalen av Eurovision song contest i maj.

Upprörd diskussion

Nu kan Aftonbladet avslöja en upprörd diskussion bland över 30 delegationer som resulterade i att åtta tävlande länder skickade in ett prostestbrev till EBU där man vädjade om att ändra beslutet.

Men för döva öron.

Eurovision-arrangören har stått fast vid sitt beslut.

Det innebär att ingen press tillåts närvara, eller ens via tv-skärmar följa, Loreens eller någon av de andra artisternas repetitioner på Eurovision-scenen.

EBU kommer att lägga ut korta videoklipp i sina sociala kanaler och dela stillbilder från repetitionerna. Men några presskonferenser där artister och ansvariga från de olika ländernas delegationer får svara på journalisters frågor efter repen kommer inte att hållas.

Källa: Åtta länder skrev under

Aftonbladet har tagit del av ett utkast till brevet, som diskuterades mellan ett 30-tal av de tävlande ländernas presschefer. Enligt uppgifter till Aftonbladet valde slutligen åtta tävlande länder att ställa sig bakom brevet som skickades till EBU:s presschef för Eurovision, Dave Goodman.

Diskussionen om de stängda repen och inställda presskonferenserna uppstod i samband med att EBU höll informationsmöten med representanter för de tävlande länderna i mitten av mars, först ett möte med delegationschefer från de 37 tävlande länderna, och därefter ett möte med respektive lands presschefer.

Efter mötena fortsatte diskussionen på digital väg mellan ett 30-tal av presscheferna och det var då som protestbrevet formulerades.

Orättvist för dem som tävlar i första semin

I brevet lyftes orättvisan för dem som tävlar i den första semifinalen, att presscentret inte öppnas förrän dagen före den semin.

Enligt utkastet till brevet vädrades en oro över att när inget presscenter finns öppet, inga rep går att följa och inga presskonferenser hålls så finns inget för pressen att bevaka, vilket skulle komma att leda till att de flesta journalister inte skulle vara på plats förrän till invigningsceremonin söndag 7 maj.

Länderna som tävlar i den första semifinalen har då mycket begränsad tid till intervjuer, möten med journalister och att nå ut med sina artister och låtar.

”Vi känner att det här beslutet inte är rättvist för länderna som tävlar i den första semifinalen”, står att läsa i utkastet som Aftonbladet tagit del av.

”Tidigare år har vi alla upplevt att de allra flesta intervjuer genomfördes under den första veckan, när det finns mer fri tid mellan repetitioner och medan pressen att prestera i sändningarna fortfarande håller på att växa.

Den 8:e maj, som du kan förstå, kommer artisterna som tävlar i den första semifinalen inte ha någon tid att tillbringa med media. Schemat är för tajt och de måste fokusera på sina framträdanden.”

Vädjan: ”Tänk om, ändra beslutet”

Brevet avslutades med en vädjan från de åtta länderna om att beslutet skulle upphävas och presscentret öppnas upp tidigare för journalister:

”Vi för fram vår oro i ett gemensamt mejl för att vänligen be er att tänka om, ändra beslutet och överväga att öppna det några dagar tidigare”, står det i brevet.

Men någon ändring har inte genomförst.

På söndag kommer de första tio länderna, inklusive Sverige och Loreen, Portugals Mimicat och Norges Alessandra, att repetera. Men för stängda dörrar.

Och så ser det ut hela veckan.

Ingen press får närvara när Israels Noa Kirel, Nederländernas Mia Nicolai och Dion Cooper eller Finlands Käärijä repeterar på måndag.

Inga presskonferenser hålls efter att Estlands Alika, Polens Blanka eller Österrikes Teya och Selena repeterat på tisdag.

Och när Loreen ställer sig på scenen för sin andra repetition på onsdag nästa vecka fortsätter samma sak. Ingen press närvarande, ingen efterföljande presskonferens.

Länderna som skrev under

De länder som slutligen valde att skriva under brevet var, enligt källor: Portugal, Malta, Tjeckien, Schweiz, San Marino, Azerbajdzjan, Lettland och Polen.

Även representanter för delegationerna från Belgien och Estland skulle skriva under brevet, men när de väl meddelade att de ställde sig bakom hade brevet redan skickats iväg.

Enligt vad Aftonbladet erfar ska det faktum att Sverige inte skrev under brevet ses som ett ställningstagande varken för eller emot innehållet. Diskussionen kring brevet skedde i ett informellt digitalt forum och de som inte var aktiva i forumet de aktuella dagarna kunde lätt missa diskussionen om brevet.

Aftonbladet har varit i kontakt med EBU:s presschef Dave Goodman som bekräftar att han fått brevet och också delar med sig av sitt svar till delegationerna.

