Har du en plats i hängmattan! Grattis. Då kan du passa på att njuta av flera nylanseringar i bokvärlden och några klassiker. Här kommer några väl utvalda tips som ger både aha-upplevelser, recept och väldoft, men framförallt – drömmar.

…Hallå där Jenny Lantz, författare till boken ”Expedition parfym: näsor, noter & nischdofter” från Norstedts Förlag.
Vad handlar din bok om?
”Den tar läsaren med bakom kulisserna i parfymvärlden för att undersöka varför parfym blivit så stort och varför parfymlandskapet har förändrats så mycket de senaste femton åren. Ungefär varannan parfym som säljs idag är en så kallad nischparfym. Men det är också en bok som lär dig massor om parfym: om parfymfamiljer, parfymhistoria, parfymörer, parfymtermer och om parfymer inte minst – både gamla och nutida klassiker. Läsaren får följa med min parfymcirkel när vi provar dofter”. 

Varför ska man läsa din bok?
”Jag ser framför mig olika sorters läsare. Nördar som vill förstå parfymvärldens förändring och uppskattar alla intervjuer med nyckelpersoner i parfymvärlden. Allmänt parfymintresserade som är nyfikna på parfym, vill lära sig mer och få tips”.

Vilken fråga kan man få svar på som man kanske inte visste om parfym?
 ”Doftar parfym olika på olika personer?” och ”Varför känner jag inte doften av min parfym längre? Hur kan jag göra för att känna den igen?”. 
Du har intervjuat många kända näsor och personligheter inom doftindustrin. Vem har gjort mest intryck på dig? Och varför?
”Linda Pilkington som startade märket Ormonde Jayne är fantastisk och hon stod ut med att jag hade med min då ettåriga dotter på intervjun. Hon var före sin tid och teamade tidigt upp med en strålande parfymör, Geza Schoen. Parfymören Mark Buxton var kul att träffa och han drog många paralleller till musikvärlden och konstvärlden när han pratade om parfym. Parfymören Cécile Zarokian som berättade om hur hon utforskar vad parfym kan vara”. 
Vad är en flankers för något?
”Det är en sorts spin-off av en etablerad titel, till exempel med tillägget ”summer edition”, ”fraîche”, ”essence”, ”l’eau de”, ”black”. De stora skönhetskoncernerna som lagt mycket marknadsföringspengar på enskilda titlar vill krama ur så mycket som möjligt ur dem. Då har flankers varit ett sätt att förlänga livstiden, att erbjuda något nytt och samtidigt dra fördel av ett etablerat namn. ”
Vad är det för skillnad på en nichedoft och en indiedoft?
”Det här är ju flytande begrepp, men jag skulle säga att skillnaden ligger i att många nischmärken idag ägs av stora skönhetskoncerner. De senare har sett hur enormt populära nischdofterna blivit och därför köpt upp märken. Indiedoft lägger tonvikten vid oberoendet. Så det är dofter där ägandet inte är kopplat till någon stor koncern”. 

Titel:Den parfymerade trädgården- essenser, rökelse, hudvård & potpurri.
Författare: Elin Unnes
Bokförlag:  Natur & Kultur
Dags att börja botanisera i din egen trädgård och bland vilda växter i din närhet. I boken får du tips om hur du odlar och skördar den nordiska trädgårdens spännande dofter. Unika gör- det- själv- recept på allt från rosensmör och kaprifolhonung, till lavendelbadbomber och torrschampo.

Titel: Be well
Författare: Kari Molvar
Förlag:Gestalten
Den amerikanska skönhetsredaktören Kari Molvar gör en djupdykning i spakulturens hemligheter och ursprung. Hon tar dig till världens mest spektakulära spa och inkluderar olika kulturers sparitualer. I tider då vi inte kan resa som vi brukar är bilderna i boken en lisa för själen. Boken kretsar kring välbefinnande, ayurvediska recept, hudens hälsa och asiatiska tekniker för självläkning.

Titel:Trädgård i hälsans tjänst
Författare: Marie-Louise Eklöf
Förlag: Norstedts
Läkeörtsterapeuten Marie Louise Eklöf beskriver pedagogiskt vilka örter från trädgården som du kan bereda på bästa sätt i ditt eget kök. Trädgårdsmästaren Ingemar Blomqvist ger dig tips om hur du tar hand om plantorna i din trädgård så att du kan skörda dem och bereda dem efter konstens alla regler. Många recept på egengjorda tvålar, örtbad, hudkrämer och tinkturer.

