Äldst är bäst. Niveas klassiska vatten i olja-emulsion lanserades 1911. Nu visar det sig i en korttidsstudie på åtta veckor att en kräm med över hundra år på nacken är precis lika bra, om inte bättre, än högteknologiska krämer med ingredienser som den trendiga alkoholen retinol. Kanske är det som att slå upp öppna dörrar. Detta var vad vi skönhetsredaktörer vetat om länge: Utgå från att inget funkar…

”Det säger ju så mycket om hur mycket det här med att binda och behålla fukt i huden betyder”, säger Johanna Gillbro, doktor i experimentell dermatologi, i SVT:s granskande dokumentär ”Sanningen om hudvård”.

Det är sällan det görs oberoende studier av hudvårdsprodukter. Oftast är det företagen själva som utför studierna och enligt dem själva får fram ” signifikanta skillnader” i resultat av olika aktiva ingredienser. Företagen säljer en dröm. Och så har det varit länge. I programmet tar man även upp den hajpade ingrediensen peptid och visar att med hudens konstruktion skulle det ta 10 år att nå ner i underhuden där peptiden ska göra verkan.

Vad förvånade dig mest i programmet?

”Det var nog deltagarnas uppfattning om sin hy, många unga personer upplever att de har en hel del problemområden som de själva uttrycker det.Det kan vara allt från rynkor, förstorade porer eller avsknaden av glow. Självbilden av huden skiljer sig ofta markant ifrån vad vi faktiskt kan mäta, det var nog det som jag blev mest bekymrad över”, skriver Johanna Gillbro, doktor i experimentell dermatologi, i ett sms.

Anledningen att producenterna kan fortsätta att hävda att produkterna är verksamma, är att de inte lyder under läkemedelslagarna där man måste lägga fram oberoende studier för att hävda resultat.

”Man behöver inte redovisa alla de testerna som kanske inte har gett resultat så det är fritt fram för företagen att redovisa de resultaten som gett bäst resultat”, klargör Josefin Liljeteg , biträdande enhetschef på Läkemedelsverket.

Experterna i SVTs granskande program har svårt att med blotta ögat se skillnader i resultat efter att försökspersonerna testat den ”aktiva” krämen på en sida och ovetandes applicerat Niveakrämen på andra halvan. Det första försöket som pågick i åtta veckor visar, i mikroskåpiska mätningar, att huden påverkas marginellt av retinolprodukterna, men att den ansiktshalvan som smorts in med Niveakrämen har fått lika bra resultat i fuktbalans och torrhetsrynkor som sidan med den dyra krämen. Dyrt är inte alltid bäst om man vill se resultat.

”Det är så mycket annat som spelar roll för priset som paketeringar, eventuella studier och forskning av en produkt än bara innehållet. Man säljer ju en upplevelse, det är ju en helhet”, konstaterar Pär Svahnberg doktor i organisk kemi, i programmet.

Hur kan en kräm som har hundra år på nacken  slå ut en kräm som har en modern anti-age ingrediens? 

”Ja, det var förvånande även för mig. Men det är ju väldokumenterat inom hudvårdsexpertisen att fett och fukt verkligen gör skillnad mot ålderstecken, tillsammans med solskydd. Fukt och fett motverkar bildningen av torrhetsrynkor som annars kan utvecklas till fina linjer och djupa rynkor”, säger Johanna Gillbro.

Programmet har fått kritik för att testet bara pågått i två månader och att man olika typer av retinolprodukter ställs mot en kräm.
Kan man tänka sig att utfallet skulle blivit annorlunda om man hållit på längre? Kan den aktiva ingrediensen slå Niveakrämen på sikt?

”Det är absolut möjligt även om en tvåmånadersperiod är det vanliga när det gäller tester av antiageprodukter. Man kan absolut räkna med bättre resultat vid längre användning”, tror Johanna Gillbro.

Nästa avsnitt sänds den 22 april kl 21.00 på SVT1

Fakta: Niveakrämen lanserades av det tyska bolaget Beiersdorf 1911. Det är en petroliumbaserad produkt där uppfinningen Eucerit, gjorde det möjligt att binda vatten och olja till en stabil kräm som först var avsedd för användning inom det medicinska världen. Eucurit utvinns ur oljeindustrin, och Niveas uppfinnare, Dr Isaac Lifschütz, var den förste att ta fram en hudkräm som kunde förbli stabil över tiden och som kunde exporteras runt världen utan att förlora något av dess kvalitet eller konsistens.

