I dessa pandemitider är inget sig likt. Oscarsgalan har ju varit framskjuten flera månader i år. Men snart är det dags för lite gala-känsla här på bloggen. Den 26 april rullas årets Beauty Oscars ut här. Då prisar jag de nordiska märkena som jag tycker har stuckit ut under året som passerade. Och jag kan konstatera att de nordiska skönhetsproducenterna har inte legat på latsidan!

Precis som förra året är det skandinaviska aktörer som prisas där hjärnorna bakom produkterna ska ha kopplingar till Norden på ett eller annat sätt, men produkterna behöver inte nödvändigtvis ha slutproduktion i Norden.

Här kan du läsa en intervju med mig om Beauty Oscars-utdelningen i tidningen Scandinavian Mind.

Här är alla de vinnande kategorierna 2021:

Årets ansiktsvård
Årets kroppsvård
Årets ekologiska produkter
Årets hårprodukter
Årets solprodukt
Årets makeup
Årets hållbarhet och inkludering
Årets doft

Vilka produkter erhåller en Beauty Oscar? 
De produkterna som enligt Skönhetsredaktörerna.se förtjänar ett höjt ögonbryn belönas med en Beauty Oscar.
Det är produkter som sticker ut i sina respektive kategorier. Det kan vara en produkt som är värd uppmärksamhet och som håller vad den lovar. Kort sagt ska den ge dig en känsla av glamour och sticka ut ur mängden. Det är en produkt som aldrig blir en hyllvärmare utan en favorit som du ständigt vill återkomma till.

Hur väljer jag ut produkterna?
Jag väljer ut pristagarna bland de presstester som skickats till redaktionen under förra året. Vissa köper jag. Jag är oberoende i mina bedömningar och får inte betalt av några aktörer. Jag tjänar heller inga pengar på mina tips och inga av länkarna är, där de finns, kopplade till betallänkar som ger mig pengar. Under april månad kommer jag att lägga ut flera olika kategorier av vinnare. Nytt för i år är kategorin ”Hållbarhet”.

Det amerikanska parfym- och skönhetsmärket Coty blir först i världen med att använda etanol, producerad av infångad koldioxid, i sina parfymer. Det rapporterar Cosmetic Design Europe.

Efter två års arbete har forskare på LanzaTech och Coty lyckats framställa en hållbar etanol med hög renhet som lämpar sig för användning i parfymer och 2023 ska merparterna av alla parfymer tillverkas av den återvunna etanolen, uppger Coty i ett pressmeddelande. 

I dag använder Coty etanol framställd av olika naturliga råvaror, mestadels av sockerrör och sockerbetor. Men dessa källor innebär användande av mark, vatten och gödsel. Med den nya tekniken används nästan noll vattenförbrukning och åkermark.

En livscykelanalys utförd av oberoende hållbarhetsrådgivning Quantis visade att denna etanolkälla ”signifikant minskade den totala miljöpåverkan”, rapporterar Coty.

”Etanol är den största mängd ingrediensen som köps in i till produktionen av våra parfymer och med tiden kommer detta partnerskap med LanzoTech att avsevärt minska våra produkters miljöpåverkan. Det är inte bara rätt sak att göra. Dagens konsumenter, som med rätta, kräver att deras favoritvarumärken delar engagemanget för hållbarhet ”,  säger Sue Y. Nabi, VD för Coty.

Förra året meddelade L’Oréal sina planer på att använda infångade avgaser till polyetylenproduktion av schampo- och balsamflaskor under ett partnerskap med  LanzaTech och energiproducenten Total.

Klockan 20.00 den 15 april 2021, sänds en historisk gala via internet. Det är dags för Swedish Beauty Awards 2021. Anmälan till galan kostar 150 med en rabattkod (Agneta100) som ni uppger vid beställningen. Missa inte detta erbjudande! Under kvällen kommer det att lottas ut väldigt fina priser som långt överträffar priset för att få inloggningslänken! Häng med!

INGÅR I BILJETTEN

– Unik tillgång till Sveriges största skönhetsgala i ett spännande TV-format som innehåller allt!
– Prisutdelning
– Branschnytt
– Trender
– Underhållning

– Vinstregn, varje lott innehåller en unik kod och under programmet lottas det ut superfina priser ex: exklusiv spegel, hår & make up styling, frisörbesök, 240 st skönhetsprodukter och mycket mer.