Titel:Förundranseffekten
Författare:Katrin Sandberg och Sara Hammarkrantz
Förlag:Bonnier Fakta
Underskatta inte känslan av gåshud. Förundran är nämligen en unik känsla. Den ger dig välbehag, men kan också minska oro och stress, göra dig mer generös och engagerad och till och med dämpa inflammationer. Att stirra på något vackert ger njutning för stunden och oväntade effekter på sikt. Den här boken har ena benet i vetenskapliga rapporter om förundran och det andra i en peppande tonläge om hur man kan ge sig hän och ta vara på de där wow-stunderna.

Titel: Slow beauty – Rituals and Recipes to Nourish the Body and Feed the Soul
Författare: Shel Pink
Förlag:Running Press
Bok som nått kultstatus bland Hollywoodkändisar som Gwynet Paltrow, Miranda Kerr och Jennifer Aniston med flera. Slow beauty har blivit en rörelse där fokus ligger på den inre hälsas effekt på ditt yttre. Genom meditation, rätt mat och sunda relationer kan du förvänta dig ett lyft som ger dig mental styrka i ditt dagliga liv. Recept på allt från teer, peelingar, smoothies och kroppsoljor. Och inte minst – en guidning till hur du skapar ditt eget mantra.

Titel: Shinrin Yoku – Bli lugn och harmonisk med natur och skogsterapi
Författare: Dr Yoshifumi Miyazaki
Förlag:Tukan Förlag
Shinrin yoku är japanska och betyder rätt och slätt – skogsbad. Det är en filosofi vars effekter man studerat sedan 80-talet vid universitet runt om i Japan. Begreppet skogsbad handlar om att gå lugna promenader i skogen i syfte att må bra. Boken belyser hur skogspromenader påverkar vårt nervsystem, hjärtaktivitet och immunförsvar.Rent vetenskapligt sänks bland annat blodtrycket och kortisolhalten i kroppen går ner. Spännande bok om naturens dokumenterade effekter på vårt välmående.

Solskyddsmedel är de mest kemikaliebelastade produkterna på badrumshyllan. Vad händer med växter och djur under vattenytan när vi hoppar i plurret och solskyddet lossnar från huden och finns det sämre eller bättre solskydd?
Vi frågade toxikologen Anna Lennquist på Chemsec om hur man kan tänka klimatsmart kring solskydd. För skydda oss från UV-strålningen måste vi eftersom flera hudcancerformer fortsätter att öka i Sverige.

Vad är det för skillnad på fysikaliskt och kemiskt solskydd?
”Ett fysikaliskt filter fungerar genom att helt enkelt reflektera bort strålarna, som en spegel. I ett kemiskt solskydd används speciella kemikalier som absorberar UV ljuset och omvandlar det till värme”.

Solskydden släpper ju till viss del från huden när vi badar. Vad kan hända med djurlivet och växter i vattnet när de kemiska ämnena kommer i kontakt med dem?

”Det har varit känt sedan ett par år tillbaka att exempelvis oxybenzone skadar korallrev och orsakar så kallad blekning vilket innebär att de små organismer som korallen är uppbyggd av dör. På våra breddgrader är andra effekter viktigare. En hel del UV skydd anses hormonstörande, exempelvis benxophenoner och ethylhexylmethoxycinnamat. Ska man använda solskydd för att kunna njuta av sommaren då ska man absolut välja miljömärka solskydd, menar toxikologen Anna Lennquist.
”.

Finns det någon forskning som stödjer dessa påståenden?
”En sammanställning av forskningen kring UV-skydd finns hos amerikanska forskningsinstitutet Office of Oceanic and Atmospheric Research. Zinkoxid har en officiell klassning i EU om att vara skadlig för vattenlevande organismer med långtidseffekter”.