EBU:s svar: Kostar för mycket

Där hänvisade han till den höga kostnaden för att hålla ett presscenter öppet och att den stora majoriteten av traditionella medier inte brukar anlända till Eurovision-staden förrän under sändningsveckan.

Han hänvisade också till att EBU:s beslut att stänga alla repetitioner för media gjordes för att skydda artisterna från negativa kommentarer på nätet och tillåta dem att fullända sina framträdanden i avskildhet

I sitt svar lyfte han också fram att EBU möjliggjort för frivilliga så kallade meet & greet-träffar på andra ställen än i anslutning till arenan, där fans och journalister skulle kunna träffa de artister som valde att delta.

I ett mejl till Aftonbladet skriver Dave Goodman att 14 av de 37 tävlande länderna hittills visat intresse för dessa meet & greet-träffar.

”Vi hoppas att den siffran ökar eftersom många delegationer ännu inte har svarat, inklusive några av dem som skrivit under det aktuella brevet”, skriver han.

Original English language wording of the draft of the letter sent to the EBU’s Head of Communication Dave Goodman, on behalf of eight of the participating broadcasters in Eurovision 2023. Provided to Aftonbladet by sources:

”After our meeting today, some Heads of Media have shown their concern about the Media Centre opening only at may 8th.

We feel this decision is not fair for countries performing on the first semi-final.

In the past years, we have all experienced that the larger number of interviews happened in the first week, when the free time between rehearsals is bigger, and the pressure of the Live Shows is still growing.

As you can understand, at May 8th the artists performing in the first semi-final have no free time to spend with media. The schedule is too tight and they have to focus on their performance.

We understand you brought the solution of doing this meetings with media in the Euro Club but we also feel that without a space to work, probably the majority of media members won’t attend to Liverpool earlier than 7 or 8 of May.

We gather our concern in a group email to kindly ask you to reconsider this decision and to review the chance of opening it some days earlier.

We all want the best for the contest, for the Eurovision brand, for the Artists and we all stand for fairness with all participating countries.”

Många av Eurovision-artisterna reser runt i Europa nu för att marknadsföra sig och sina låtar. Loreen har gjort succé på fanevent i Madrid, Amsterdam och London, gjort massor av tidnings- och tv-intervjuer och träffat fans.

Norska Alessandra Mele och hennes låt ”Queen of kings” blev ju tidigt en snackis i Eurovision-världen, inte bara för att den är mycket lik Klara Hammarströms ”Run to the hills” och Lumix ”Thunder”, utan framför allt för att låten är omedelbar och kan bli en av utmanarna på scenen i Liverpool.

Men nu är hon också en snackis av en helt annan anledning: Hon försökte ta med sig olaglig pepparsprej till London – och stoppades av tullen på Heathrow.

Alessandra var på väg till London för att få vila lite efter att ha medverkat på flera olika fanevents den senaste tiden.

Men tullpersonalen stoppade henne.

Hon har själv delat med sig av händelsen på Tiktok:

– Jag är så överväldigad. Det är så mycket som händer. Och nu när jag trodde att jag skulle kunna få koppla av så kom jag till Heathrow och går igenom kontrollen och mamma har köpt pepparsprej till mig, så jag kan skydda mig mot dåliga människor, säger hon i videoklippet som tycks vara filmat i rumemt där hon tagits åt sidan på flygplatsen i London.

Tårar rinner nedför hennes kinder när hon fortsätter:

– Jag tar den med mig överallt för att den får mig att känna mig säkrare. Så stoppade de mig och sa att den är olaglig här. Jag visste inte det. De stoppade mig. De ringde polisen och har tagit allt.

Hon avslutar videon med att säga att allt kommer ordna sig:

– Det kommer bli bra, jag vet det, men jag är överväldigad. Jag vill bara till min mamma.

I Sverige omfattas pepparsprej av vapenlagen och det krävs specialtillstånd för att få inneha eller föra in det i landet. Så om Alessandra hade pepparsprejen med sig till Sverige när hon var här i samband med Melodifestivalens final så bröt hon även mot svensk lag.

däremot finns det andra typer av försvarssprejer, med liknande effekt, som är fullt lagliga.

@alessandrasmusic Wanted to share this with you BTW still waiting for the police in the airport . #fyp #airport #pepperspray #storytime #eurovision2023 ♬ original sound – Alessandra Mele

Alessandra ska kanske också vara glad över att det här hände nu och inte när hon och den norska delegationen var på väg till Liverpool för Eurovision. Det skulle ha kunnat bli ännu mycket jobbigare då.

Vad händer i Eurovision-världen, undrar ni? Massor, men jag måste också jobba med lite annat innan det bär av till Liverpool. Som att fläka ut mig i bar överkropp i både tidning och sajt (Läs allt här).

Men till Liverpool bär det av i alla fall.

