Wiktoria Johansson står med ett mikrofonstativ på en plattform mitt på scenen. Plattformen är där vattnet ska samlas upp i duschscenen på slutet.

Och inte på slutet. Det blir duschvatten redan i första refrängen, precis bakom henne. Det var oväntat. Jag trodde dessutom att de skulel spara specialeffekterna till sista genomsjungningen. Men här ser vi regn redan nu.

Och den här låten växer med Wiktoria på scenen. Igår tyckte jag att den var lite småtråkig. Nu dras jag med i sången av hennes inlevelse.

Och där kom det främre regnet också. Som fullständigt dränker henne.

I sluttonen verkar det som att hon får vatten i halsen och måste avbryta sången.

– Oh my god! ropar hon från scenen och brister ut i skratt efter att låten tagit slut.

Det var kanske mer regn än hon väntat sig.

Nu har Wiktoria kommit in på scenen och vi får nog gissa att hon har sina scenkläder på sig redan idag.

Det är en lång svartglittrande klänning. Känns väldigt nattklubbsdrottning från 20-talet. Det här ska bli spännande att se.

Och nu när de har kunnat testa placeringen av duschen i taket på scenen har scenteknikerna slitit bort skyddsplasten igen och får torka scenen med handdukar för att få bort stänket.

Samtidigt hör vi Wiktoria sjunga upp bakom scenen.

Inför Wiktorias rep rullas det nu ut tiotals meter med skyddsplast på scenen. Hon har nämligen en ganska avancerat vatteneffekt i sitt nummer och det verkar som att scenteknikerna vill ta det säkra före det osäkra och plasta in hela scengolvet nu inför första repet. Antagligen därför de kastade om i repetitionsschemat också.

Wiktoria kommer att avsluta i en dusch av vatten på scenen.

Med den här mobila byggkranen håller de på att inspektera duschen just nu.

Och nu testar de duschen också, vattnet tycks komma i omgångar i ett främre tunt skikt och sen i ett bakre tunt skikt.

Jag undrar om Wiktoria kommer försöka stå mellan de två vattenskikten och inte bli blöt på riktigt…

Men hon har fortfarande inte bestämt sig för hur det kommer se ut på lördag.

Nu får vi höra alla låtar en gång till. Jag uppdaterar det här blogginlägget vartefter.

Nano känns som en stark öppning i det här startfältet. Han gör det som förväntas av honom, men har ändå utvecklats. Det är mer upptempo, ännu mer tryck i låten och ett skönt körarrangemang. Take me to church lyser ännu tydligare i den här än i Hold on, men refrängen är också starkare än andra låtar i genren.

High 15:s låt No drama låter vid den andra lyssningen ännu mer som Ace Wilders Busy doin nothing. Det är en salig blandning av genrer, och jag minns att jag inte fattade Wilders låt alls vid första genomlyssningen. Det kan hända samma sak här också. Om de lyser på scenen kan det här funka. Men just nu är jag bara ett enda enormt frågetecken.

Wiktoria Johansson utmanar sig själv med en ballad. Not with me har flera snygga passager och växer under låtens gång. Om Wiktoria övertygar på scenen kan den här bli farlig, så länge hennes publik inte förväntat sig ännu en popcountrydanslåt.

Zeana och Anis Don Demina gör svensk uy, uy, uy-pop där Zeana ska bära låten. Anis har inga saxofonpartier, istället har han två kortare inhopp med rap. Om Zeana får till charmen på scenen kan det här absolut funka på lördag. Låten har potential att bli en skolgårds-hit och går direkt att sjunga med i.

Arja Sajijonmaa gör varken en ny Högt över havet eller en ny Vad du än trodde så trodde du fel. Det är visserligen en jätteklassiskt traditionell refräng om klimatkrisen, typ, men tyvärr får nog Arja förbereda sig på att inte ta sig vidare på lördag. Jag kan inte tänka mig att det här kommer tilltala alla åldersgrupper.

Mohombi gör veckans starkaste moderna poplåt, är känslan efter andra genomlyssningen. Kan han leverera på scenen och charma tv-publiken så kan det här bli en jättehit. Men det kommer hänga på leveransen på lördag. Han får inte kännas distanserad utan måste bjuda in publiken och charma dem.