En sammanställning av forskningen, från 2019 finns här: https://repository.library.noaa.gov/view/noaa/22758

Zinkoxid har en officiell kalssning i EU att vara skadlig för vattenlevande organiser med långttidseffekter. https://echa.europa.eu/sv/substance-information/-/substanceinfo/100.013.839

Forskare har bland annat studerat upptag över huden och även konstaterat att det finns otillräcklig data på många ämnen. https://www.federalregister.gov/documents/2019/02/26/2019-03019/sunscreen-drug-products-for-over-the-counter-human-use

Varför har USA bara 16 godkända solskydd och EU 28 skydd? Är USA:s lagstiftning strängare?
”Bra fråga, i de flesta fall är ju EU strängare, men inte här. Kanske eventuellt har att göra med att man har korallrev exempelvis korallrev på Hawaii och såg dessa problem tydligt tidigare. Därför finns det en anledning att välja miljömärkt då lagstiftningen tydligt släpar efter här”.

I semesterparadis som Aruba, Palau och Hawaii har marinforskare under en längre tid studerat vad som händer under vattenytan när solskyddskemikalier som oxybenzone och octinoxate hamnar i vattnet. Kemikalierna absorberas av korallerna och stör deras reproduktionssystem.  

Vissa stater i USA som Florida, Hawaii och Kalifornien har förbjudit vissa kemiska solskyddsämnen i krämer? Varför då?
”USA verkar satsa mycket på att utvärdera om omvärdera UV skydd nu. Man har bland annat studerat upptag från huden och även konstaterat att det finns otillräckligt med data på många ämnen och ingredienser. Man kan ju se på otillräcklig data på två sätt. Att man vill ha bra data för att säga att något är skadligt eller att man vill ha bra data för att bevisa att något är säkert. Vi tycker att man ska använda försiktighetsprincipen och inte vänta allt för länge på perfekt data innan man agerar”, menar Anna Lennquist toxikolog på Chemsec.

Allt fler producenter tar hjälp av certifieringsorganisationer i framställningen av solskydd. En av dem är Biotherm som låtit svanenmärka sin senaste nyhet, Waterlover sun milk, spf 30 och 50. Sedan 2019 arbetar Biotherm med laboratoriet Monaco Scientific Center för att studera effekterna av sitt solskydd i havet. Studierna kunde påvisa att solskyddet inte hade några skadliga effekter på vattenmiljön.

”Detta är den första produkten i L’Oréal Luxe portfolion som uppnår alla krav för Svanens miljömärkning och vår förhoppning är att detta ska bana vägen för framtidens solskydd”, berättar My Sandin, varumärkesansvarig på L’Oréal Luxe.

Hudcancern ökar i Sverige och vi måste skydda huden på något sätt från solen. Hur gör man det bäst?

”Det bästa sättet kan ju tyvärr låta trist, att hålla sig i skuggan och skydda sig med kläder när solen är starkast. Men givetvis kan man behöva komplettera med solskydd för att kunna njuta av sommaren och då ska man absolut välja miljömärkt. Undvik helst sprayformer för att slippa andas in ämnena, och undvik produkter som innehåller nanopartiklar. Smörj in tillräckligt mycket och ofta, men inte precis innan bad för att undvika att mer än nödvändigt hamnar i vattnet”, tipsar Anna Lennquist toxikolog på Chemsec.

Om du någon gång sniffat dig yr i en parfymaffär, kanske du också stött på påståenden om att pH-värde, doftnoter och feromoner påverkar doften. Är dessa och andra påståenden sanna? Och vad får oss i slutändan att lukta gott – och äckligt? Kemiprofessorn Ulf Ellervik reder ut begreppen.

För oss tvåbenta varelser med näsan högt ovanför marken är lukten inte längre ett livsavgörande sinne, på samma sätt som för våra mer avlägsna däggdjurssläktingar. För människan har synen tagit förstaplatsen. Det hindrar nu inte att luktsinnet är viktigt för oss på andra sätt.

”Luktsinnet är unikt eftersom det är så tydligt kopplat till hjärnans känslo­centrum. Lukter kan underlätta inlärning och väcka minnen till liv”, säger Ulf Ellervik, professor i bioorganisk kemi.

Med tanke på luktens makt över våra känslor är det inte konstigt att vi vill lukta gott. Vår önskan att få omgivningens uppskattning – liksom vår förmåga att njuta av dofter – har gjort parfym- och kosmetikaindustrin till en mångmiljardindustri.

Aura av vetenskaplighet

Kanske för att motivera priset, omgärdas ibland produkterna av argument som skänker en aura av vetenskaplighet. Ett som florerar är att parfymen luktar olika från person till person beroende på hudens pH-värde.