Det har tagit lite tid att få ackrediteringen godkänd. Även fast man mer än dubblerar antalet journalister till årets Eurovision jämfört med förra året så har EBU hållit hårt i ackarna. Ursprungligen verkar det som att Sverige bar fått en ytterligare ack än förra året, men nu verkar det som att SVT utövat en del påtryckningar och fått till lite fler ändå.

Tyvärr är ju alla rep utom genrepen stängda i år, eftersom EBU tydligen inte längre är intresserade av en öppen och fri press utan vill hålla så mycket hemligt som möjligt och tyvärr därmed öppna för ännu hårdare och elakare spekulationer.

Därför det finns ingen anledning för mig (eller egentligen några journalister för den delen) att vara på plats förrän genrepen drar igång, måndag 8 maj. Eller till invigningscermonin dagen före möjligen.

Men jag ska ändå försöka uppdatera er lite här, mer eller mindre oregelbundet, om det händer något spännande, som nu, när norska Alessandra åkt fast i tullen på Heathrow (kommer text om detta snart) och debaclet kring de stackars nederländska artisternas sånginsatser och det oförsvarliga sättet som tv-bolaget Avrotros agerat (håll utkik i bloggen under dagen).

Och så kommer det ju ske repetitioner i Liverpool, om än bakom lyckta dörrar, hela veckan före genrepen och sändningarna drar igång. Vi lär åtminstone få tillrättalagda bilder från EBU då, så nån form av uppdateringar ska jag förhoppningsvis kunna bjuda på även då.

Hon är spelbolagens och fansens favorit till seger. 

Nu står det klart att SVT i flera månader har känt till vilka begränsningar Eurovision-scenen innebär – och att Loreen kommer att tvingas ändra sin spektakulära scenshow.

Men hur vill ansvariga ännu inte kommentera – trots att tiden håller på att rinna ut.

– Vi är mitt i den processen och kan ännu inte säga hur det kommer att bli, säger Anders Wistbacka, SVT:s projektledare.

Det avancerade numret, med sand, rök, ett scenpodium och en 1,8 ton tung ledskärm som sänks ned över Loreen från taket fick fans och tv-tittare att tappa hakan under Melodifestivalen.

Sedan dess har ”Tattoo” seglat upp till att bli den solklara segerfavoriten i Eurovision, trots att det fortfarande är oklart hur mycket av scenshowen Loreen kan behålla till Liverpool.

Krävdes över 10 scentekniker

Det har tickat på uppåt hela dagen. Och nu, plötsligt, är Sverige favorit att vinna Eurovision. På torsdagskvällen efter att pressen fått se Loreens första repetition, så har Sverige alltså gått om den tidigare favoriten Ukraina hos spelbolagen. Detta utan att vi har en svensk vinnare än, men det är helt och hållet beroende på Loreen och att hennes första rep har hyllats av experter, bedömare och tyckare.

Eurovision-stjärnan Blanco, 19, slog sönder scenen i ett vredesutbrott inför över 10 miljoner tv-tittare sent på tisdagskvällen, under Italiens uttagning till Eurovision song contest.

Förra året tävlade han för Italien i Eurovision med duetten ”Brividi” tillsammans med artisten Mahmood.

Under tisdagskvällen var Blanco en av mellanakterna under Sanremo-festivalen. Den italienska musiktävlingen brukar beskrivas som inspirationen bakom Eurovision, en otroligt populär tv-sänd tävling som som varje år levererar några av Italiens största hits och även fungerar som landets uttagning till Eurovision song contest.

Men när Blanco skulle framföra sin senaste singel ”L’Isola delle rose” fick han problem med medhörning på scenen. Han försökte signalera det till teknikerna, både med tecken och också genom att ropa i mikrofonen.

När ljudet fortsatte att strula drabbades Blanco av ett vansinnesutbrott på scenen och gick loss på inredningen inför en rekordpublik på 10,8 miljoner tv-tittare.

Blanco börjar sparka sönder rosenrabbaten som ställts in på scenen som scenografi till hans låt.

Rosorna flyger i luften under Blancos vredesutbrott, medan hans bandmusiker bara kan se på och fortsätter försöka spela, tillsammans med den förinspelade bakgrundsmusiken.

Blanco sliter ut sina öronsnäckor och fortsätter påtala i mikrofonen att han inte hör. Han skakar på huvudet och när han ännu inte får gehör för sina problem rusar han runt till sina bandmedlemmar och ruskar om dem och sen går han på scenografin ännu mer våldsamt.

Inför tv-tittarna och den chockade arenapubliken börjar han slita upp brädorna som rosenrabatten placerats på, lyfter dem högt över huvudet och drämmer dem i scengolvet.

