Är det sjukt jobbigt att vara 14 år och tjej? Varför i så fall? Jag har redan fått flera mejl från tjejer som mår dåligt, som är deprimerade, har ätstörningar eller självskadebeteende. Det är sorglig läsning. Många av er upplever att ni inte får hjälp. Att ingen orkar lyssna.

En del av dem som inte har någon annan att prata med vänder sig till Bris. Här är flera exempel från tjejernas rop på hjälp förra året:

”Jag skadar mig själv, är ledsen och tycker allting är värdelöst nästan hela tiden. Har tvångstankar och får panikångestattacker jätteofta. Går på BUP en gång i veckan men tycker inte det hjälper ett dugg.” Flicka 14 år

”Jag går inte och lägger mig utan stannar uppe på nätterna för jag vill inte vakna upp till en ny dag i helvetet. Jag är inte stark nog att klara detta på egen hand och ingen vill hjälpa mig. Jag är värdelös… och hjälplös…” Flicka 15 år

”Jag tycker inte att någonting är roligt längre, kan inte göra saker jag älskade förut även om jag så gärna vill. Min högsta önskan är att få vara riktigt glad. Jag vill dö men tänker på min familj och mina vänner och skäms. Ingen vet att jag mår såhär.. Vafan ska jag göra?” Flicka 14 år

”Mamma och pappa vill inte att jag visar mej för deras kompisar ibland. Dom säger att dom skäms över mej.” Flicka 13 år

”Jag har anorexia och blir mer eller mindre mobbad. Om jag bara hoppar över frukosten och lunchen och bara äter lite middag så blir jag snyggare och då accepteras jag, eller hur?” Flicka 15 år

”Vad gör man om man inte orkar längre? Jag är så jävla trött på allting. Vill bara åka bort, ensam. Har skurit mig några gånger och även gjort andra saker för att skada mig själv.” Flicka 14 år

Om du känner igen dig får du gärna skriva till mig och berätta mer. Självklart får du vara anonym om du vill och som journalist är jag skyldig att inte föra ditt mejl vidare till någon annan om inte du vill det.