Fint folk kommer sent – men inte för sent
avMolly.
Och Panetoz.
Molly.
Och Panetoz.
Så här hissas pojkarna upp i scentaket.
En sista gång ska de flyga.
Då håller Johan på att tappa byxorna.
Så fem meter över scenen knäpper han upp.
Rättar till allt som satt fel.
Och knäpper igen.
Panetoz avstår från sin tredje genomsjungning för att istället förinspela den flygning som ska användas i sändningen.
Om ni sitter nära mittgången på parkett på lördag så gäller det att hålla in fen och fingrar, för det går undan när Panetoz springer förbi.
Speciellt på vägen tillbaka tar de kruvan extra snävt. Ni ser mig med datorn i knät. Jag fällde ingen. Se till att inte ni gör det heller, ok?
Njol ropar från scenen:
– Tobbe, hur ser det ut? Känns det bra?
Jag gör tummen upp. Och han skrattar.
– Bara Tobbe är nöjd så, säger han till resten av grabbarna.
Efter andra genomsjungningen pratar de igenom numret med skivbolagets Robert Skowronski.
Efter andra genomsjungningen så sänks ett rå (en truss?) ner från scentaket. Man ska förbanda ett moment, där det ska se ut som att Panetoz beamas ner på scenen.
Det är ju delvis superhjältetema på texten i Håll om mig hårt och superhjältar syns på LED-skärmarna.
Det blev lite andfått efter första genomsjungningen. Panetoz pustar ut på scenen.
Oj jäklar. Panetoz Håll om mig hårt är ett fullständigt träningspass. De hoppar, flänger, springer på scenen.
Och plötsligt springer de rakt ut i publiken.
Upp på pucken i mitten av arenan, kör igenom en refräng där och sen tillbaka upp på scenen för att avsluta. Och de sjunger och rappar samtidigt.
Panetoz har kommit in på scenen och de repar i scenkläderna redan från start.
Det är gråa kostymer med långa kavajjackor och olikt skurna skjortor under. Snyggt.