Och han nöjer sig inte. Gång på gång sliter han upp nya delar av sceninredningen för att med all kräft kasta dem i scengolvet.

Blanco, som fyller 20 år på fredag, slog igenom under coronapandemin och blev snabbt en av de allra mest streamade artisterna i Italien. Han säljer slut på arenor under sina turnéer och förra året tog han hem segern i Sanremo tillsammans med Mahmood. Inför hemmapublik i Turin slutade den sen 6:a i Eurovision song contest.

Publiken på plats i arenan i Sanremo buade ut Blanco när musiken till slut tystnade.

Programledaren Amedeo Umberto Rita Sebastiani, mer känd i hemlandet som bara Amadeus, fick kryssa mellan de förstörda rosorna och den sönderslagna scenografin när han klev ut på scenen.

Men han behöll lugnet och välkomnade Blanco att komma tillbaka och sjunga sin låt igen senare, trots publikens buande. Blanco tackade dock nej.

Artisten försökte bortförklara vredesutbrottet genom att säga:

– Jag tappade medhörningen, men ville ändå ha roligt. Det är det vackra med musik, att ha roligt.

Eurovision-publiken har reagerat med bestörtning över beteendet på scenen. Sveriges mångåriga Eurovision-kommentator, regissören och manusförfattaren Edward af Sillén skriver på Twitter:

”Blanco som tävlade för Italien i fjolårets Eurovision, har blivit en absurd diva och valde att trasha scenen i Italiens Melodifestival ikväll eftersom hans medhörning strulade. (Han var dessutom bara mellanakt) Inte så klädsamt… möttes av publikens burop.”

På Twitter sprids klipp från Blancos vredesutbrott som sedan händelsen fått flera miljoner visningar:

IL MOMENTO BUGO DEL SANREMO 2023 GRAZIE BLANCO #sanremo2023 pic.twitter.com/T3CE85sfsS

— 𝒩𝒾𝒸𝑜𝓁𝑒 (@trovarsi) February 7, 2023

🇮🇹 Blanco estaba cantando su última canción “L’Isola delle rosse” y ha dejado de oírse, así que se ha cabreado, ha dejado de cantar y se ha puesto a destrozar rosas sobre el escenario de #Sanremo

El público le ha abucheado y Amadeus le ha ofrecido volverpic.twitter.com/rMU4tl9XOy

— Luis Fuster (@luisgfuster) February 7, 2023

Trenden har gått åt det här hållet under några år.

Men nu har EBU tydligen helt tappat det. En organisation som ska arbeta för det fria ordet och fri, oberoende journalistik gör nu helt tvärtom i Eurovision.

I maj kommer inga journalister tillåtas vara närvarande under artisternas två första repetitioner. Istället kommer EBU att skicka ut utvalda bilder och små klipp från repetitionerna.

Presscentret öppnar inte ens förrän under tävlingsveckan, då arenan också öppnas upp för reportrar och fotografer att närvara under det inledande genrepet inför varje semi och därefter final.

För några år sedan stängde EBU de första repen, press på plats kunde följa genomsjungningar via skärmar, men fick nöja sig med bilder som EBU:s fotografer tagit. Sen stängdes de första repen så att man inte heller fick se dem på skärmar, utan tvingades nöja sig med kortkorta videosnuttar från EBU tillsammans med deras tillrättalagda och av ländernas delegationer godkända bilder.

Och nu tar Eurovision-arrangören alltså ytterligare ett steg bort från öppenhet och fri ooberoende journalistik genom att helt stänga samtliga tävlande länders enskilda repetitioner i arenan.

I ny information som idag publicerats på Eurovision song contests officiella sajt motiverar EBU beslutet:

”Det här är för att låta artisterna repetera i avskildhet och produktionen fullända varje framträdande innan det visas upp i sin helhet när genrepen börjar måndag 8 maj. Utdrag från dessa repetitioner kommer att delas på ESC:s och några deltagande sändande tv-bolags officiella digitala kanaler.”

Det här innebär också att det inte blir några enskilda presskonferenser med respektive artist. Istället kommer EBU ha nån form av digitala ”meet and greet”-events. Dessa har vi redan sett under pandemin och förra året och de är alltid tillrättalagda, utan relevanta frågor, från låtsaspersoner som EBU anlitat och som inte har den minsta aning om vilka frågor som är relevanta för publiken att ställa till artisterna, utan hellre bara vill bli kompis med de tävlande.

”Några av artisterna” kommer också att ställa upp på meet and greets på Euroclub, skriver EBU. Alltså kommer fans och press ha möjlighet att träffa ”några” av artisterna på det officiella feststället Euroclub.

Men det är återigen ett fanmöte, alltså inte en presskonferens där man har möjlighet att ställa de där spontana frågorna som kan uppstå efter en repetition. Heller inga tillfällen att ställa relevanta frågor om tävlingen, arrangemanget eller vad helst annat som kan vara viktigt att låta artisterna kommentera och bemöta.

