I år har första repen varit helt stängda för pressen och det enda som kommit ut är rätt värdelösa Tiktok-videor där man får se några få sekunder från scenen. Rent bedrövligt av en organisation som EBU som ska stå för yttrandefrihet och fri press.

Det har lett till en hel del ryktesspridning på nätet kring vad som faktiskt hänt under repen, efter att vissa artister uttryckt missnöje med det scentekniska. Också så klart på grund av fiaskot med den kinetiska solen som helt havererat och nu inte kommer att kunna användas under några länders framträdanden.

Men tydligen har det här också lett till att fans har uttryckt grovt hat och till och med hot mot personer som arbetar med Eurovision och även sökt upp deras privata konton i sociala medier.

Enligt uppgifter på Eurovision-forum har det även förekommit dödshot riktade mot enskilda personer inom Eurovision-produktionen.

Det har fått EBU att idag går ut med ett skarpt uttalande där de fördömer alla typer av hat och hot.

In the spirit of the Eurovision Song Contest we’d like to remind our followers of the values of the competition and to respect others online. pic.twitter.com/jCePYa30Wc

— Eurovision Song Contest (@Eurovision) May 6, 2022

”Vi är förfärade över den allvarliga nivån av näthat som riktats mot de som arbetar hårt med att producera årets show, inklusive via deras personliga konton”, skriver EBU i uttalandet.

”EBU uppmuntrar yttrandefrihet, men våra artister, vår crew och volontärerna måste kunna utföra sitt arbete utan att utsättas för hat, hot och trakasserier”.

Hat och hot är aldrig okej. Ingen ska behöva utsättas för det i sitt arbete. Tro mig, som journalist är jag högst medveten om hur fruktansvärt det är att bli utsatt.

Men tyvärr ligger en stor del av ansvaret på EBU själva. De behöver se över sin tävling och inse att de själva krattat för den frustration som lett fram till det här, genom att göra tävlingen mer och mer sluten.

I år tillåts inga pressfotografer i arenan förrän till genrepen. De första repetitionerna är helt stängda och det enda som släpps till media är urdåliga Tiktok-klipp och foton som först godkänts av delegationerna, och som i princip aldrig visar det som vi i pressen vill rapportera om.

Den enda information vi har att tillgå är vad artister och delegationer själva delar med sig av. Och till det stela uttalanden från EBU, där ansvariga sällan finns tillgängliga för kommentarer, eller för att ställas till svars.

Den här bristen på öppenhet leder fram till ryktesspridning och frustration bland fansen. Det innebär inte att någon form av hat eller hot är mer acceptebelt, men det är viktigt att förstå vad det beror på. Och om EBU fortsätter att stänga till tävlingen och göra allt ännu mindre tillgängligt så finns det tyvärr stor risk för att haten och hoten fortsätter.

Om jag tagit mig till Turin nu? Jajamensan! Jag kom precis i tid för att se slutet på en maltesisk presskonferens och så lite av San Marinos dito. Jippiee!

Men det är också som en tidsmaskin tillbaka till ett lite mer förvirrat och sämre uppstyrt Rotterdam. För här gäller mask på i presscentret och under presskonferenser. Även när man sitter ner och arbetar (det krävdes inte i Rotterdam).

För att hämta ut ackrediteringen krävdes ett antigen-test hemifrån, som för min del aldrig kontrollerades, och sen direkt vidare till testning på plats. Sen ska vi testas var 72:a timme här.

Men till skillnad från i Rotterdam så förväntas man inte vänta på sitt testresultat. Istället kan man tulta iväg in i presscentret och om man skulle visa sig ha covid så kommer de och hämtar en. Typ.

För då krävs isolering i minst 7 dagar beroende på om man är vaccinerad eller inte.

Hur tänkte de där?

Där allt i Rotterdam var styrt av ens ackreditering måste jag här fylla i namn, telefonnummer, mejladress och så vidare för hand på en blankett, som sen räcks över till personal som i sin tur ska föra in det i ett datasystem innan jag kan testas.

Vid varje testning ska den proceduren upprepas.

Väldigt manuellt och tidsödande, speciellt om man som jag inte har en särskilt bra handstil. Vid nästa testning ska jag komma ihåg att använda blockbokstäver.

Och redan när man hämtade sin ackreditering försågs man med det nödvändigaste: 40 FFP2-masker, ytterligare ett 20-tal kirurgmasker och handsprit. Allt i en riktigt fin Eurovision-påse.

För i hela Italien gäller följande regler från och med första maj: mask på i offentliga transportmedel som tåg, buss och taxi. Och mask på vid offentliga inomhusevenemang, som teaterföreställningar, konserter, sporttävlingar. Eller Eurovision. Så räkna med att publiken ska ha mask på sig i sändningarna nästa vecka. Ska alltså. För det är lite si och så med att följa reglerna för maskbärande, är i alla fall mitt första intryck.

Och i presscentret fick man sen en tygpåse fylld med massa turistbroschyrer, ett anteckningsblock, en ovässad blyertspenna (tror ajg att det är) och en nyckelring från något företag. Man fick också lite malet kaffe, som jag väl får ta med hem till någon som har en kaffebryggare, och en vattenflaska.

Tjohopp! I morgon repar Cornelia sin andra gång på scenen, och första gången som pressen får följa det. Jag kommer givetvis vara på plats och blogga om hur det ser ut och låter. Så häng med i bloggen för uppdateringar om allt möjligt Eurovision-relaterat så klart!