’Eventuellt överskott från vår biljettförsäljning går oavkortat till KoHFs humanitära projekt Look Good Feel Better.

Biljetter går att köpa fram till klockan 18.00 den 15 april!
https://portal.studioadapt.se/events/ffdbb8105392a
 

Många producenter riktar just nu blickarna mot världens hav. Det fransk-brittiska ekolyxparfymmärket Art de Parfum är inget undantag. Deras senaste parfym har tydliga marina influenser och innehåller doftessenser från papyrus, salt, musk och tre olika pepparsorter. ”Le Joker” heter den och beskrivs som en ”kontrastrik pudrig marin doft med pikanta inslag av peppar och makeup”, signerad parfymören Ruta Degutyte, grundare av märket. Jokern är inte vad du tror. Det är en frisk doft tack vare pepparsorten timurpeppar som odlas på höjderna i Nepal där den enligt folktro används mot hosta och förkylning tack vare sina friska mintiga noter. Det är en ganska ny ingrediens i parfymörernas trolleribox.

Art de Parfumes ”Sea Foam” parfym som kom 2016 är inspirerad av det skummande yviga baltiska havet. Utöver fikonlöv och bergamot innehåller ”Sea Foam” havssalt, drivved och sjögräs. Detta låter ju onekligen väldigt spännande. Första gången jag kände drivved tolkad i en parfym var i danska parfymhuset Zarkoperfume.

Art de parfum beskriver sig som ett etiskt parfymmärke där de skrivit under på bara använda råmaterial som är etiskt framtagna och inte inblandade i exploatering av ursprungsbefolkningar och tveksam råvaruproduktion. Materialet är återvunnet glas, korkar gjorda av trä och emballage är nedbrytbara i naturen och parfymerna är cruelty free-framställda. 2020 erhöll de Good Brand Award.

Är man uppväxt vid havet, som jag i Ystad, vet man vilken faschination havet har på en ens persona. Jag kunde sitta i timmar och titta ut över havet vid Saltsjöbaden och Fritidsbaren. Ville man vara ensam drog man till Lilleskog eller ”världens ände”, en naturhamn där fiskare farit ut med sina ranka båtar sedan medeltiden.

Vad funkar och vad funkar inte när det kommer till hudvård? Ger BHA-syror glow? Oscar Zia testar en Koreansk hudvårdsrutin i elva steg, Amelia Adamo testar anti age-krämer… Är du intresserad av hudvård ska du snart bänka dig framför tv:n. SVT har nämligen en spännande dokumentärserie på gång!

I ”Sanningen om hudvård” som är en ny faktaserie testas 37 populära hudvårdsprodukter av flera hundra personer, bland andra Amelia Adamo, Oscar Zia och Elaine Eksvärd, och några av Sveriges främsta experter på området analyserar resultaten, skriver SVT i ett pressmeddelande.

”Vi vill ta alla som älskar hudvård på stort allvar. De förtjänar att få veta vad som fungerar, vad som inte fungerar och vad som är sant. Vissa resultat förvånade mig verkligen”, säger Stina Schedwin, producent för serien.

Seriens tre delar tar upp produkter och aktiva ämnen som utlovar förändringar av huden vad gäller anti-age, fet hud och finnar, och glow.

”Ett oberoende test är väl vad man har drömt om, särskilt som att det är så svårt att själv veta om man ska lägga ned tusen kronor eller hundra kronor”, säger Amelia Adamo som får testa en dyr antiage-kräm på ena sidan av ansiktet och en billig på den andra sidan i testet. Här kan du läsa om hur resultatet slutade! 

Så här gick testet av hudvårdsprodukterna till, enligt SVT:

Redaktionen har kartlagt 500 av de populäraste produkterna på den svenska marknaden, utifrån aktiva ämnen och hur de påstås kunna förändra huden. Produkterna är valda utifrån omnämnanden i sociala medier, marknadsföring, influencers, rekommendationer och försäljningssiffror.

Totalt testas 37 produkter i programserien. 25 av dem skickades till ett oberoende testinstitut. Där testades produkterna på tio personer per produkt, under fyra till åtta veckor.

I programmet får SVT:s testpersoner göra ett blindtest under några veckor där de provar hudvård med aktiva ingredienser på ena sidan av ansiktet, och på andra sidan har personerna en vanlig fuktkräm. Med hjälp av en kamera som mäter förändringar i hudlagren, testas produkterna som testpersonerna använder. 