Intresset för tävlingen kommer ju av att man bygger upp förväntningar. Förväntningarna kommer av en oro och spänning för hur slutresultatet kan komma att bli. Det kan man inte bygga upp genom att stänga ute journalister från att rapportera om förberedelserna inför tävlingen, att stänga repetitioner och inte visa något förrän det är, spacklat, slipat och fixat.

Det har verkligen brunnit hål i hela huvudet på EBU-cheferna.

Tidigare SVT-chefen Martin Österdahl är EBU:s högsta chef för Eurovision, med den lite underväldigande titeln exekutiv supervisor för Eurovision. Så jag brukar nöja mig med att kalla honom Eurovision-boss.

Jag har sökt honom idag för att se om han vill kommentera det faktum att EBU försvårar och förhindrar en fri och oberoende pressbevakning av Eurovision song contest. Han har inte återkommit.

Nu drar Mellocirkusen igång äntligen och vad hittade jag i morse när behövde skriva en påminnelselapp om något helt annat till mig själv?

Jo, det här blocket från Eurovision 2021, där jag minuterna före vinnarpresskonferensen försöker formulera frågan som bara måste ställas till Måneskins frontman Damiano.

Hur gör man egentligen när man ska formulera en otroligt kontroversiell fråga? Jo, man skriver, och skriver om och så blir det ändå inte precis så som man försöker få till det.

En halv Eurovisionvärld spekulerade och jag visste att det inte fanns någon annan journalist på plats som skulle våga eller vilja ställa frågan som faktiskt över miljoner personer spekulerade om i sociala medier.

Men frågan ställdes, Damiano fick möjlighet att svara och därefter också rentvå hela bandet i efterspelet till detta.

Om jag inte ställt frågan hade det antagligen aldrig skett och folk hade fortsatt att spekulera i vad som faktiskt hände där i greenroom.

 

Visa detta inlägg på Instagram

 

Ett inlägg delat av Torbjörn Ek (@tobbe_ek)

UPPDATERAD VERSION onsdag 26 maj: En representant för Dream Team som anklagats för fusket tillbakavisar alla anklagelser. Läs mer längre ner.

Efter att droganklagelserna under finalen avfärdats kokar nu Eurovision-twitter över med spekulationer och anklagelser om röstfusk, köpta telefonröster och märkliga poäng från olika länders jurygrupper.

En mängd Eurovision-fans frågar i bloggar och på sociala medier: Kan ett land ha köpt sig vidare till final?

Bland annat den väl ansedda och ofta anlitade finska Eurovision-experten Tobias Larsson har ifrågasatt resultatet och uppmanar EBU att ”sätta ner foten”, så också en mängd Eurovision-fans på Twitter och i andra sociala medier.

Idag svarade EBU till mig och det står klart att de inte tänker inleda någon utredning.

Men först, det här är vad det handlar om.

Det är Moldaviens resultat som står i centrum, artisten Natalia Gordienko men kanske framför allt att det team hon backats av, med ryska Eurovision-profilen och mångmiljonären Philipp Kirkorov i centrum, som även står med som låtskrivare till hennes ”Sugar”.

Dream Team – en stormakt i Eurovision

De kallar sig själva Dream Team och har legat bakom en mängd framgångsrika Eurovision-bidrag genom åren, inklusive Ani Loraks ”Shady Lady” 2008 för Ukraina och Sergey Lazarevs ”You are the only one” från 2016 för Ryssland.

Dream Teams frontfigur är ryska tv-personligheten, artisten och musikproducenten Philipp Kirkorov, som flera gånger har rankats bland Rysslands mest inkomstbringande kändisar av Forbes, 2020 på en femteplats med en årsinkomst beräknad till 6,6 miljoner dollar, omkring 55 miljoner kronor.

I Dream Team ingår också tre tongivande greker: låtskrivaren Dimitris Kontopoulos, nummerkreatören och koreografen Fokas Evangelinos och finansiären och PR-experten Ilias Kokotos vars familj äger och driver en mängd femstjärniga hotell, som Kokotos också är direktör för.

I årets Eurovision låg Dream Team bakom både det grekiska bidraget, Stefania med låten ”Last dance” och Moldaviens låt ”Sugar” med artisten Natalia Gordienko.

Bytte jurygrupperna röster med varann?

Men i kulisserna spekuleras det i att jurygrupper skulle ha bytt röster med varandra, något som så klart inte går att bevisa om inte någon i jurygrupperna träder fram och erkänner.