”Ph-värdet på huden varierar marginellt mellan människor. Det inverkar knappast, har man märkbart annorlunda pH-värde beror det på andra omständigheter, säger Ulf Ellervik”.

Annat kan däremot inverka, påpekar han, såsom kroppens talgproduktion. Lukt binder till fett, så hos personer med fetare hud fastnar dofterna längre än de som producerar mindre talg.

Vissa parfymtillverkare hävdar att deras produkter interagerar med kroppens egna doftsignaler, de så kallade feromonerna, och på så sätt skapar en helt unik doft.

”Det är med största sannolikhet en bluff, eller i vart fall väldigt överskattat. Det finns än så länge inga hårda bevis på att vi överhuvudtaget påverkas av feromoner”.

Feromoner hör nu inte till vardagspratet i parfymbranschen. Det gör däremot doftnoter. En parfym utvecklas i tre faser, sägs det, beroende på de inneboende ingrediensernas avdunstningstakt; från den första flyktiga toppnoten, via hjärtnoten till den mer seglivade basnoten. Till de förra hör exempelvis citrus och fruktiga lukter medan vanilj, mysk och träaktiga dofter tenderar stanna kvar längre på huden.

Stämmer detta?
”Det stämmer att kemikalier avdunstar olika snabbt. Mindre molekyler lossnar snabbare än tyngre och är du varm avdunstar de ännu snabbare”.

Samtidigt flaggar Ulf Ellervik för ett annat betraktelsesätt: att betrakta parfymörernas mixtrande med kemikalier som en konstform, ungefär som måleri eller matlagning. Då behöver man inte tänka i vetenskapliga termer.
”Oavsett får man nog säga att doftnoter är ett trubbigt begrepp, även om det ligger en del i det. Liksom att parfym­industrin gärna låtsas vara lite vetenskaplig. Däremot är parfymtillverkare skickliga på att ta fram kombinationer som många gillar. Parfymörer och kemister blir också allt bättre på att labba fram nya syntetiska dofter, vilket öppnar för helt nya luktupplevelser som annars kan vara svåra att extrahera, till exempel lilja. Möjligheten att mixtra fram animaliska noter, till exempel mysk, ger etiska fördelar. Kemister kan också skicka in nya, egenframställda lukter till parfymerifirmor”.

Går det att hävda att syntetiskt framställda kemikalier i parfymer är sämre eller bättre än naturliga?

Nej, enligt Ulf Ellervik, en viss syntetisk molekyl är exakt densamma som en som kommer från naturen.

”Alkoholen är däremot en orsak till att parfymer har en något skarp, stickande lukt och som av vissa uppfattas som lite onaturlig. Den behövs dock för att lösa upp luktämnena och avdunstar ganska snabbt. Också kräm och olja kan fungera som doftbärare. Fetter löser vissa luktämnen bättre och släpper ifrån sig dem i långsammare takt”.

Artikeln finns i sin helhet på Lunds Universitets hemsida

I tider då man måste hålla social distans eller inte vill gå ut kan man enkelt fixa en stund med spa-känsla i hemmet.
”Sitter du i ett fotbad gjort på syrener, maskrosor, violer och björklöv under 10 minuter, då kommer du garanterat att känna en förändring”, berättar örtspecialisten Lisen Sundgren.

Hur gör man sitt eget hemmaspa nu i Corona-tider när man inte kan ta sig iväg till spaanläggningar?
” Det är jätte bra i de här tiderna att fixa ett hemmaspa, om man inte kan gå ut eller måste behålla social distansering. VI är så beroende av social beröring och många är stressade över den här situationen. Man oroar sig och då är det bra att ta hand om sig med hjälp av enkla knep som ett fotbad eller en ansiktsmask. Egen beröring lugnar nervsystemet och vi utsöndrar välgörande endorfiner som hjälper kroppen att slappna av. Jag vill verkligen göra att slag för egen beröring. Det lilla man kan göra själv kan verkligen förändra”, förklarar Lisen som är utbildad Natur- och skogsterapiguide, men även kostrådgivare och herbalist.
Vilka växter eller örter ska man sikta in sig på till sitt hemmaspa?
” Lugnande örter eller eteriska oljor som kamomill, lindblom eller lavendel är lugnande. Rosen är fantastisk för den har verkligen en lugnande inverkan på nervsystemet. För att inte nämna timjan och rosmarin. Man kan använda sig av torkade örter eller färska. Linden blommar snart exempelvis, så den kan man plocka till badet. Man kan även använda färdiga tepåsar till ett fotbad. De eteriska oljorna måste man blanda ut med en olja och inte använda direkt på huden” förklarar Lisen.