Anna Bergendahl gör en väldigt effektiv countrypop-låt där hon kommer övertyga med sin tydliga värme och röst. Det här är snyggt och enkelt, där allt hänger på att beröra och det har Anna gjort förut. Nån tyckte att den kanske var för vuxen, men jag gillar verkligen Ashes to ashes (okej, jag är väl vuxen men alltså…), jag tror att den har ett brett tilltal.

Det var uppspelningen, nu har vi alltså hört låtarna två gånger. Nu ska jag och Markus Larsson spela in tv om vad vi tycker så att ni får se det på en sajt nära er så snabbt det bara går.

Wiktoria Johansson gör inte upptempo popcountry i år. Hennes Not with me är istället en ballad om ett uppbrott, med en ganska klassisk text på egnelska om att jag gav dig mitt  hjärta och du slet det itu, typ.

Det här är snyggt, men en ballad är inte självklar i Melodifestivalen. Wiktoria behöver kännas både äkta, skör och stark på scenen på samma gång för att få den här låten att bära och övertyga tv-tittarna.

Och det är viktigt att hon inte blir för skrikig när hon tar i med sången. Och det är viktigt att numret inte blir för konstigt också.

Det här med att ta bilder är ju inte min grej egentligen. Jag gör det hellre än bra minst sagt. Det får artisterna i Melodifestivalen snabbt lära sig.

Wiktoria borde vara van vid det här laget. jag gav det några försök men gav snabbt upp. Det blir inte bättre än så här när jag har fingret på avtryckaren.

Men här är hon i alla fall, i flätor och utan de välkända lockarna. Första gången jag träffade henne i plattat hår så kände jag inte ens igen henne!

Vi får se vad det blir för frisyr på lördag, men troligen är nog lockarna tillbaka då.

Silly season schlager har verkligen kört igång nu, väldigt roligt tycker jag.

Ni har väl hängt med i att vi rapporterat om att Oscar Enestad från FO&O ska göra en kärlekslåt till sin flickvän/sambo Cecilia Dahlbom?

Och att Arvingarna också ska tävla? Och Nano och Wiktoria Johansson?

I den sista artikeln skrev vi också om att både John Lundvik och Jon Henrik Fjällgren är högaktuella, men att de möjligen inte hittat sina låtar ännu.

En grej som är lite intressant så här i Melodifestival-tider, eller snarare silly season-tider, är att kolla på artisternas skivbolag. Om en typisk Melodifestival-artist plötsligt byter skivbolag så kan man ofta dra slutsatsen att den är på väg in i Melodifestivalen.

En artist som är på gång in i tävlingen är ju så klart väldigt intressant för ett skivbolag att signa. Så var det till exempel med Krista Siegfrids för några år sedan. Svenska Universal gick ut med att de skrivit kontrakt med henne och några månader senare stod det klart att hon skulle tävla.

I år är det fallet med till exempel Wiktoria Johansson som har lämnat Warner och gått till Sony, tidigare i veckan kunde vi berätta att hon är klar för tävlingen. Även Jon Henrik Fjälgren har bytt skivbolag, åt andra hållet och gått från Sony till Warner. Det fick mig och mina kollegor att börja spekulera och som vi kunde rapportera om i början av veckan så är han alltså högaktuell för tävlingen, så länge han hittar rätt låt.

(Har ni tips på liknande spaningar får ni gärna mejla mig: torbjorn.ek@aftonbladet.se)

Vad gäller artister har vi också kunnat berätta att Jessica Andersson inte kommer att tävla. Hon har tackat nej. Som jag har förstått det ville både SVT och skivbolaget attt hon skulle ställa upp med en ny låt, men hon har istället bestämt sig för att släppa den som singel.

Och så dagens avslöjande: Marika Carlsson blir en av flera programledare. Enligt våra källor är det tre eller fyra stycken som ska leda prorammet i vår. Det ska bli spännande att se vilka Marika får med sig. Var inte oroliga, jag gör mitt bästa för att knäcka vilka det är!