Och det frågas framför allt hur det kan komma sig att Gordienkos inte särskilt tonsäkra sång i semifinalen belönades med högsta poäng från tv-tittarna i åtta länder. Åtta länder där intresset för Eurovision är välkänt lågt och antalet telefonröster därmed lätt skulle kunna påverkas av den som är beredd att betala för det.

2013: Azerbajdzjan anklagades för att köpta telefon- och juryröster

Senast som allvarliga anklagelser om röstfusk förekom i Eurovision var 2013 i samband med tävlingen i Malmö. Då publicerade en smygfilmad video av den litauiska nyhetssajten 15min.lt, som då hade samma ägare som Aftonbladet, norska mediekoncernen Schibsted.

I videon syntes hur rysktalande män hade försökt köpa telefonröster i Eurovision för Azerbajdzjans räkning. Enligt tidningen hade man siktat in sig på studenter som skulle förses med fullmatade simkort för att ringa och rösta på landet, som också slutade tvåa i Eurovision-finalen.

Senare samma år gick en högt uppsatt person inom ett annat lands delegation ut och avslöjade hur en representant för Azerbajdzjan i Malmö erbjudit stora summor pengar för att köpa juryröster. Samma person pekade också ut två andra länder som uppgavs ha försökt köpslå om sina respektive jurygruppers poäng.

EBU:s utredning efter händelserna 2013 visade att det förekommit röstfusk, men att något tv-bolag inte kunde knytas till fusket. I Eurovision är det ju tv-bolagen i de olika länderna som tävlar mot varandra. Därför valde EBU att skärpa sina regler:
”På samma sätt som fotbollsklubbar är ansvariga för sina supportrars uppträdande kommer vi att hålla – från fall till fall – de tävlande tv-bolagen ansvariga för att det inte sker röstfusk till förmån för deras bidrag”, sa Frank Dieter Freiling, ordförande för Eurovisions referensgrupp som bestämmer över tävlingen, i ett uttalande, enligt TT.

2009 – Kirkorov tvingades lämna juryn

Sedan 2014 och fram till i år har EBU gått ut med de olika ländernas jurymedlemmar i förväg, det har motiverats med öppenhet och en möjlighet att i förväg kunna granska så att jurymedlemmarna inte har kopplingar till de olika bidragen, eller uttrycker sig olämpligt.

Det har flera gånger resulterat i att jurymedlemmar bytts ut.Och så skedde även tidigare än så.

Exempelvis var det mina frågor under en presskonferens om kopplingarna mellan den tilltänkta juryordföranden för den ryska juryn 2009 och den grekiska artisten Sakis Rouvas som gjorde att Eurovision-profilen Philipp Kirkorov tvingades hoppa av som juryordförande.

2016 fick Wiktoria Johansson inte ingå i den svenska Eurovision-juryn eftersom hon redan hade uttryckt sina åsikter om låtarna i SVT:s införprogram. Enligt EBU:s riktlinjer får jurymedlemmarna inte offentliggöra vad de tycker om tävlingslåtarna förrän efter att juryuppdraget slutförts. Wiktoria petades och ersattes av Lisa Ajax.

Alla jurymedlemmar röstade exakt lika – diskades

Jurygrupper har också kickats efter att de avlämnat sina poäng. 2014 satte EBU ner foten mot Georgiens jury, efter att samtliga jurymedlemmar haft exakt samma topp 8 i finalen. EBU diskvalificerade juryns poäng och enligt det årets regler fick telefonrösterna stå för hela Georgiens resultat.

Men 2019, med nya röstningsregler där telefonröster och juryröster inte längre räknas ihop utan redovisas separat, blev en smärre katastrof för EBU.

Först fick hela den belarusiska juryn kicken efter semifinalen efter att de i en intervju berättat om hur de resonerat och röstat. Och när juryn kickades mitt under pågående tävling så ersattes de inte med nya jurymedlemmar. EBU skulle inte heller låta telefonrösterna från Georgien stå ensamma. Istället hade man infört ett system med så kallade proxy-röster, eller ett aggreggerat resultat, som ersättning.

Och proxy-rösterna blev ett jättehaveri för EBU och företaget Digame som ansvarar för rösträkningen.

Det aggregerade resultatet är ett matematiskt system där man väger samman rösterna från jurygrupper från ett antal olika länder som traditionellt brukar rösta snarlikt med det diskade landets jury. Proxy-systemet kickar också in i de fall som det inte kommer in tillräckligt många telefonröster i något land. Eller exempelvis i fallet med lilleputtlandet San Marino, som inte har något eget telefonnät. Där används proxy-röstning alltid som ersättning för telefonrösterna.

EBU:s haveri – tvingades ändra 14 länders placeringar

Men något gick fullständigt åt fanders när detta system skulle ersätta Belarus jury 2019. Proxy-rösterna kastades helt om och istället för de 10 länder i toppen, fick 10 länder som rankats lägst i sammanvägningen, poäng.