Vilken är din favoritingrediens till hemmaspat?
– Det är nog havregryn. Man kan använda den till så mycket. Havre i kombination med beröring lugnar nervsystemet och är verkligen super.
Hur använder man havre till kroppen?
”Mixa till en enhet av havregryn med lika många delar av torkade örter och tillsätt en matsked vatten. Sedan mossar du in det i huden.  Man kan även låta havrepeelingen sitta kvar i en minut eller två. I badet kan man också med fördel använda havregryn. Man kan fylla en strumpa med havregryn och blandar ner örter som torkad pepparnynta eller rosmarin och hänger strumpan över kranen medan man fyller badet med vatten. Sedan kan man knyta ihop strumpan och använda som en skrubbande massageverktyg,  tipsar Lisen Sundgren.

Det låter som att man kan hitta mycket i det egna skafferiet?
” Ja absolut. Kanel, kardemumma, havre och ingefära är ingredienser som man kan blanda ner i badet. Timjan och rosmarin stimulerar blodcirkulationer. Man blir klarare i huvudet. Värmande timjan och ros är en fantastisk kombination.  – Honung är också bra att använda i ansiktsmasker.  Och vill du ha en peelande ansiktsmask så använder du yoghurt. Den innehåller mjölksyra som är en lätt peelande ingrediens”, säger Lisen Sundgren.

Recept på Lisens Sundgrens superpeeling.
2 delar finmalet salt
1 del vegetabilisk olja, exempelvis mandelolja eller jojobaolja.
1 handfull späda björklöv, färska rosenblad eller ringblommor.
Mixa saltet, oljan och örterna tills växterna löst upp sig.
Pressa aningen citronsaft över blandningen om du vill.
Förvara i en torr burk.

Sverige kan bli första land att släppa ett solskydd baserat på en alg. På västkusten, i Kungshamn, producerar Swedish Algae Factory ett algextrakt som har potential att bli det första naturliga UV-skyddet i världen – Algica.

”Algen vi odlar och studerar är en typ av kiselalg, men vi håller det specifika artnamnet hemligt. Det är en typ av alg som växer naturligt under isen i Arktis, men som även trivs på botten av havet i vårt eget klimat”, berättar Sofie Allert, biotekniker och grundare av den svenska algfabriken – Swedish Algae Factory.

Solskydd är en aktuell fråga nu när solen börjar titta fram. Fram tills nu har man fått förlitat sig till kemiskt framställda solskydd. I EU finns det i dagsläget 28 godkända solskydd, I USA bara 16 stycken. Inga av dem är av naturligt ursprung utan alla har svårt för att brytas ner i naturen. Vissa solskydd kan till och med störa vattenlevande växter och djur.
Forskarteamet från Kungshamn kan vara det första naturliga solskyddet på spåret, harmlöst för naturen. Skyddet kommer från en alg som de hittat i kyligt arktisk vatten.

I studier, publicerade i tidskriften Nature, har Sofie Allert och hennes team visat att kiselalgerns skal har ett inbyggt skydd mot UV-strålar. Skalet har även ett skydd som gör att föroreningar inte kan tränga igenom. Ett skydd som algen har haft miljontals år på sig att utveckla och som nu kan visa sig vara det första naturliga UV-skyddet som inte heller skadar miljön.
”Det är eftertraktade egenskaper eftersom det idag inte finns några naturliga UV-skydd på marknaden och inte heller några riktigt effektiva anti-pollution skydd. Jag nördade ner mig i alger i skolan och de flesta alger man forskar på idag är på alger som växer i varmt vatten”, förklarar bioteknikern Sofie Allert.I algfabriken på västkusten odlas den lilla algen i parti och minut för att kunna leverera det aktiva ämnet till hudvårdsproducenter i Korea, Finland och Sverige.

