Tusse nu. De lite för nervösa skakningarna på huvudet är borta nu i första textraderna, utan visar mer hur Tusse har feeling. Igår kväll märktes det att nerverna verkligen var på spänn.

Kören blixtrar in rätt i ljuset och jag tycker att Tusse ligger bra i sången, möjligen håller han igen lite nu. Och det är rätt, det här repet är bara för att kolla att allt är som det ska. Det är ikväll som det gäller.

Tusses Can your here them-rop är möjligen lite ansträngda och när han ropar ”Let’s go, Europe!” är det med lite hest skrovel i rösten, men jag tycker inte att det påverkar resultatet.

Och Tusse ser väldigt nöjd ut när han sjungit klart. Det här var ett bra rep, tryggt och säkert, jag såg inget som jag reagerade på skulle vara fel och att hålla igen lite på det här repet borgar för att han kommer kunna köra för fullt ikväll.

Snyggt, Tusse!

Nu har jag testat mig igen och fått godkänt för ytterligare 48 timmar i Ahoy arena och presscenter. Blåstestet funkade inte den här gången heller så det blev en tops i näsan och sen vänta 20 minuter på resultat.

Det är redan en del folk utanför Ahoy och på väg in. Klockan 15 börjar det sista genrepet och det är publik även då. Men en vardag mitt på dagen räknar jag med att det inte kommer vara fullt, och med fullt menar jag de 3500 personer som myndigheterna har godkänt inne i Ahoy under genrep och sändningar.

Oj. Nu är det mycket folk i arenan. De har fått tillstånd att släppa in 3500 i publiken, men jag vet inte om det är så många där inne. Men det känns lite läskigt. Det ser ut som de sitter jättetätt där inne.

Jag måste påminna mig om att de ingår i ett forskningsprojekt, alla i publiken måste testa sig max 24 timmar innan showen och efteråt ska de följas upp med ytterligare tester.

Tyvärr inga bilder eftersom vi inte får vara där inne med fotograf nu. De medlemmar i pressen som ändå väljer att gå på någon av publikgenrepen eller sändningarna stoppas från att komma in i presscentret igen.

Nu är det dags för det viktigaste av genrepen, det som jurygrupperna bedömer. Vi har ingen fotograf i arenan nu, tyvärr, så ni får nöja er med bilder från eftermiddagens genrep.

Allt börjar med ett långt intro för att övergå i Duncan Laurence som sjunger en ny låt och en dansgrupp som visar lite show.

Och så kommer programledarna in.

Albaniens artist Anxhela Peristeri tycks ha klätt på sig en blandning av Ani Loraks och Charlotte Perrellis klänningar från 2008 ihopgift med Klara Hammarströms silveroutfit från årets Mello.

Och hon levererar med sången så fransarna skakar.

Anxhelas scenshow är skapad av svenska Sacha Jean-Baptiste och hon har verkligen gjort ett bra jobb med det här numret skulla jag säga. Albanien behöver inte skämmas för sig i år, även om låten inte tillhör mina toppfavoriter.

Efter 48 timmar blev det dags att testa sig igen i morse. Annars hade jag inte blivit insläppt i arenan igen.

Och den här gången gick testet på utandningsluften inte lika bra. Det verkar som att en majoritet av alla som får blåsa och puffa och andas och puffa igen blir underkända och därför måste ta ett antigentest med tops i näsan.

Jag kan lova att hon grävde läääääänge i min lilla känsliga näsborre.

Och sen fick jag sätta mig och vänta på resultatet i det här dystopiska tältväntrummet. Även fast jag vet att jag inte utsatt mig för några som helst risker och dessutom har antikroppar så är känslan lite nervös medan man väntar. Antigen-testerna kan ju också ge en liten andel falskt positiva resultat, och då skulle ett PCR-test med labresultat vänta och isolering på hotellrummet tills man fått det svaret.

Men efter en dryg kvart pep det till i mobilen med ett sms. Negativt! Så jag är välkommen i Eurovision-världen i ytterligare 48 timmar. Hurra!

Sverige ligger inte bättre än på 12:e plats hos spelbolagen nu enligt Eurovisionworlds sammanställning.

Jag bara hoppas att det här sätter eld i baken på den svenska delegationen om de inte redan har varit högljudda i sina konversationer med den nederländska produktionen.

Andra genomsjungningen för Tusse. En detalj som jag inte tänkt på förrän nu är att man inte visar hans framträdande i 16:9-format. Istället har man beskurit bilden i över- och underkant så att det blir en slags falsk widescreen, eller långfilmsformat. Letterbox-format tror jag att det brukar kallas.

Ljuset är lite bättre, men han blir fortfarande nästna spöklik i de första bilderna och i närbilderna. Fattar inte hur de kan misslyckas med att sätta ljus på det sättet.

Och rösten är faktiskt inte där till hundra procent. Det är väldigt tydligt. Energin är med Tusse, men när han gör sina ”can you hear them” så drar det iväg och rösten håller inte ordentligt. Det här är oroande, skulle jag säga. Redan före dagens repetitioner hade Tusse rasat ner på 10:e plats hos spelbolagen.

Och det blev bara två genomsjungningar för Tusse.

Nu repar Tusse! Första genomsjungningen. Han har behållit scenkläderna från första repet i lördag. Alltså med de avvklippta ärmarna på kavajen och långa svarta handskar med silverutsmyckningar.

Jag tycker att ljuset är märkligt. Tusse är upplyst underifrån och från sidan som gör att han ser ut som ett spöke. Jag tror att de varit ute efter att få hans hy att glöda, men det ser inte särskilt bra ut på skärmarna i presscentret. Han försvinner och man får inte fram Tusses härliga och varma personlighet. Det är faktiskt katastrofalt fult. Speciellt den första minuten.

Och rösten är inte helt där alltså. Det här gör mig faktiskt lite orolig. Det är inte så att han får tuppar eller låter hes, det bara ligger inte rätt i tonerna. Känns ansträngt.

Häng med här i bloggen så ska jag försöka uppdatera er om hur det går för honom under hans andra repetition. Han kommer ha 20 minuter på sig och troligen sjunga låten tre gånger.