Det här upptäcktes av fans och efter påtryckningar från Aftonbladet tvingades EBU gå ut och korrigera slutresultet. 20 länder fick ändrade poäng och 14 länders placeringar fick ändras, inklusive Sverige som visserligen inte längre skulle visa sig vara juryetta, men i totalställningen blev John Lundvik 5:a istället för 6:a.

2014 – EBU: Viktigt att gå ut med jurymedlemmarna

Motiveringen 2014 till varför man då valde att börja presentera alla jurymedlemmar var tydlig:

– Vi går ut med alla jurynamnen i förväg så att ni alla ska kunna se så att de är musikindustri-proffs, att jurygrupperna är balanserade och även om ni upptäcker några som har otillbörliga kontakter med varandra eller andra länders bidrag, sa Eurovisions dåvarande eventchef Sietse Bakker under en presskonferens då.

2021 – EBU: Viktigt att INTE gå ut med jurymedlemmarna

Men i år var det tydligen inte viktigt längre.

På en presskonferens två dagar före årets Eurovision-final fick EBU:s nya högsta chef för Eurovision, Martin Österdahl med titeln executive supervisor, frågor om varför namnen på årets jurymedlemmar ännu inte offentliggjorts.

Österdahl svarade då, enligt Eurovisions egen rapportering:

– Hela listan över jurymedlemmar kommer att offentliggöras efter finalen för att säkerställa att vi har en rättvis tävling. Det är bara en extra säkerhetsåtgärd för att skydda showens integritet.

Ett svar som låter som fullständigt hittepå med tanke på att det snarare varit för att jurymedlemmarna avslöjats i förväg tidigare som tävlingens integritet har kunnat säkras. Tack vare oss journalister som nagelfarit namnen och kunnat hitta frågetecken och märkligheter.

Det känns ju snarare som att anledningen är att EBU inte ska råka ut för samma pinsamma fiasko som i Tel Aviv, där de tvingades revidera hela resultatet i efterhand. Ett misstag som var helt och hållet deras eget och rösträkningspartnern Digames fel.

12:or från länder med lågt Eurovision-intresse

Det där var en lång utläggning för att komma fram till årets frågetecken som alltså har börjat hopa sig efter att det fullständiga röstningsresultatet offentliggjordes sent i lördags natt. Alla siffror går att djupdyka i här. Även om det är lite svårt att få en ordentlig överblick så kan man gå från land till land och se vem som gav poäng till vem och hur, ända ner på individuella jurymedlemmars rankning av samtliga tävlande.

Och det som väckt uppmärksamhet bland Eurovision-fansen är alltså framför allt Moldaviens resultat.

I sin semifinal fick Moldavien högsta poäng från telefonrösterna i åtta länder av 16 möjliga. Frankrike, Estland, Lettland, Tjeckien, Serbien, San Marino, Grekland och Portugal. Gemensamt för dessa är att det antingen är länder med mindre befolkningar, eller lågt intresse för Eurovision, vilket skulle kunna göra det möjligt att påverka telefonröstningen, med relativt små medel. Det är i alla fall vad de Eurovision-fans som ifrågasätter resultatet hävdar.

Kan räcka med några tusen röster

EBU har aldrig gått ut med hur många telefonröster som kommer in i de olika länderna, men det är inte orimligt att anta att det kan räcka med några tusental röster i respektive land för att påverka utgången. Eftersom varje telefonnummer får rösta 20 gånger, skulle det innebära att det kan räcka med att man köper några hundratal sim-kort och tar hjälp av personer som får ringa och rösta med dem.

En del fans lyfter också fram det Moldaviens jurypoäng i semifinalen, med 12:or från Grekland och Bulgarien. Grekland som också använt sig av Philipp Kirkorov och hans Dream Team för att ta fram sitt eget tävlingsbidrag, och Bulgarien som är Kirkorovs födelseland. Spekulationer som givetvis inte går att leda i bevis om inte någon av de inblandade skulle våga säga det. Men det är anmärkningsvärt att 4 av 5 jurymedlemmar i Greklands respektive 5 av 5 i Bulgarien alltså tyckte att Natalia Gordienkos låt och framträdande var semifinalens allra starkaste.

Fyra länder gav 12 i semin – men 0 i finalen

Om man sen tittar på de poäng som Moldavien fick i finalen ser det annorlunda ut. Till finalen ökar antalet röster och intresset i de flesta länder och möjligheten att påverka blir genast svårare.

Plötsligt tycks tv-tittarna från fyra av de länder som gett Moldavien sin telefonröstar-tolva i semin inte alls tycka om låten längre. I finalen får Moldavien inte ett enda poäng från telefonrösterna i Estland, Lettland, Serbien eller Grekland.