Totalt testas olika produkter på närmare 300 personer i programserien.

SVT1

Del 1 – Vilken hudvård fungerar bäst?  sänds 15 april kl 21.00
Del 2 – Fet hud, sänds 22 april  kl 21.00
Del 3 – Glow, sänds 29 april kl 21.00

Idag var en bra dag! Det hände tre bra saker. Jag tog min klimat-examen på Schibsted och är diplomerad ”Sustainability Changemaker”. Garnier har blivit officiellt godkända av Cruelty free International och får använda sig av Leeping Bunny märkningen på sina produkter. Men kanske det viktigaste; Kina rycker allt närmare ett totalförbud mot att testa importerad kosmetik på djur. Det sistnämnda rapporterar Cosmetics design Europe.

Från och med den 1 maj i år, 2021, kommer importerad ”vanlig” kosmetika inte att behöva genomgå djurförsök. Det har Kinas National Medical Products Administration (NMPA) beslutat i en kommuniké den 4 mars. Myndigheten meddelar också ”att de i och med detta beslut börjar acceptera data från alternativa djurförsöksmetoder för registrering och nyanmälan av kosmetiska ingredienser”.

Vad är då vanlig kosmetika? Jo, produkter som inte gör anspråk på att vara ”anti-ageing” , ”hudblekande” eller ”behandla acne”. De här tre hudvårdskategorierna är undantagna och måste fortfarande testas på djur. Blä. Och why?

Enligt den kinesiska myndigheten NMPA var ett av huvudmålen för den nya icke-testande policyn att ”det finns accepterbara toxikologiska testdata från alternativa testmetoder”, skriver Cosmetics design Europe.

Vad krävs då av producenter som vill exportera sina produkter till Kina?

För det första måste företagen kunna visa upp ett certifikat för ”god tillverkningssed” (GMP = Good Manufacturing Practices) utfärdat av inhemska myndigheter som kan bifoga relevanta bedömningsresultat och bekräfta produktsäkerheten. Företagen kommer fortfarande att vara skyldiga att utföra djurförsök på produkterna som är avsedda för spädbarn och barn eller om de använder nyframtagna kosmetiska ingredienser under en tre år lång övervakningsperiod, eller om ”anmälaren, ansvarig person eller tillverkare listas som ett viktigt övervakningsmål enligt NMPA: s kvantitativa betygssystem”. Vad det sistnämnda innebär kan man bara spekulera i.

Idag är det internationella kvinnodagen. Det är en dag som den här som jag skänker en tanke åt alla fantastiska kvinnor som jag träffat på resor jag gjort genom åren – i skönhetens tjänst. Kvinnor som sliter för några kronor om dagen för att vi ska dofta gott, vara piffiga och kunna köpa ljuvliga produkter. Som kvinnorna vid vaniljodlingarna på Seychellerna, eller kvinnorna i argankollektivet Marjana i Marocko och kvinnorna på soptippen i Bangalore i Indien, som tjänar 2500 kronor i månaden. Dessa kvinnorna är de sanna hjältinnorna.

Rose Hermès heter uppföljningen till Hermès Beautys succé Hermès Rouge som var läppstift,  producerade med ett hållbarhetstänk i fokus. Nu är det alltså dags för mer. Rouger, penslar och läppglans närmare bestämt. Rose Hermès är namnet på rougen som kommer i åtta nyanser och ska vara en hyllning till den rosa färgen som förekommit i olika kollektioner i det franska designhusets produktion.

I den 89 sidor omfångsrika pressmeddelandet beskrivs produktionen och färgerna inlevelsefullt där de hämtat inspiration från sin anrika historia med nerslag i artdeco-perioden på 30-talet, 1961 års produktion av den rosa ullkostymen Azalée och 80-talets poppiga rosa scarveserna La Fabrique des Rubans och Théâtre d’ombres.

Penslarna är handgjorda av en fransk borstmakare av gethår och trä, och väskproducenten tillverkar även en rund liten väska i kalvskinn där det diskformade rouget, formgiven av Pierre Hardy, får plats.

Läppprodukterna, Rose Hermès Rose à lèvres, innehåller hallonfröolja och vita mullbär och är doftsatta av Christine Nagel, Hermès egna chefsparfymör. Här har väskmärket hittat inspirationen från finishen i sina exklusiva läderprodukter. Som tidigare är hylsorna utbytbara och förpackningarna gjorda av återanvänt papper. Även rouget är refill-koncept.