Idag används Algica som en fuktgivare och rengörare i hudvårdsprodukter. Den första  svenska producenten som lagt in algen i sin hudvård är True Organic of Swede.
 ”Algen har en förmåga att boosta andra aktiva substanser och har liknande egenskaper som hyaluronsyra och det är så vi använder algens egenskaper idag. Vi hoppas naturligtvis att studierna kan visa på ett UV-skydd också, men det återstår att se”, menar Tina de Sousa, grundare av True Organic of Sweden.

Skulle kiselalgen visa sig ha UV-skyddande egenskaper kan det innebära en revolution inom hudvård.
”Efter avslutade positiva studier hoppas vi få godkänt på att påstå anti-pollution egenskapen redan i vår. Vi väntar även på ett godkännande från EU för att få lov att använda Algica som ett fysikaliskt UV-filter i solskyddsprodukter. Det blir i så fall helt ofarligt för den marina miljön när det används och sköljs av i vattnet när personer badar”, förklarar Sofie Allert.

Skillnaden mellan fysikaliskt och kemiskt solskydd?
Det finns två sorters solskydd på marknaden idag:
Fysikaliskt solskydd – Reflekterar bort solstrålarna likt en spegel. Består av mineraler som titaniumdioxid eller zinkoxid.

Kemiskt solskydd – Absorberar UV-strålarna och oskadliggör dem i huden. Det finns idag 28 godkända kemiska solskydd i EU exempel på kemiska solskydd är: tex Avobenzone, Aminobenzoic Acid, Cinoxate, Dioxybenzone, Oxybenzone.

Källa: Cosmeticsdesign

Björk and Berries hade pressvisning i går och presenterade sitt nya koncept kring hållbarhet som företaget arbetat med de senaste två åren. Det innebär bland annat en ny typ av recycklingmaterial i plastflaskorna där man använder plast som kommer från havet.

”Vi har hittat en svensk aktör som gör den här typen av plast och då var det ett självklart val. Allt vi producerar från flaska till papper och plast görs i Sverige. Vi använder oss av svensk fermenterad vegansk alkohol från södra Sverige i parfymerna. Allt är genomtänkt i minsta detalj med fokus på hållbarhet”, berättar Christoffer Öhrman som tillsammans med vd:n Isabelle Lewenhaupt och ett kreativt team har tagit fram kriterierna för det ”nya” ekolyxhuset Björk & Berries.

Isabelle Lewenhaupt har själv varit inblandad, i högsta grad, i doftens tillblivelse, där Pierre Wulf och Jerome Epinette (som även tillverkar dofter för Byredo och &Other Stories) fick tolka Isabelles önskemål.

”Jag ville att doften skulle ge en krispig känsla ungefär som om du har varit ute en dag på fjället och insupit alla intryck av den nordiska naturen”, berättar Isabelle på pressvisningen i Gamla Stan.

Ett och ett halvt år har det tagit att ta fram den nya rebrandingen.
” Vi ville hitta ett känsla där märket speglar de svenska traditionerna  och vi har jobbat mycket med förpackningarna”, förklarar Christoffer Öhrman och Isabelle Lewenahupt.

Björk and Berries startade i Fäviken som ett lokalt initiativ i början på 2000-talet och har vart efter allt tydligare blivit ett ekolyxmärke med noga utvalda ingredienser och tillverkningsmetoder. Företaget är stora i Tyskland, UK, Tjeckien och Singapore. I sommar öppnar de en butik i Sydkorea också.

Strax innan jul smög det svenska hudvårdsmärket Byko i gång sin lansering i Sverige.
Bakom Byko (By Kårby Organics) står Jon Kårby, som började som lärling på en hudvårdssalong, fattade tycke för hudvård och utbildade sig till hudterapeut. Jon är även utbildad i växtlära i Indien. Något han har tagit med in i den nya ekocertifierade hudvårdsserien som bygger på prebiotika, men även den indiska växten emblika (krusbär). Han har valt att ta fram en ganska liten hudvårdsserie till att börja med –  sex olika produkter, ekologiskt certifierade av Ecocert enligt Cosmos-standard. Produkter är dessutom veganska och cruelty-free certifierade enligt PETA.

”Jag ville att en tredje part skulle granska oss. Det kändes viktigt att göra det och ett måste för transparensen skull”, berättar han när han besöker redaktionen.

Ett annat krav som Jon Kårby hade vara att hudvårdsserien Byko skulle vara potent, dvs leverera resultat.

