Idag var en bra dag! Det hände tre bra saker. Jag tog min klimat-examen på Schibsted och är diplomerad ”Sustainability Changemaker”. Garnier har blivit officiellt godkända av Cruelty free International och får använda sig av Leeping Bunny märkningen på sina produkter. Men kanske det viktigaste; Kina rycker allt närmare ett totalförbud mot att testa importerad kosmetik på djur. Det sistnämnda rapporterar Cosmetics design Europe.

Från och med den 1 maj i år, 2021, kommer importerad ”vanlig” kosmetika inte att behöva genomgå djurförsök. Det har Kinas National Medical Products Administration (NMPA) beslutat i en kommuniké den 4 mars. Myndigheten meddelar också ”att de i och med detta beslut börjar acceptera data från alternativa djurförsöksmetoder för registrering och nyanmälan av kosmetiska ingredienser”.

Vad är då vanlig kosmetika? Jo, produkter som inte gör anspråk på att vara ”anti-ageing” , ”hudblekande” eller ”behandla acne”. De här tre hudvårdskategorierna är undantagna och måste fortfarande testas på djur. Blä. Och why?

Enligt den kinesiska myndigheten NMPA var ett av huvudmålen för den nya icke-testande policyn att ”det finns accepterbara toxikologiska testdata från alternativa testmetoder”, skriver Cosmetics design Europe.

Vad krävs då av producenter som vill exportera sina produkter till Kina?

För det första måste företagen kunna visa upp ett certifikat för ”god tillverkningssed” (GMP = Good Manufacturing Practices) utfärdat av inhemska myndigheter som kan bifoga relevanta bedömningsresultat och bekräfta produktsäkerheten. Företagen kommer fortfarande att vara skyldiga att utföra djurförsök på produkterna som är avsedda för spädbarn och barn eller om de använder nyframtagna kosmetiska ingredienser under en tre år lång övervakningsperiod, eller om ”anmälaren, ansvarig person eller tillverkare listas som ett viktigt övervakningsmål enligt NMPA: s kvantitativa betygssystem”. Vad det sistnämnda innebär kan man bara spekulera i.

Idag är det internationella kvinnodagen. Det är en dag som den här som jag skänker en tanke åt alla fantastiska kvinnor som jag träffat på resor jag gjort genom åren – i skönhetens tjänst. Kvinnor som sliter för några kronor om dagen för att vi ska dofta gott, vara piffiga och kunna köpa ljuvliga produkter. Som kvinnorna vid vaniljodlingarna på Seychellerna, eller kvinnorna i argankollektivet Marjana i Marocko och kvinnorna på soptippen i Bangalore i Indien, som tjänar 2500 kronor i månaden. Dessa kvinnorna är de sanna hjältinnorna.

Rose Hermès heter uppföljningen till Hermès Beautys succé Hermès Rouge som var läppstift,  producerade med ett hållbarhetstänk i fokus. Nu är det alltså dags för mer. Rouger, penslar och läppglans närmare bestämt. Rose Hermès är namnet på rougen som kommer i åtta nyanser och ska vara en hyllning till den rosa färgen som förekommit i olika kollektioner i det franska designhusets produktion.

I den 89 sidor omfångsrika pressmeddelandet beskrivs produktionen och färgerna inlevelsefullt där de hämtat inspiration från sin anrika historia med nerslag i artdeco-perioden på 30-talet, 1961 års produktion av den rosa ullkostymen Azalée och 80-talets poppiga rosa scarveserna La Fabrique des Rubans och Théâtre d’ombres.

Penslarna är handgjorda av en fransk borstmakare av gethår och trä, och väskproducenten tillverkar även en rund liten väska i kalvskinn där det diskformade rouget, formgiven av Pierre Hardy, får plats.

Läppprodukterna, Rose Hermès Rose à lèvres, innehåller hallonfröolja och vita mullbär och är doftsatta av Christine Nagel, Hermès egna chefsparfymör. Här har väskmärket hittat inspirationen från finishen i sina exklusiva läderprodukter. Som tidigare är hylsorna utbytbara och förpackningarna gjorda av återanvänt papper. Även rouget är refill-koncept.