Vad funkar och vad funkar inte när det kommer till hudvård? Ger BHA-syror glow? Oscar Zia testar en Koreansk hudvårdsrutin i elva steg, Amelia Adamo testar anti age-krämer… Är du intresserad av hudvård ska du snart bänka dig framför tv:n. SVT har nämligen en spännande dokumentärserie på gång!

I ”Sanningen om hudvård” som är en ny faktaserie testas 37 populära hudvårdsprodukter av flera hundra personer, bland andra Amelia Adamo, Oscar Zia och Elaine Eksvärd, och några av Sveriges främsta experter på området analyserar resultaten, skriver SVT i ett pressmeddelande.

”Vi vill ta alla som älskar hudvård på stort allvar. De förtjänar att få veta vad som fungerar, vad som inte fungerar och vad som är sant. Vissa resultat förvånade mig verkligen”, säger Stina Schedwin, producent för serien.

Seriens tre delar tar upp produkter och aktiva ämnen som utlovar förändringar av huden vad gäller anti-age, fet hud och finnar, och glow.

”Ett oberoende test är väl vad man har drömt om, särskilt som att det är så svårt att själv veta om man ska lägga ned tusen kronor eller hundra kronor”, säger Amelia Adamo som får testa en dyr antiage-kräm på ena sidan av ansiktet och en billig på den andra sidan i testet. Här kan du läsa om hur resultatet slutade! 

Så här gick testet av hudvårdsprodukterna till, enligt SVT:

Redaktionen har kartlagt 500 av de populäraste produkterna på den svenska marknaden, utifrån aktiva ämnen och hur de påstås kunna förändra huden. Produkterna är valda utifrån omnämnanden i sociala medier, marknadsföring, influencers, rekommendationer och försäljningssiffror.

Totalt testas 37 produkter i programserien. 25 av dem skickades till ett oberoende testinstitut. Där testades produkterna på tio personer per produkt, under fyra till åtta veckor.

I programmet får SVT:s testpersoner göra ett blindtest under några veckor där de provar hudvård med aktiva ingredienser på ena sidan av ansiktet, och på andra sidan har personerna en vanlig fuktkräm. Med hjälp av en kamera som mäter förändringar i hudlagren, testas produkterna som testpersonerna använder. 

Totalt testas olika produkter på närmare 300 personer i programserien.

SVT1

Del 1 – Vilken hudvård fungerar bäst?  sänds 15 april kl 21.00
Del 2 – Fet hud, sänds 22 april  kl 21.00
Del 3 – Glow, sänds 29 april kl 21.00

Hourglass först i världen att ta patent på coschenillefritt läppstiftsfärg.
Färgämnet som finns i riktigt röda läppstift kommer oftast från den lilla lilla tjejlusen coschenille (Dactylopius coccus costa) och färgämnet kallas för karmin eller karmosin.70 000 löss går åt för att färgsätta ett halvt kilo läppstiftsmassa. Ett läppstift kan innehålla 1000 löss och fram tills nu har det inte varit nästintill helt omöjligt att få fram den berömda riktigt röda lystriga färgen på kemisk väg,  (hallå vi kan skicka folk till månen… hur svårt kan det vara).

Nu har det amerikanska märket Hourglass tagit fram ett riktigt rött läppstift som veganer också kan föredra ”Confession lipstick”. Helt lusfritt! Nästan tre års forskning och 175 labbexperiment på Unilever Research & Development center har resulterat i två olika röda pigment som nu ligger under patentansökan.

Namnet ”Red 0” kommer från företaget Hourglass nya policy: ”Noll djur inblandade. Noll djur skadade”. Och den lilla lusen som pryder läppstiftet symboliserar företagets ”cruelty free commitment”, enligt ett pressmeddelande. Det händer grejjor 2021. Läs också om Kina som slutar att testa vanlig kosmetika den 1 maj. 

PRX-T 33. Det låter som en rymdfarkost i Star Wars, men nej, det är en ny typ av ansiktsbehandling där PRX står för peroxid och T 33 står för 33 procent triklorättiksyra, som är en otroligt potent syra.
På 90 -talet fräste man bort det mesta av hudens skyddsbarriär med TCA-syra-behandlingar. Metoden gick under namnet ”vinkelslipen” hos hudläkare och konvalescensen var flera veckor. Men som i de flesta branscher går den biotekniska utvecklingen framåt. Ett italienskt forskarteam kom för några år sedan på att om man blandade upp triklorättiksyran med väteperoxid så uteblev den aggressiva nerslipningen av överhuden men stimuleringen och förnyelseprocess i huden kom igång. Minus alla negativa bieffekter. Nu är det ansiktsbehandlingen som är på allas läppar.