”Det finns fortfarande den fördomen om att ekologiska produkter inte är potenta eller kraftfulla, men det stämmer absolut inte och med fermentering kan man göra en ingrediens ännu mer potent”, menar Jon Kårby.

I produkterna har har valt att jobba med växtbaserad prebiotika ”för att det känns ärligare och mer kompatibelt med hudens mikrobiom, men även med olika stamceller för att med modern teknik kan man specifikt kontrollera vad man vill ha ut av plantan och det görs i labbet”, förklarar han.

Ur ett hållbarhetsperspektiv har Jon Kårby valt att arbeta med förpackningar gjorda av sockerrörsplast uppblandat av återvunnen plast och han berättar att: ”Långsiktigt vill vi jobba med olika typer av hållbarhetsprojekt i framställningen av våra produkter”.

Misten innehåller glycerin och emblika (krusbär) som skyddar mot fria radikaler. Den innehåller även extrakt från solrosgroddar ”som i invivostudier visat sig motverkar fria radikaler”, berättar Jon.

Prebiotic Hydrating Cream
Här ligger fokus på att försöka bibehålla hudens hälsa med prebiotika så som fruktos och oligosackarider och inulin från cikoriaroten. Den ska, enligt Jon, ”jobba med cellrytmen i huden, minska trötthetstecken och balansera hyn”

Barrier Recovery Serum 

Det här serumet arbetar för att stärka hudbarriären och innehåller Centella (tigergräs eller Gotukola). Serumet innehåller även satsumaexstrakt utvunnet som en restprodukter av möbelproduktion (!) samt omega 3-, 6-, 9-fettsyror..

C3 glow serum 

Är ett serum framställt med solskadad hud i åtanke. Kombinationen av tre naturliga källor av C- vitamin, bland annat fermenterade citronskal och emblika (krusbär), gör serumet extra potent. Serumet ska jobba på pigmentförändringar och ”bioteknologiskt processat kalcium jobbar på fasthet och på att boosta huden”.

Bioferment renewal mask

Enzymbaserad mask med aktivt kol från moso-bambu från Japan. Bambu växer snabbt och kommer från hållbara källor. På huden kapslar den in orenheter. Masken stelnar heller inte eller spricker eftersom den inte innehåller lera.

Masken innehåller dessutom fermenterade hallon, granatäpplen och havre. Betaglukanerna från havre är lugnande för huden och dämpar rodnader. Motverkar också blemmor.

Prebiotic Phytoactive Cleanser 

Löddrar knappt och ska ge känslan av en krämig rengöringskräm  ”De rengörande tensiderna är från kokos och oliv.”

Varför får man mörka ringar under ögonen? Och vad gör man åt det? Det är en vanlig fråga som vi får här på bloggen.

Nu på förmiddagen har vi deltagit på ett Web-seminarium med det brittiska hudvårdsmärket No7 och deras huvudkemist Dr. Ellie Bradley, där vi fick en hel del klarhet i vad mörka ringar under ögonen beror på.

Forskare i England identifierat tre faktorer som man tillsammans anser är orsaken till mörka ringar under ögonen. Det första är inflammationer i de små kapillärerna som gör att de uppträder som mörka genom den tunna huden.

Det andra är det faktum att man har en tendens att ansamla extra melanin i ögonområdet vilket kan ökar pigmenteringen.
För det tredje är huden väldigt tunn hud i ögonområdet vilket ju spär på synligheten av de två första faktorerna.

Med sikte på det här har, No 7 Laboratories, tagit fram en ögonkräm utvecklad för att dämpa mörka ringar som heter ”dark circle corrector”.

Dr. Ellie Bradley som är Senior Skin Scientist på No 7, berättar på seminariet att No7 Laboratories Dark Circle Corrector är testad i 4 månader på 80 volontärer mellan 25 och 65.

”Resultatet av studien blev att 30 % upplevde förbättring av de mörka områdena. Efter 8 veckor kunde de klinisk vi också bevisa en förbättring av hudens kondition och utseende”, förklarar hon.

Ögonkrämen innehåller alger och koffein som ska stärka hudens kondition och öka cirkulationen. Hyaluronsyra ska återfukta.

När det kommer till hyaluronsyra närmast ögonen har jag precis lärt mig att det ska man vara sparsam med eftersom det kan spä på pluffsigheten eftersom det är en ingrediens som expanderar och dra åt sig vattenmolekyler. Lite motsägelsefull information här alltså. Ögonkrämen kostar 329 kr och finns på Apoteket Hjärtat.