Ett av världens dyraste företagsköp inom skönhetsbranschen är på väg att genomföras. Det är amerikanska Estee Lauder Companies (ELC) som förvärvar 76 procent av aktierna i Deciem senast 2024 (idag har de 26 procent). Motsvarande 12 miljarder kronor får de punga ut för köpet. 12 miljarder…

Det kanadensiska företaget Deciem, som släpper sin första doft i dagarna, värderas till 24 miljarder kronor eftersom ELC betalar 12 miljarder kronor för att öka sin andel i märket.

”Under de senaste fyra åren har vi byggt ett riktigt speciellt långsiktigt partnerskap med det otroliga Deciem-teamet och vi är glada över vad framtiden kommer att innebära”, säger Fabrizio Freda, VD och koncernchef för ELC, till Cosmetic Business.

Deciem är känt för sin prisvärda kosmetika och ökade försäljningen till 460 miljoner dollar förra året, vilket speglar en större branschefterfrågan på hudvård där konsumenter i allt högre grad experimenterar med ingredienser som AHA-syror och niacinamid.

Deciem, The Abnormal Beauty Company, är ett företag som två år på raken har bojkottat Black Friday. Om det kan ni läsa här.

Globalt har skönhetsbranschen drabbats hårt av pandemin. Men hudvårdsproducenter är de som klarat sig bäst. I Sverige har det lanserats flera nya märken under året. Ett av dem som vågade satsa är svenska hudvårdsmärket OM SE.
”Pandemin hjälpte oss att bestämma oss för att det här är det vi ska göra nu”, berättar Jenny och Jacob Huurinainen.

För några år sedan slog K-Beauty igenom, hudvård från Korea, med flera steg inblandade i den dagliga hudvårdsrutinen. Sedan kom J-Beauty upp på tapeten. Hudvård från Japan, med ritualer och högteknologiska produkter i fokus. Men nu är det dags för S-Beauty. Skandinaviska och svenska skönhetsprodukter med en minimalistisk framtoning både i antal steg i hudvårdsrutinen och i designen.
Mitt under den brinnande pandemin har flera svenska märken trotsat rädslan för att gå under och istället valt att satsa. OM SE, Tash Sisterhood, Mantle, Melyon, Niche4all och Rdp skincare är bara några svenska märken som sett dagens ljus under pandemin. Nischade småskaliga märken med hållbarhet och kvalitét i fokus.

”Vi är båda i konsultbranschen och under coronan minskade våra uppdrag och det gav oss chansen kunna ägna oss åt det här på heltid. Man kan säga att vi har pandemin att tacka för satsningen”, säger Jenny Huurinainen i en videointervju. Hon och hennes man grundade det ekologiska hudvårdsmärket OM- SE eftersom de tyckte att det saknades stilrena och effektiva svenska märken med få ingredienser.
”Utgångspunkten har varit oss själva. Vi har skapat ett märke med våra egna värden där kvalité och minimalism var våra kärnvärden. Vi ville formge produkter som vi själva vill ha i vårt badrumsskåp och pandemin hjälpte oss att göra det”, säger Jenny som tillverkar sina produkter i Jämtland av noga utvalda oljor och örter.

Ett annat svenskt märke som valde att lansera under förra året var nature-certifierade Tash Sisterhood, från skånska Lomma.
– Tidpunkten att lansera, mitt i en brinnande pandemi, har varit intressant, men också positivt på så sätt att vi kunnat ha elektroniska möten där vi tidigare fått rest mycket mer. Mottagandet av produkterna har varit fantastiskt bra både hos kunder och verksamma i branschen, berättar Håkan Wahlsten, Vd och medgrundare på Tash Sisterhood.
Cosmopharma har tidigare tillverkat sina produkter i Israel, men i början av förra året bestämde de sig för att ta hem produktionen omformulera innehåller och återlansera sitt märke. Satsningen gav dem svart på vitt. Under året vann Cosmopharma priset för bästa hudvårdsserie vid Stockholm Beauty Week.

”Vi hoppade över flådiga ytteremballage och bytte recepten till helt nya och tog farväl av långväga ingredienser. Vi valde närproducerade naturliga ingredienser som skandinavisk sjösand i peelingen istället för aprikoskärnor, karragentång från västkusten istället för miljöbelastande silikon”, berättar grundaren Susanne Sjölander.
Även om det har varit tufft ångrar sig inte en sekund.
”Vi har en hel del att ta igen när det gäller den ekonomiska satsningen.
 Vi hade två val. Lägga oss på rygg och gå i konkurs eller förvalta tiden vi fick över och försöka bygga upp vårt märke igen. Den här gången på ett nytt mer klimatsmart sett”, konstaterar grundaren Susanne Sjölander.