”Man kan närmast beskriva behandlingen som en aktiv biostimulering av huden och den kan göras på alla typer av hudtoner, även de mycket mörka. Huden blir heller inte ljuskänslig som efter en konventionell syrabehandling, så den kan utföras alla årstider”, förklarar Liane Åsberg, auktoriserad hudterapeut på salong Tant Raffa i Stockholm.
Behandlingen kan utföras separat eller i kombination med andra tekniker, som microneedling eller mesoterapi. Liane börjar behandlingen med en apparat som kombinerar rött och blått LED-ljus, värmande radiofrekvens och vakuum – Magic Pot. Den masserar och värmer upp vävnaden på djupet och förbereder vävnaden för PRX-T33.

Efter ca 20 minuter är det dags för de ärtstora geléklumparna med den aktiva substansen att tryckas in i huden med hjälp av masserande rörelser. Allt efter ett speciellt behandlingsmönster.
”Jag valde att ta hem den här metoden för att jag gillar att arbeta med mina händer. Man känner hudens kondition och reaktioner på ett helt annat sätt än när man applicera syror med penslar som annars är det vanliga”, berättar Liane Åsberg som har blivit känd för att ha vidareutvecklat Tibetansk Faceliftmassage och de senaste 15 åren utbildat andra terapeuter i tekniken.

Det pirrar till aningen i huden vid den aktiva massagen, men det kan inte liknas vid det pirret som man kan känna vid en konventionell syra-behandling. Efter en lugnande applicering av kalla vattendränkta pads och en lugnande, kylande arkmask är jag på banan igen. Bäst effekt av den timslånga behandlingen ser jag på mina linjer vid ögonvrån. Mina kråksparkar är borta. Nåja, nästan. Liane kan bara konstatera att jag inte är den första som upplever den här omedelbara plumpingeffekten av huden. Metoden ska även förbättra ärrbildningar och pigmenteringar, enligt tillverkaren.
”Jag kan se hur rynkorna försvinner under mina händer när jag masserar in ämnet i huden. Jag ser också mycket goda resultat på dekolletaget och hos acnekunder, men det behövs fler än en behandling då”, berättar Liane Åsberg.

Efter några dagar upplever jag en lätt fjällning av huden vid näsvingarna. Det är allt. Efter tre-fyra dagar uppstår en bebismjuk struktur i huden. Det var längesedan den känslan uppstod kan jag säga, utan att avslöja min ålder.

Vad heter metoden: PRX-T33
Var gjorde jag behandling? Tant Raffas hudvård och utbildning på Söder i Stockholm
Vad är det för slags behandling?: Metoden består av två olika syror varav en är transportör av det aktiva ämnet som stimulerar huden underifrån. Metoden beskrivs som en nålfri biorevitalisering av huden.
Vad kostar en behandling?: 1995 – 3995 kr beroende på område och kombination
Vad händer i huden? Enligt tillverkaren stimuleras hudens vävnadstillväxt
Vilka ska inte göra behandlingen? Gravida, ammande, aktiv herpes. Minst 14 dagar efter avslutad Retinol/AHA-behandling
Upplevelse: Jag har testat många metoder genom åren och den här ansiktsbehandlingen tar hudens kondition till en ny nivå. Porerna minskar och strukturen förbättras.Bäst effekt såg jag på de grunda rynkorna runt ögonen.

Idag var en bra dag! Det hände tre bra saker. Jag tog min klimat-examen på Schibsted och är diplomerad ”Sustainability Changemaker”. Garnier har blivit officiellt godkända av Cruelty free International och får använda sig av Leeping Bunny märkningen på sina produkter. Men kanske det viktigaste; Kina rycker allt närmare ett totalförbud mot att testa importerad kosmetik på djur. Det sistnämnda rapporterar Cosmetics design Europe.

Från och med den 1 maj i år, 2021, kommer importerad ”vanlig” kosmetika inte att behöva genomgå djurförsök. Det har Kinas National Medical Products Administration (NMPA) beslutat i en kommuniké den 4 mars. Myndigheten meddelar också ”att de i och med detta beslut börjar acceptera data från alternativa djurförsöksmetoder för registrering och nyanmälan av kosmetiska ingredienser”.