Grönt, hållbart och material från oanade källor. Det är vad vi kan förvänta oss de kommande åren inom mode, skönhet och livsstil. När trendgurun, holländska Lidewij Edelkoort, talade om de kommande trenderna på Moderna Museet i december 2019 var det på temat – Green Wave.
”Gröna val kommer att ligga i framkant, ur många perspektiv – och vi kommer inte att kunna värja oss”, menar Li Edelkoort.
”Tänk på skönhet som en form av aktivism. I framtiden kommer konsumenten att göra medvetna val och ifrågasätta ursprung på ett helt annat sätt än i dag. Vi vill komma närmare naturen av många skäl. Vi vill lämna det dystra i samhället bakom oss och vi vill se hoppet och det skira att spira. Jag ser en ny omtänksamhet kring naturen, växter och intresse för hållbarhet. Det har varit väldigt mörkt och dystert i världen ett tag. Men nu börjar jag se hopp och nya innovationer börjar ta plats”, förklarar Lidewij Edelkoort, grundare av trendbyrån Trend Union.

Kan du ge något konkret exempel på en grön trend?
”Jag ser helt nya material ta form, som bioplast gjorda av alger och sjögräs. Material som bryts ner i kontakt med vatten. De nya innovativa materialen kommer på sikt att ersätta material som varit svårt för naturen att bryta ner”.

Ser du några specifika trender komma från Sverige eller Skandinavien specifikt?
”Den mest inflytelserika personen i världen just nu, kommer från Sverige – Greta Thunberg. I Skandinavien är ni i framkant och väl rustade för att och hantera de förändringar som måste ske för att planeten ska överleva. Ni har kommit längre än de flesta länder i världen när det gäller återvinning och återbruk. Ni har varit innovativa inom mode länge. Nu leder ni den gröna revolutionen också”.

Det är inte bara björnen som går i ide under vinterhalvåret. Även håret verkar vilja ta en paus under den mörka årstiden. Håret blir platt, livlöst och tappar stinget.
”När temperaturen sjunker blir luften torrare och fukten dras ut ur hårstråna”, förklarar Maria Hellström frisör på ekosalongen Green Heads i Stockholm.

Vinterhalvåret är en riktig utmaning för håret om man bor i de nordliga breddgraderna. När man tar av sig mössan ligger håret antingen slickat utmed skallen eller så ser man ut som en mikrofon när statisk elektricitet leker bus eller godis med en.
Men lugn. Det finns några knep för att återta kontrollen över burret. Svaret är bland annat. Olja, olja och åter olja.
”Argan- och kokosolja bra oljor som fungerar i hårvård. Droppa några droppar i ditt balsam eller i inpackningen och låt sitta några minuter extra”.

Maria tipsar också om jojobaoljan som en bra olja för hårbotten eftersom den inte är så fet.
”Den liknar kroppens egna fetter och absorberas lätt. Har man ett kraftigare hår kan man testa ricinolja. Det är en rejäl olja med stora molekyler”, förklarar Maria.

Ett annat tips som Maria ger för hårets överlevnad, är att man inte ska gå ut med fuktigt hår, eftersom det blir ännu torrare då. Motsägelsefullt kan tyckas.
”I Sverige är luften extremt torr på vintern, så håret far extra illa då och temperaturväxlingarna är en utmaning för håret. Man kan också testa att byta ut schampot på vinterhalvåret till ett extra milt schampo”, förklarar Maria Hällström.
Varför kliar det i hårbotten då? 
”Det är inte bara håret som blir torrare, huden blir också torr. Vi är ofta bra på att smörja in oss och anpassa hudvården efter årstiderna och hårbotten är förlängningen på ditt ansikte. Det innebär att du behöver hudvård i hårbotten också. Jämför med att tvätta ansiktet. Efteråt använder vi alltid kräm men sällan i hårbotten”.
Och vilket är ditt supertips för ett levande och återfuktat hår?
”Massera in olja i hårbotten. Eller bara byt ut till ett extra milt schampo”.

Artikeln är ett utdrag ur Aftonbladet. Varje onsdag är det en sida med frågor om skönhet i huvudtidningen. skicka dina frågor till agneta.elmegard@aftonbladet.se