Det är drygt ett år sedan som The Body Shop presenterade ett unikt samarbete med organisationen Plastic for Change och plastletare i Bangalore, Indien. Det började i låg skala med flaskorna ur serien Ginger Anti Dundruff Schampoo och balsam, men projektet var så lyckat att man fortsätter att arbeta med den återvunna plasten i Indien.

I utkanterna av Bangalore samlas soptipparna på ett pärlband. Den närmsta ligger bara en halvtimmes bilväg utanför stadsgränsen. En gammal övergiven gruva får tjäna som stadens soptratt för resterna som inte går att sortera på något sätt. Hamnar soporna inte i den övergivna gruvan hamnar avfallet i den flod som delar staden på mitten och som går rätt igenom den livliga marknaden. Inte sällan ligger soptipparna mitt i en rondell, under en motorvägsuppfart eller granne med ett modernt bostadsområde för välbärgade. Innan pandemin bröt ut fick jag möjligheten att besöka några av plastletarna i Bangalore som bor och arbetar på soptipparna och som ingår i det unika projektet som Plastic for Change bedriver på Aftonbladet kan du läsa artikeln i sin helhet.

Rika Rekka tjänar 2500 kronor i månaden på att sortera torra sopor. Hon flyttade från Deli för fyra år sedan. Hennes då fyra år gamla dotter lämnade hon hos släktingar. Trots den tryckande hettan och tusentals surrande flugor finns det olika grader av helvetet.
”Det är mycket lättare att sortera skräp i Bangalore, för det är inte så varmt här. I Delhi är det fruktansvärt hett och det försvårar arbetet”, menar Rika som sorterat sopor i stort sett hela sitt 38 åriga liv.

Rika ser framför sig att hon kommer att jobba på sopstationen i drygt fem år till innan hon återvänder hem till familjen i Delhi.
”Jag längtar efter att få vara med min familj. Arbetet här är ganska enformigt. Jag sitter i flera timmar åt gången och ryggen tar stryk, men det här är det enda jag kan”.

Rika sorterar snabbt och effektivt. Hon sitter i mitten av stora plastsäckar som formar sig som en blomma runt henne. På tippen bor också flera barn. Ett spädbarn sitter i en övergiven barnstol mitt i soporna medan hans mamma sorterar. Då och då rör sig sopberget utan synlig anledning. Någonstans där djupt där inne kalasar råttorna på matrester.

De flesta av sopletarna i Indien tillhör det lägsta kastet – dalit. Det är oftast papperslösa personer som varken kan läsa eller skriva. De befinner sig lägst ner i den socialekonomiska pyramiden och ofta har deras familjer letat skräp i generationer.

”Dalit är allas dåliga samvete i Indien. De gör sådant som vi andra aldrig skulle göra. De får inte komma in i husen och betraktas som smuts. Det var dom som tog hand om bajset i de ospolbara toaletterna förr i tiden. De har alltid varit ovärderliga för att samhället inte skulle krascha fullständigt men dom har aldrig egentligen varit en del av samhället. Inga andra kast vill syssla med det som daliterna gör”, berättar Nalini Shekar som startade den icke vinstdrivande hjälporganisationen Hasiru Dala (Grön kraft) som arbetar tillsammans med Plastic for Change och som hjälper plastletarna med sjukvård, pensioner och pappersarbete för ett drägligare liv.

Kanadensaren Andrew Almack är grundare till organisationen, Plastic For Changes. Tillsammans arbetar han hand i hand med Hasiru Dala för att stärka de utsatta daliternas situation. Andrew Almack har skapat en mobil plattform där plastletare kan ansluta sig gratis till för att få reda på bästa dagspriset på plast. Eftersom de flesta plastletarna är analfabeter har plattformen enkla symboler och är till viss mån röststyrd så att användarna enkelt kan förstå informationen. I appen kan de se dagens plastpris och vilken plasthanteringsstation som kan ta emot dem och när.

