Litauens The Roop är en bra öppning och det blir jubel i arenan när de kör sin Discoteque. Det här är kul och mycket fart och galet.
Med dansrörelser som passar perfekt i en tiktok-video.
Golvet sopas och sen får Litauens The Roop göra sin galna tiktok-inspirerade Discoteque med full inlevelse.
Det är höga sparkar…
…och väldigt mycket glädje.
Om bara tre veckor står Tusse på scenen i Rotterdam i Eurovision song contests första semifinal. Men har ni koll på hans konkurrenter?
Malta: Destiny – Je me casse
Den tidigare Junior Eurovision-vinnaren och deltagaren i brittiska Talang är bara 18 år gammal och har under hela våren legat i topp på bettinglistorna med den här svenskskrivna låten. Numret i Eurovision kommer att skapas av hyllade Melodifestival-veteranen Sacha Jean-Baptiste.
Schweiz: Gjon’s Tears – Tout l’univers
Den här stämningsfulla franska balladen från Schweiz är också en snackis, men är den för lik den förra vinnaren, Duncan Laurences Arcade? Svenska Sacha Jean-Baptiste gör även Schweiz scenshow.
Frankrike: Barbara Pravi – Voila
Det här låter franskt så mycket att det nästan känns parodiskt. Men för första gången på länge har Frankrikes bidrag letat sig uppåt bland spelbolagens odds. Dock tillhör de big 5 och är alltså direktkvalificerade till final. Det kan ligga Barbara i fatet eftersom tittarna inte kommer att ha engagerat sig i låten i någon semifinal.
Litauen: The Roop – Discoteque
The Roop skulle ha representerat Litauen även föra året och var då också med i förhandssnacket. De har lyckats leva upp till förväntningarna i år med den här knäppa och tiktok-anpassade Eurovision-låten.
San Marino: Senhit feat Flo Rida – Adenalina
Aldrig har väl San Marino någonsin legat bra till i tippningarna inför Eurovision, men sedan det stod klart att amerikanska rapparen Flo Rida skulle göra Senhit sällskap i den här svenskskrivna låten har den blivit en snackis. Vi får se om Flo Rida verkligen kan ta sig till Rotterdam med tanke på alla coronarestriktioner.
Ukraina: Go_A – Shum
Shum betyder tydligen ljud på ukrainska och den här låten blev snabbt en snackis och segertippad när den släpptes. Dock upptäcktes att orginalversionen till stor del baserats på en ukrainsk folkvisa om jag förstått det rätt, så nu har låten fått skrivas om och med den nya produktionen har vinnarbuzzet kring den bleknat, även om det fortfarande är en väldigt häftig låt.
Moldavien: Natalia Gordienko – Sugar
Natalia tävlade i Eurovision redan 2006, men då gick det inget vidare. Nu har hon fått en låt från ryska superstjärnan och Eurovision-kändisen Philipp Kirkorovs team och att döma av musikvideon kan det här bli scenshowen med extra allt och lite strössel på.
Grekland: Stefania – Last dance
Här är en låt som det pratas alldeles för lite om enligt min åsikt. Stefanias 80-talsdänga som doftar Flashdance och Fame är alldeles ljuvlig.
Island: Dadi Freyr och Gagnamagnid – 10 years
Förra året var Dadi den stora förhandsfavoriten, men hans nya låt 10 years har inte alls samma buzz. Kanske är det bara för att fansen förväntat sig något ännu mer. Vi får se vad som händer när tv-publiken kommer till under semifinalen. För det här är inte dåligt.
Danmark: Fyr & Flamme – Øve os på hinanden
För första gången sen 1997 tävlar Danmark med en låt på danska i Eurovision och det är också första gången sedan 2013 som en dansk Eurovision-låt toppat den danska topplistan. Fyr & Flamme betyder inte, som jag först trodde, ”snubbe och brud”, utan snarare ”eld och lågor” och det här är en liten favorit hos mig. 80-tal så det stänker om det. Om ni tycker er känna igen Jesper Groth, sångaren i den lila jackan, så kan det bero på att han spelar med i den danska dramaserien Sjuksystrarna på Fredenslund som TV4 sänder.
Norge: Tix – Fallen angel
Norge skickar en av sina absolut största artister just nu, Tix, som 2020 var landets mest streamade artist. Låten har toppat listan i Norge både i originalversionen på norska Ut av mørkret och i den engelska versionen som han tävlar med i Eurovision.
Finland: Blind channel – Dark side
Även det finska bidraget har legat överst på topplistan i hemlandet. De tog hem en jordskredsseger i den finska finalen och slog bland annat ut svenska Pandora.
Jurijus har körat två gånger för Litauen, nu får han kliva fram och köra solo. Men det här är för generiskt och opersonligt för mig utan att ha hitkänslan som riktigt bra genreriska låtar kan ha.
(Bild från genrepet)
Litauens Jurijus har ett nummer som nånstans vill vara John Lundviks, men det når inte i närheten.
Här jobbar man med gult ljus på den gigantiska LED-skärmen som också ser ut som runda ljusdioder, men hela låten och numret saknar det där wow:et som man vill ha.
Men det blir effektfullt när publiken tagit fram sina mobiltelefoner och lyser, på uppmaning av studiomanagern så klart. Ett lättfixat och billigt tifo.
Jurijus från Litauen ser charmig ut och sjunger fint, men det är lite tråkigt att se honom i svart och gult ljus. Det händer inte så mycket och låten är inte tillräckligt stark för att fånga.
Litauens Jurijus sjunger om att springa med lejon men han har inga animerade lejon på scenen. Han står ensam på scenen och trots att han är charmig så känns det här också som en väldigt lång låt, trots att den bara är 3 minuter.