Globalt har skönhetsbranschen drabbats hårt av pandemin. Men hudvårdsproducenter är de som klarat sig bäst. I Sverige har det lanserats flera nya märken under året. Ett av dem som vågade satsa är svenska hudvårdsmärket OM SE.
”Pandemin hjälpte oss att bestämma oss för att det här är det vi ska göra nu”, berättar Jenny och Jacob Huurinainen.

För några år sedan slog K-Beauty igenom, hudvård från Korea, med flera steg inblandade i den dagliga hudvårdsrutinen. Sedan kom J-Beauty upp på tapeten. Hudvård från Japan, med ritualer och högteknologiska produkter i fokus. Men nu är det dags för S-Beauty. Skandinaviska och svenska skönhetsprodukter med en minimalistisk framtoning både i antal steg i hudvårdsrutinen och i designen.
Mitt under den brinnande pandemin har flera svenska märken trotsat rädslan för att gå under och istället valt att satsa. OM SE, Tash Sisterhood, Mantle, Melyon, Niche4all och Rdp skincare är bara några svenska märken som sett dagens ljus under pandemin. Nischade småskaliga märken med hållbarhet och kvalitét i fokus.

”Vi är båda i konsultbranschen och under coronan minskade våra uppdrag och det gav oss chansen kunna ägna oss åt det här på heltid. Man kan säga att vi har pandemin att tacka för satsningen”, säger Jenny Huurinainen i en videointervju. Hon och hennes man grundade det ekologiska hudvårdsmärket OM- SE eftersom de tyckte att det saknades stilrena och effektiva svenska märken med få ingredienser.
”Utgångspunkten har varit oss själva. Vi har skapat ett märke med våra egna värden där kvalité och minimalism var våra kärnvärden. Vi ville formge produkter som vi själva vill ha i vårt badrumsskåp och pandemin hjälpte oss att göra det”, säger Jenny som tillverkar sina produkter i Jämtland av noga utvalda oljor och örter.

Ett annat svenskt märke som valde att lansera under förra året var nature-certifierade Tash Sisterhood, från skånska Lomma.
– Tidpunkten att lansera, mitt i en brinnande pandemi, har varit intressant, men också positivt på så sätt att vi kunnat ha elektroniska möten där vi tidigare fått rest mycket mer. Mottagandet av produkterna har varit fantastiskt bra både hos kunder och verksamma i branschen, berättar Håkan Wahlsten, Vd och medgrundare på Tash Sisterhood.
Cosmopharma har tidigare tillverkat sina produkter i Israel, men i början av förra året bestämde de sig för att ta hem produktionen omformulera innehåller och återlansera sitt märke. Satsningen gav dem svart på vitt. Under året vann Cosmopharma priset för bästa hudvårdsserie vid Stockholm Beauty Week.

”Vi hoppade över flådiga ytteremballage och bytte recepten till helt nya och tog farväl av långväga ingredienser. Vi valde närproducerade naturliga ingredienser som skandinavisk sjösand i peelingen istället för aprikoskärnor, karragentång från västkusten istället för miljöbelastande silikon”, berättar grundaren Susanne Sjölander.
Även om det har varit tufft ångrar sig inte en sekund.
”Vi har en hel del att ta igen när det gäller den ekonomiska satsningen.
 Vi hade två val. Lägga oss på rygg och gå i konkurs eller förvalta tiden vi fick över och försöka bygga upp vårt märke igen. Den här gången på ett nytt mer klimatsmart sett”, konstaterar grundaren Susanne Sjölander.

Det är drygt ett år sedan som The Body Shop presenterade ett unikt samarbete med organisationen Plastic for Change och plastletare i Bangalore, Indien. Det började i låg skala med flaskorna ur serien Ginger Anti Dundruff Schampoo och balsam, men projektet var så lyckat att man fortsätter att arbeta med den återvunna plasten i Indien.

I utkanterna av Bangalore samlas soptipparna på ett pärlband. Den närmsta ligger bara en halvtimmes bilväg utanför stadsgränsen. En gammal övergiven gruva får tjäna som stadens soptratt för resterna som inte går att sortera på något sätt. Hamnar soporna inte i den övergivna gruvan hamnar avfallet i den flod som delar staden på mitten och som går rätt igenom den livliga marknaden. Inte sällan ligger soptipparna mitt i en rondell, under en motorvägsuppfart eller granne med ett modernt bostadsområde för välbärgade. Innan pandemin bröt ut fick jag möjligheten att besöka några av plastletarna i Bangalore som bor och arbetar på soptipparna och som ingår i det unika projektet som Plastic for Change bedriver på Aftonbladet kan du läsa artikeln i sin helhet.