”Vi hjälper plastletarna att komma i kontakt med schyssta producenter. De måste också ha giltiga id-handlingar vilket vi hjälper dem att fixa så att de kan ta del av samhället. Det kan låta som en självklarhet men verkligheten är någonting helt annat i Indien”, förklarar Andrew som fick idén till Plastic for changes för tre år sedan efter en ögonöppnande resa i Asien.

Hur många generationer kommer vi att ha förstört för att vi inte tog hand om plasten på ett bra sätt? frågar han sig.

Det brittiska företaget The Bodyshop är ett av de första globala företagen att engagera sig i den här relativt nystartade cirkulära ekonomin i Indien (Garnier anslöt förra året). The Body Shop har förbundit sig att köpa 250 ton petflaskor det första året och använda sig av i sin produktion av schampoflaskor. De blir på det sättet det första globala företaget i världen som börjar handla med community trade-framtagen plast. Det vill säga plast som samlats in under schyssta förhållanden av arbetare som har drägliga arbetsförhållanden, fast lön och pension.
”Vi har länge letat efter projekt där vi kan göra skillnad genom att handla med plast och organisationen Plastic for changes och Hasiru Dala uppfyllde våra krav på schyssta upphandlingsprinciper och ren arbetskraft”, berättar Sanjani Shah, internationell kommunikatör på The Body Shop.

Det dyker upp allt fler skönhetsprodukter med Polyglutaminsyra (polyglutamic acid) som ingrediens. Du hittar polyglutaminsyran (förkortas ibland PGA i inci-listan) i skönhetsprodukter som fixeringssprayer, primers, fuktighetskrämer, serum, foundation och toners. Polyglutaminsyra är en vattenlöslig peptid (eg protein) som består av stora molekyler som formar en hinna över hudens yta och som låser in fukten i hyn. Den har en bra vidhäftningsförmåga vid huden och känns smidig på huden och hindrar fukten från att lämna hyn.

Polyglutaminsyra är en polymer (långkjedjig samansättning) av aminosyran glutaminsyra, som kan bildas naturligt genom fermentering och förekommer rikligt i den mycket slemmiga rätten natto (fermenterade sojabönor) som är en specialité i Japan.

Polyglutaminsyran spås bli hyaluronsyrans kronprins inom skönhetsindustrin eftersom den har 4- 10 gånger större fuktbindande effekt än hyaluronsyra. I hudvård och makeup förväntas man använda polyglutaminsyran för att öka elasticiteten, jämna ut hyn och stimulera produktionen av mjölksyra som binder fukt. Skillnaden melan hyaluronsyra och polyglutaminsyran är den förseglande effekten som PGA har men som hyaluronsyran saknar. Däremot har de båda ingredienserna en bra synergerande effekt och hjälper varandra i hudvårdande produkter.

Lägg Comfydence på minnet om du har tankar kring engångsbindor och mensskydd. Linda Stoltzhammar och Anna Hellström tyckte att det saknades bra menskydd, eller trosor som skyddar mot urinläckage, på marknaden. Sagt och gjort. Nu har de uppfunnit en högabsorberande typ av trosor som de tycker lever upp till deras förväntningar på tillgänglighet, bekvämlighet, skydd och funktion. No more drops alltså. Och No more waist om man ska tro på deras vision.

Trosorna är gjorda i miljömärkt textil och kollektionen består i nuläget av åtta olika modeller i varierande färger, material och uppsugningsförmåga. Linda och Anna har själva helt ersatt både trosskydd, bindor och tamponger med absorberande trosor.olika varianter och tillfällen i livet. Och för varje köp skänker bolaget 10 kronor till arbetet mot så kallad mensfattigdom som bedrivs av organisationen Wateraid.

”Om endast 150 000 kvinnor skulle ersätta engångsskydd med våra trosor en dag i månaden under ett år handlar det om 5,4 miljoner skydd – lågt räknat. Tänk vilken skillnad det skulle kunna göra om det blev fler kvinnor, om det även inkluderade inkontinensskydd och om det spred sig utanför Sverige. Det är en svindlande tanke”, säger Anna Hellström till Aktuell Hållbarhet.

