Det känns rätt glest med folk här i Eurovision-land än så länge. Över 2200 journalister ska vara ackrediterade, men ännu har de inte hittat hit. Just nu är jag och Fille ensamma på plats från svenska medier (de större i alla fall).

Varje repetition följs av kanske ett 20-tal reportrar inne i arenan. Jag blev först förvånad under Malenas rep igår, då såg det ut så här i pressfållan.

Foto: Fiiip Meneses

Men förstod snart att hennes rep var välbesökt jämfört med många andras. Även inne under presskonferenserna ekar stolarna rätt tomma.

Men på en plats flockas folk. I korridoren mellan arena och pressrum står vitryska delegationen även idag och delar ut glass och kakor prydda med deras artist Petr Elfimov.

Nyligen kom ännu en lastpall fylld med promotionglass och direkt kom fans och press och tog för sig. Ja, jag också.

När kommer Malena-glassen?

Eurovision har en egen youtube-kanal där man kan kolla på alla rep. Det är definitivt inte den bild som sen kommer gå ut i sändning, det här är mer samma typ av bilder som vi också har rätt att filma. Skillnaden ligger väl i att vi inte kan filma och klippa inslag från alla rep. Men kolla gärna på de här klippen.
Montenegro

Tjeckien

Vitryssland

Belgien

Sverige

Armenien

Andorra

Schweiz

Turkiet

Vi har precis kommit till arenan. Vitryssland har just avslutat sitt rep och försöker charma journalisterna på plats. Det gör man genom att dela ut glass och chokladaskar med sin artist Petr Elfimov.

Se så skyldig Fille ser ut när jag överraskar honom med både glass och choklad i handen.

– Nämen, det är ju Runar! utbrast Fille när han såg bilden på glassen.

Vitryska låten Hasta la vista gjordes ursprungligen i en mycket mer europopig schlagervariant. Den är snäppet bättre än rocktråkkompet som är nu, men jag tror ändå att Ruslan tar sig till ett final. Ett a på namnet så är han ju till och med en vinnare.

Vitryssen behöver öva på sin engelska, eller har han tagit allt från sin Terminator-föregångare och inte bara låttiteln?

Hasta la vista är en skön refräng och Ruslan Alehno har självförtroendet som till exempel Schweiz sångare tycks sakna, här sitter dessutom sången bättre än det brukar för ”snygga killen”-artister som förra årets vitryss Koldun.

Missa heller inte slutbilden där körens klänningar fått släp som bildar ett snyggt R uppifrån. R för Ruslan så klart.

Vitryssen Ruslan levererar ett stabilt nummer av sin Hasta La Vista, men det var fortfarande så mycket bättre i popversion än i det nya arret med rockgitarrer.

Vitryssland har skickat ytterligare en solokille efter förra årets succé med Koldun, men Ruslan Alehno känns inte lika säker på scenen.

Han blir andfådd efter inledningen och hittar inte tillbaka till sången igen. Dessutom känns det som han missar en faslig massa kameror under repet.

Hasta la vista var en förhandsfavorit hos mig innan Ruslan gjorde om kompet från popschlager till rockgitarrer. Nu är den lite trist.