Irlands Sarah McTernan tänker inte släppa ifrån sig den irländska Eurovisionseger-ledningen till Sverige i första taget. De har sju, vi har sex segrar ännu och Sarah hoppas på att kunna utöka ledningen.
Israels Kobi Marimi tävlar på hemmaplan, men känner ingen extra press över att behöva försvara hemmanationens ära.
Danska Leonora fick hoppa ner från sin gigantiska stol som hon har på scenen för att gå på röda mattan i stället.
Luca Hänni från Schweiz har en av mina favoritlåtar i år, She got me. Och dessutom ett delvis svenskt team. Längst till höger ser ni Keisha von arnold och i bakgrunden Greg C Curtis, som tävlat i Idol och även körade med Nano i årets Melodifestival.
Jurijus från Litauen är glad över att få längst fram på scenen efter att ha körat för sitt land två gånger i Eurovision. Men det kan cokså vara ännu värre än så. En gång i en litauisk uttagning fick han stå bakom kulisserna och sjunga, medan en annan icke nämnd, artist stod på scenen och mimade till hans röst.
Österrikes Pænda känner man lättast igen på det blåa håret. Ibland är det skönt med en sån gimmick bland alla artister som kan vara svåra att hålla ordning på.
Maltas Michela Pace och hennes svenska dansare har ägnat varje ledig stund den här veckan åt att repetera, för efter första repet gjorde de om numret helt efter att ha stött på tekniska problem på scenen.
Jag brukar ju inte engagera mig så mycket i andra länders Eurovision-uttagningar förrän svenska Melodfestivalen är över. Men det brukar ändå varje år vara någon liten skandal som dyker upp som det är lite intressant att dyka ner i.
I år har det seglat upp en liten sån i Litauen och det är givetvis favoritlåten som drabbats.
Eurovision-reglerna är ju lite slappare än Melodifestivalens regler när det gäller när låtarna får offentliggöras. I Melodifestivalen får inga låtar ha släppts innan de framförs i sin deltävling och det har hänt flera gånger att låtar diskas för att låtskrivare har lagt upp dem i chattforum och liknande på förhand.
Eurovision-reglerna säger att en låt inte får ha gjorts kommersiellt tillgänglig före 1 september året innan tävlingen.
Det där med ”kommersiellt tillgänglig” är lite speciellt. För Jamala hade framfört sin vinnarlåt på flera konserter och spelningar långt före datumgränsen, men godkändes ändå som tävlande för att hon inte kunde anses ha fått någon större fördel av detta i tävlingen.
Och det gör ju regeln lite otydlig.
Men i alla fall. En snackis som uppstått i Eurovision-världen just nu, när man djupdyker i diskussionsforum och kommentarsfält som en nörd som jag råkar göra när man har en ledig sekund över, handlar alltså om en av de låtar som är favoriter till segern i Litauen. Låten heter ”Run with the lions” och framförs av artisten Jurijus.
Problemet är bara att låtskrivarna lade upp den här låten på Soundcloud redan i mars förra året. Det vill säga sex månader innan den får göras ”kommersiellt tillgänglig”, som Eurovision-reglerna säger.
Och låten låg där tills för en månad sedan när fans upptäckte den och började lyssna och sprida länken i olika Eurovision-forum. Då blev det eld i baken på låtskrivare och förlag som såg till så att länken togs ner.
Det som först gjorde mig uppmärksam var kommentarer om låten på några av de största Eurovision-sajterna.
Och när man googlar runt lite så går det att hitta en länk som visar att låten ”Run with the lions” lades upp på Soundcloud 3 mars 2018.
Avsändaren i den webblänken är också tydligt en av låtskrivarna till låten, som skärmdumpen nedan visar.
Datummärkningen på Google uppstår när Google kan hitta länken, så det går heller inte att argumentera att låtskrivaren haft länken hemlig och sen offentliggjort den efter tillåtet datum.
Det här har precis börjat bli en snackis i Eurovision-världen och vi får se om EBU griper in och vidtar åtgärder.
För reglerna säger just det, att om låten på något sätt har funnits tillgänglig, så är det upp till högsta Eurovision-chefen, Eurovisions executive supervisor Jon Ola Sand på EBU att besluta om en låt får vara med och tävla i Eurovision eller inte. De senaste gångerna han blivit inblandad i sånt här har han varje gång som jag känner till gett grönt ljus.
Och varför är det här intressant då, undrar ni säkert.
Jo, för om man tillåter låtskrivare och artister att testa låtar bland fans och i sociala medier eller som här på Soundcloud, så ändrar man ju plötsligt spelreglerna för hela tävlingen. En låt som väcker intresse hos en skara lyssnare på Soundcloud kan snabbt vaskas fram som en intressant Eurovision-låt.
Reglerna har ju varit till för att alla låtar ska ha lika stor chans i Eurovision, för tv-tittarnas skull och för tävlingen. Men om man plötsligt tillåter att tävlingslåtarna kan spridas långt långt i förväng, så länge de inte släpps på de allra största sajterna som Youtube, Itunes och Spotify då har man kullkastat allt vad reglerna står för och ändrat hela spelfältet.
Så det ska bli intressant att se hur EBU och Jon Ola Sand hanterar ännu ett sådant här fall. Även om det ”bara” är i Litauen.
Kyssen på slutet i Ieva Zasimauskaites nummer. Det är alltså hennes äkta make som plötsligt kommer in på scenen för att visa sin kärlek. Lite för smörigt för mig. Och så konstigt att nån som inte varit alls med i numret bara dyker upp så där.
Men visst berör hennes sång? Jag tycker att Litauen verkligen har lyckats med sin stageing av numret.