Däremot tycks Moldavien behålla sitt grepp om Bulgariens jurygrupp, där tre av jurymedlemmarna tycker att det är finalens allra bästa låt. Greklands jury ger visserligen sin 12:a till Cypern som traditionen bjuder, men Moldavien anses alltså vara näst bästa låt. Och i den ryska juryn, som inte fått rösta i Moldaviens semi, tycker 3 av 5 jurymedlemmar att Kirkorovs låt är den bästa i hela Eurovision och ”Sugar” får landets jurytolva.

För den konspiratoriske: Betalade Moldavien tillbaka i finalen?

Den konspiratoriskt lagde skulle kanske också slå ett öga på hur Moldaviens jury röstade på andra länder i finalen.

Jurypoängen är i kolumnen längst till höger i bilden ovan. Om det nu skulle vara så att några jurygrupper fifflat med sina poäng och kommit överens om hur man ska rösta, så skulle det lätt kunna misstänkas att Moldaviens poäng i finalen är ett stort tack för hjälpen.

Om, och jag säger om, det vore så att ett lands jury hjälper till med lite röster så skulle man ju kunna tänka sig att de skulle vilja ha lite tillbaka också.

Och se där!

• Moldaviens 12:a i finalen gick till Bulgarien, som gav sin 12:a till Moldavien i både semi och final.
• Moldaviens 10:a i finalen gick till Ryssland som gav sin 12:a till Moldavien i finalen.
• Och Moldaviens 8:a gick till Grekland som gav Moldavien en 12:a i semin och en 10:a i finalen.

Tack för de fina poängen!

EBU: Vi utreder inte

Jag har sökt EBU och pressansvariga för Eurovision med frågor om de har uppmärksammat uppståndelsen kring Moldaviens poängresultat och om de planerar att inleda en utredning om detta.

Jag passade också på att fråga om det faktum att EBU inte längre går ut med jurymedlemmarna i förväg och om det inte bara är ett sätt att hantera fiaskot med proxyröstningen och inte alls har något med att skydda tävlingens integritet att göra.

En talesperson för EBU svarar via mejl att de inte ser några konstigheter med röstningsresultatet och därför inte kommer utreda Moldaviens märkliga röstningssiffror vidare:

”Alla röster från jurygrupper och allmänheten i Eurovision song contest har kontrollerats och verifierats av vår röstningspartner Digame och vår revisor EY och vi är tillfreds med att vi har ett giltigt resultat”, skriver EBU:s talespersonen.

När det gäller jurygrupperna upprepas bara samma nonsenssvar som martin Österdahl gav under presskonferensen inför finalen:

”Namnen på jurymedlemmarna i respektive land offentliggjordes inte förrän de hade röstat för att skyddashowens integritet och för att möjliggöra att de röstade oberoende utan någon inbladning eller påtruyckning utifrån. Varje tv-bolag är ansvarig för att rekrytera en jury och alla namn skickas till EBU för centralt godkännande innan röstningen äger rum”.

UPPDATERING onsdag 26 maj:

Efter att en första version av den här posten publicerats har en representant för Dream Team tagit kontakt för att tillbakavisa alla anklagelser och kalla dem absurda.

– Vi har under många år bevisat vår kärlek till den här tävlingen. Varför skulle vi plötsligt nu börja försöka manipulera telefonröster? De här anklagelerna är befängda. Exempelvis i Portugal finns det en stor diaspora från Moldavien. Grekland brukar allt stötta våra projekt, säger Dream Teams respresentant.

Han tillbakavisar också påståendet att det skulle ha varit särksilt lågt intresse i de länder som vars telefonröster gav högsta poäng till Moldavien och betonar att det inte heller handlar om särskilt små länder. Han lyfter fram att att Natalia Gordienkos låt blivit en hit i Ryssland och spelats på ryskspråkiga radiokanaler över hela Europa. Därför har hon också gjort mycket promotion i ryskspråkiga medier.

– Så jag är inte förvånad om rysk diaspora i exempelvis Lettland och Estland röstat på henne i semifinalen när det inte fanns någon rysk artist att rösta på, säger Dream Teams representant.

Måneskins Damiano David öppnade en flaska bubbel coh sprayade ner sina bandkollegor innan han halsade ur flaskan på presskonferensen.

Thomas Raggi och Ethan Torchio valde också bara överkroppar på presskonferensen.

Men Victoria De Angelis valde att behålla scenkläderna på. Kanske lika bra.

Sen vet jag inte riktigt vad Damiano sysslade med när han och bandet skulle posera för bilder.

Han såg ut att nästan råka vissa snorren när han slängde upp benet på podiet.

Men sen var han inte blyg längre. Utan sträckte ut tungan.

Och visade upp piercingen i bröstvårtan.