”Vi vill inte driva förändring baserat på människors klimatångest eller skam- vi vill erbjuda en bättre lösning som gör vardagen enklare”, säger Anna Hellström till sajten Aktuell hållbarhet.

Hörrni. Det är kallt! – 12° ute och det väntas snökaos på Österlen. Så fort temperaturen sjunker under nollan dras fukten snabbt ut ur huden om man inte passar sig. Det innebär att man måste tänka lite extra på hudvården innan man beger sig ut. Dessutom är inomhusluften extra torr eftersom elementen går på högvarv. Dubbelt dåligt för hyn alltså. Här har jag valt ut åtta bra krämer för kalla dagar som innehåller extra fett! Tänk på att extra feta krämer ofta kostar en slant extra eftersom man måste tillsätta dyrbara oljor. Bara varnar för prisbilden…

Läs också skiddrottningen Charlotte Kallas hudvårdstips och hur hon sköter huden under vinterhalvåret.

Från vänster: Cremorlab – Skin Renewal Cream – innehåller blandannat beta-glucan, sheamör och macadamiaolja som alla är ingredienser som har förmågan att kapsla in fukt. 580 kr/50 ml.

The Body Deli –Creme de la Rose – amerikanskt lågskaligt hudvårdsmärke som förtjänar mer uppmärksamhet. Den här rika krämen håller huden i schack under kalla dagar med hjälp av boragoolja, kukuiolja, gojibär och aminosyror. Doftar fantastiskt också. 929kr/50 ml.

Inika Organic Skincare – Phytofuse Renew Maca Root Rich Daycream – Australiska märket Inika är bara ett år gammalt som hudvårdsproducent, men har tagit fram den här extra rika krämen med macarot och argan- och avokadoolja som ger bra oljigt skydd. En riktig pangkräm. Ekologiskt framställd dessutom. 699 kr /50 ml.

Priori – DNA Intense Recovery Créme  – lyxig och smidig ansiktscreme med kraftfulla DNA-reparerande enzymer och fjärilsbuskextrakt. Bra och krämig 24 timmarskräm som kan användas både på dagen och natten. Praktisk burk. 1015/50 ml.

Clarins – Rose Radiance Cream Super Restorative Créme – härligt rosa kräm med extra fet textur, innehåller bland annat hibiskusextrakt, pärlemor och ekologisk harungana (släkt med johannesört). Inriktning 50+. 1049 kr/50ml

Humle från Kalvsved – Humle Apelsini – Svenskproducerad härligt fet kräm/balm för hela kroppen med humleörten som bas. Doftar fantastiskt och låser in fukten bra. Småskalig produktion i Ydre. Detta är bra förstår ni, till ett pangpris. 220 kr/ 50 ml.

Decubal – Repair Cream – är en riktig räddare i nöden och en prisvärd kräm som alltid åker fram under vinterhalvåret. Den har en fetthalt på hela 70 procent och kan användas varje dag för att hjälpa till att återställa spruckna och röda områden. 119 kr/100 ml.

Sunday Riley  – ICE Ceramide Moisturizing Cream – En riktigt bra fet kräm med kokosfett och ceramider i basen med skandinaviskt klimat i åtanke, så pass att de valde att lägga världslanseringen i Jukkasjärvi utanför Kiruna.

Det svenska märket L300 släpper en ny hudvårdsserie. L300 Vitamin C heter den och innehåller ingredienser som havtorn och grapefrukt. Serien består av fyra nyheter som har tagits fram för att passa alla hudtyper. De är veganska och oparfymerade. Andra aktiva ingredienser är peptider, ceramider, hyaluronsyror och betainer, de sistnämnda återfuktar.
De är så färskpressade att jag inte hunnit få arbetsprov till satellitredaktionen, så jag kan inte recensera dem.
I serien L300 Vitamin C ingår:
L300 Instant Glow Day Cream – En dagkräm med ljusreflekterande pigment som ger huden ett fantastiskt glow på nolltid.
L300 Revitalizing Night Cream – En återfuktande och närande nattkräm som bidrar till att stimulera hudens cellförnyelse.
L300 Glow Boost Face Serum – Ett serum som ger huden en rejäl fuktboost och härlig lyster.
L300 Energizing Face Mask – En intensivt fuktgivande mask med sheasmör. Ger huden ett naturligt glow och har en uppiggande effekt.