Medan Shirley fortsätter repa sätter Henrik von Zweigbergk, studiomannen, igång med sin schlagerquiz för att hålla oss lite mer nördiga i publiken igång.

Alla gånger Shirley medverkat ska vi svara på

Medan en måne exploderar på led-skärmen bakom Shirley

och blir till en hand och en blomma som snart får färg

innan ljusrampen sänks ner och Shirley tar i lite i sången.

Rätt svar? I kören bakom Hanna & Lina, i kören bakom Antique i Eurovision och sen sola med låtarna Mister Memory, Min Kärlek och Att älska dig.

– Blir som en halv Magnus Carlsson.
Henrik von Zwigbergk har roligt över Shirleys ljusramp och minns Magnus Carlssons nummer från 2007.

Nu har hjärntvätten börjat igen.

Men nu vet jag lite mer om vem killen är, vars lilla visa loopas på storbildsskärmar här i presscentret i 20 minuter före varje repetition.

Han heter i alla fall David och jobbar för HDR (lite osäker på vad HDR är).

”Skulle varit jag men jag tyckte att vi skulle släppa fram någon ny…” messar Henke von Zweigbergk när jag ber honom ta reda på vem killen är.

Det kanske har varit dåligt med folk på genrepen under veckan, men de inbitna eurovisionfansen har ändå fått artisterna på scenen att känna sig uppskattade.

Målade i ländernas färger, viftandes med flaggor och plakat är det mycket röjande, inte bara under de egna ländernas nummer utan så fort det kommer nåt man gillar.

Vakterna i arenan har gjort sitt bästa för att stävja allt okontrolerat viftande och så fort en större mängd fans ställt sig upp i sina stolar och dansat och hoppat och viftat har säkerhetsvakter kommit fram och skrikit och tvingat folk att sätta sig igen.

Flera gånger har det gått så långt att svenske studiomannen Henke von Z fått säga till vakterna att sluta. Fansen är ju en viktig del av hela eurovisionsändningen. Tänk er om 20 rader på parkett skulle sitta helt stilla och applådera vänligt, hur kul skulle det vara?

Under ett rep kom Zweigbergk fram till vakterna och viftade åt dem att sluta upp med att hindra fansens hurrande och dansande:
– No show without them! No show without them! upprepade han irriterat med torndönsstämma.

Lita på att han kommer göra samma sak ikväll om vakterna vill hindra fansens fest.

Nåt ska man väl bjuda publiken på, tänkte nog Henke von Z på och börjar sjunga Bä bä vita lamm i sin mikrofon.

Tydligen är det ljudproblem för Bosnien och Laka skämtar med publiken medan han väntar på att allt ska kunna starta.

Nej, trodde väl inte det. Klockan 15, på utsatt tid, stod Henke von Z plötsligt på scenen och förklarade att allt skulle bli några minuter försenat.

Nu drar det igång 15.10.

Repet börjar som alla tidigare rep här i Serbien. Med en försening. 14.08 hör man Henke von Z:s röst:

– Live in 20 seconds!

Och så kör det igång. Jag kan bara ana att svenskarna i produktionen – som är vana vid sekundpassning – är måttligt roade ens för ett par minuters förseningar.

Nu är det snart dags för första genrepet för Charlotte. Henke von Z – vår studioman som lånats ut från Sverige – har precis snackat med publiken i arenan om hur de ska sköta sig och akta sig för krankameorna.

Nähä, nu sa han precis:
– Five more minutes.

Det här repet börjar som repet i måndags. Med förseningar.

Mycket ljudstrul medVB:n, dvs videoinslag, och bakgrundsljud. Under ett VB verkar det som att den fått hack i skivan och allt låter rejält kefft. Till slut startar Henke von Z programledarna som får köra sina repliker utan att VB:t har visats. Då kommer en rundgångsattack igen, men Zweigbergk manar på och replikerna blir uttalade.

Nästa gång programledarna ska kliva på blir det ytterligare en rejäl försening så Henke von Z till slut kliver upp på scenen tillsammans med programledarna och börjar småprata med publiken.

Ännu mer strul uppkommer precis innan Armenien ska upp på scenen.
– V har fortfarande problem med ljudet i OB-bussen, förklarar Henke von Z från scenen. I OB-bussen sitter bildproducent och producent och styr utsändningarna. Har de inte full koll på allt som händer går det inte att sända programmet.

Äntligen på plats i Serbien och Belgrad. Jag och min fotograf J-Ho har hittat till både hotell och presscenter. Tyvärr missade vi precis Sebastian Telliers rep och presskonferens och istället fick vi se lite av Spaniens jobbiga låt Baila el chiki chiki och nu är Serbien uppe på scenen och kör en typisk balkan-ballad som så klart kommer gå långt trots en tjatig Nonanonanonanej-slinga i refrängen.

Känns lite speciellt att höra Henke von Z:s röst på engelska:
– Stand by for rehearsal!

Tryggt på nåt sätt.

Serbien är sista land som repar men ikväll är det stor välkomstfest för samtliga länders delegationer så dit ska vi så klart och hålla koll på allt som händer.