Rika Rekka tjänar 2500 kronor i månaden på att sortera torra sopor. Hon flyttade från Deli för fyra år sedan. Hennes då fyra år gamla dotter lämnade hon hos släktingar. Trots den tryckande hettan och tusentals surrande flugor finns det olika grader av helvetet.
”Det är mycket lättare att sortera skräp i Bangalore, för det är inte så varmt här. I Delhi är det fruktansvärt hett och det försvårar arbetet”, menar Rika som sorterat sopor i stort sett hela sitt 38 åriga liv.

Rika ser framför sig att hon kommer att jobba på sopstationen i drygt fem år till innan hon återvänder hem till familjen i Delhi.
”Jag längtar efter att få vara med min familj. Arbetet här är ganska enformigt. Jag sitter i flera timmar åt gången och ryggen tar stryk, men det här är det enda jag kan”.

Rika sorterar snabbt och effektivt. Hon sitter i mitten av stora plastsäckar som formar sig som en blomma runt henne. På tippen bor också flera barn. Ett spädbarn sitter i en övergiven barnstol mitt i soporna medan hans mamma sorterar. Då och då rör sig sopberget utan synlig anledning. Någonstans där djupt där inne kalasar råttorna på matrester.

De flesta av sopletarna i Indien tillhör det lägsta kastet – dalit. Det är oftast papperslösa personer som varken kan läsa eller skriva. De befinner sig lägst ner i den socialekonomiska pyramiden och ofta har deras familjer letat skräp i generationer.

”Dalit är allas dåliga samvete i Indien. De gör sådant som vi andra aldrig skulle göra. De får inte komma in i husen och betraktas som smuts. Det var dom som tog hand om bajset i de ospolbara toaletterna förr i tiden. De har alltid varit ovärderliga för att samhället inte skulle krascha fullständigt men dom har aldrig egentligen varit en del av samhället. Inga andra kast vill syssla med det som daliterna gör”, berättar Nalini Shekar som startade den icke vinstdrivande hjälporganisationen Hasiru Dala (Grön kraft) som arbetar tillsammans med Plastic for Change och som hjälper plastletarna med sjukvård, pensioner och pappersarbete för ett drägligare liv.

Kanadensaren Andrew Almack är grundare till organisationen, Plastic For Changes. Tillsammans arbetar han hand i hand med Hasiru Dala för att stärka de utsatta daliternas situation. Andrew Almack har skapat en mobil plattform där plastletare kan ansluta sig gratis till för att få reda på bästa dagspriset på plast. Eftersom de flesta plastletarna är analfabeter har plattformen enkla symboler och är till viss mån röststyrd så att användarna enkelt kan förstå informationen. I appen kan de se dagens plastpris och vilken plasthanteringsstation som kan ta emot dem och när.

”Vi hjälper plastletarna att komma i kontakt med schyssta producenter. De måste också ha giltiga id-handlingar vilket vi hjälper dem att fixa så att de kan ta del av samhället. Det kan låta som en självklarhet men verkligheten är någonting helt annat i Indien”, förklarar Andrew som fick idén till Plastic for changes för tre år sedan efter en ögonöppnande resa i Asien.

Hur många generationer kommer vi att ha förstört för att vi inte tog hand om plasten på ett bra sätt? frågar han sig.

Det brittiska företaget The Bodyshop är ett av de första globala företagen att engagera sig i den här relativt nystartade cirkulära ekonomin i Indien (Garnier anslöt förra året). The Body Shop har förbundit sig att köpa 250 ton petflaskor det första året och använda sig av i sin produktion av schampoflaskor. De blir på det sättet det första globala företaget i världen som börjar handla med community trade-framtagen plast. Det vill säga plast som samlats in under schyssta förhållanden av arbetare som har drägliga arbetsförhållanden, fast lön och pension.
”Vi har länge letat efter projekt där vi kan göra skillnad genom att handla med plast och organisationen Plastic for changes och Hasiru Dala uppfyllde våra krav på schyssta upphandlingsprinciper och ren arbetskraft”, berättar Sanjani Shah, internationell kommunikatör på The Body Shop.