Artisterna hade klätt upp sig till tänderna med mer eller mindre kreativa kreationer som rätt ofta var svåra att röra sig i. Men kul och snyggt var det mesta.

Kroatiens Let 3.

Maltas The Busker.

Portugals Mimicat.

Israels Noa Kirel.

Armeniens Brunette.

Nederländernas Dion Cooper och Mia Nicolai.

Rumäniens Theodor Andrei.

Georgiens Iru.

Greklands Victor Vernicos.

Australiens The Voyager.

Tysklands Lord of the Lost.

Österrikes Teya och Selena.

Tjeckiens Vesna.

Det kroatiska punkbandet Let 3 lär lämna stort avtryck med sin låt ”Mama ŠČ”.

Bilderna från deras första rep lovar i alla fall en hel del, tillsammans med de få rapporter som EBU släpper igenom.

Det här bandet har gjort sig kända för att slita av sig nakna under sina framträdanden, men riktigt så långt gick det inte under första repet i Liverpool.

Men i sista refrängen sliter de upp sina rockar och sjunger i underkläderna medan det viftas med stora missiler som sprutar pyro.

Och det här var ju bara första repet. Vi kan nog räkna med att det här gänget kommer växla upp.

Bulgarien överraskade inte direkt ikväll.

Inte Nederländernas S10 heller, på det bra sättet. Hon sjunger väldigt bra och har en stämningsfull låt, men det saknas en del i iscensättningen här. Det händer liksom ingenting.

Moldaviens Zdob si Zdub får igång pressrummet. Folkrock när det är som knäppast. Kan absolut ta sig vidare.

Men vad är egentligen grejen med att Maro från Portugal ska stå i ring med sina körtjejer och sjunga. Det blir så introvert på nåt sätt, när de är vända mot varandra.

Jag tycker att Kroatiens Mia Dimsic har en rätt söt låt, men hela numret med den rosa designer-balklänningen och gitarren sitter liksom inte ihop.

Jag gillar energin från danska Reddi när kör igång rocken efter powerballad-öppningen, men jag tror att låten är för anonym för att ta sig vidare imorgon, faktiskt.

Oj, i Österrike har man höjt kören i kuliss, eller om den är förinspelad, ganska många snäpp till ikväll. För Pia Maria är fortfarande sur i stort sett rakt igenom, men refrängerna låter ändå hyfsat tack vare att kören dragits upp rejält.

Kroatiens Mia Dimsic har en rosa galaklänning på sig och en gitarr runt halsen.

Det ser rätt märkligt ut. Hon har liksom valt en häftig klänning. Som inte passar med framträdandet. Eller med låten.

Kroatiens Albina har pressrummet med sig i alla fall. Här klappas det i takt och jublas. Jag tycker hon får till det bra. Vissa rep har varit lite slappa, men nu tror jag att den är i final ändå.

Belgiens Hooverphonic är kvällens godis för ”seriösa musikälskare”. En snygg James Bond-pastish tycker jag och de har levererat varje repetition.

Och där slog Israels Eden Alene rekord i Eurovision genom att ta den högsta tonen i tävlingens historia, enligt uppgift ska det ha varit femstrukna b, en hel oktav högre än Magda Blagdan levererade för Kroatiens räkning 1996 i låten Sveta ljubav, det rekordet rök ikväll.

Kaxigt också när det ser så avslappnat och enkelt ut för Eden.

Det är många som tar det lite lugnt ändå på repet. Kroatiens Albina är inget undantag. Hennes dansare kör på, men det märks att det inte är ett viktigt eller avgörande rep. Det viktiga är att alla positioner är rätt och att medhörningen funkar. Men det hindrar inte publiken i arenan från att jubla. Det märks att de varit svältfödda på liveunderhållning, konserter.

Kameraarbetet är inte helt på topp här. Det sker några usla skakiga utzoomningar som jag inte tror att Kroatiens team är nöjda med.

Belgiens Hooverphonic har varit stabila på alla rep. Det här är ett gäng veteraner med en snygg james Bond-pastisch och det här sitter. Frågan är om de är för ”seriösa” för att gå vidare ikväll.

Israels Eden Alene blir lite gnällig i öppningen av sitt nummer, det liksom knarrar till i rösten på ett ganska osnyggt sätt. Hon går inte för fullt idag, det är tydligt och det gör också att hon missar några kameror.

Jag har nog ändrat mig från dagrepet. Kroatiens Albina får med isg fansen i arenan och här i presscentret. Och sången håller.

Det här är en dansgolvsfyllare och jag gillar när hon kör delar av låten på kroatiska, det passar snyggt in.

Jag gissar också att den avslutande rumpchocken, när hon vänder ändan mot kamerorna och henens manliga dansare faller ner döda omkring henne, kan ge en och annan bonusröst.

Kroatiens Albina dubblerar sig själv till att synas fem gånger i tv-rutan men jag känner ändå att hon är den svagaste av de kvinnliga artisterna som gör upptempo-party med dansare i den första semin.

Det är en cool scenshow och en rätt bra låt, men lite för anonym kanske.

Jag är inte helt säker på om kroatiska Albinas dansare var på väg till Eurovision eller till Wimbledon.

Men de ska nog få till det.

Alltså svulstigare nummer än Kroatien får vi nog inte i år. Men sjunga kan han, Roko.

(Bild från genrepet)