Vad är då vanlig kosmetika? Jo, produkter som inte gör anspråk på att vara ”anti-ageing” , ”hudblekande” eller ”behandla acne”. De här tre hudvårdskategorierna är undantagna och måste fortfarande testas på djur. Blä. Och why?

Enligt den kinesiska myndigheten NMPA var ett av huvudmålen för den nya icke-testande policyn att ”det finns accepterbara toxikologiska testdata från alternativa testmetoder”, skriver Cosmetics design Europe.

Vad krävs då av producenter som vill exportera sina produkter till Kina?

För det första måste företagen kunna visa upp ett certifikat för ”god tillverkningssed” (GMP = Good Manufacturing Practices) utfärdat av inhemska myndigheter som kan bifoga relevanta bedömningsresultat och bekräfta produktsäkerheten. Företagen kommer fortfarande att vara skyldiga att utföra djurförsök på produkterna som är avsedda för spädbarn och barn eller om de använder nyframtagna kosmetiska ingredienser under en tre år lång övervakningsperiod, eller om ”anmälaren, ansvarig person eller tillverkare listas som ett viktigt övervakningsmål enligt NMPA: s kvantitativa betygssystem”. Vad det sistnämnda innebär kan man bara spekulera i.

Idag är det internationella kvinnodagen. Det är en dag som den här som jag skänker en tanke åt alla fantastiska kvinnor som jag träffat på resor jag gjort genom åren – i skönhetens tjänst. Kvinnor som sliter för några kronor om dagen för att vi ska dofta gott, vara piffiga och kunna köpa ljuvliga produkter. Som kvinnorna vid vaniljodlingarna på Seychellerna, eller kvinnorna i argankollektivet Marjana i Marocko och kvinnorna på soptippen i Bangalore i Indien, som tjänar 2500 kronor i månaden. Dessa kvinnorna är de sanna hjältinnorna.

Ett av världens dyraste företagsköp inom skönhetsbranschen är på väg att genomföras. Det är amerikanska Estee Lauder Companies (ELC) som förvärvar 76 procent av aktierna i Deciem senast 2024 (idag har de 26 procent). Motsvarande 12 miljarder kronor får de punga ut för köpet. 12 miljarder…

Det kanadensiska företaget Deciem, som släpper sin första doft i dagarna, värderas till 24 miljarder kronor eftersom ELC betalar 12 miljarder kronor för att öka sin andel i märket.

”Under de senaste fyra åren har vi byggt ett riktigt speciellt långsiktigt partnerskap med det otroliga Deciem-teamet och vi är glada över vad framtiden kommer att innebära”, säger Fabrizio Freda, VD och koncernchef för ELC, till Cosmetic Business.

Deciem är känt för sin prisvärda kosmetika och ökade försäljningen till 460 miljoner dollar förra året, vilket speglar en större branschefterfrågan på hudvård där konsumenter i allt högre grad experimenterar med ingredienser som AHA-syror och niacinamid.

Deciem, The Abnormal Beauty Company, är ett företag som två år på raken har bojkottat Black Friday. Om det kan ni läsa här.

Det är drygt ett år sedan som The Body Shop presenterade ett unikt samarbete med organisationen Plastic for Change och plastletare i Bangalore, Indien. Det började i låg skala med flaskorna ur serien Ginger Anti Dundruff Schampoo och balsam, men projektet var så lyckat att man fortsätter att arbeta med den återvunna plasten i Indien.

I utkanterna av Bangalore samlas soptipparna på ett pärlband. Den närmsta ligger bara en halvtimmes bilväg utanför stadsgränsen. En gammal övergiven gruva får tjäna som stadens soptratt för resterna som inte går att sortera på något sätt. Hamnar soporna inte i den övergivna gruvan hamnar avfallet i den flod som delar staden på mitten och som går rätt igenom den livliga marknaden. Inte sällan ligger soptipparna mitt i en rondell, under en motorvägsuppfart eller granne med ett modernt bostadsområde för välbärgade. Innan pandemin bröt ut fick jag möjligheten att besöka några av plastletarna i Bangalore som bor och arbetar på soptipparna och som ingår i det unika projektet som Plastic for Change bedriver på Aftonbladet kan du läsa artikeln i sin helhet.

Rika Rekka tjänar 2500 kronor i månaden på att sortera torra sopor. Hon flyttade från Deli för fyra år sedan. Hennes då fyra år gamla dotter lämnade hon hos släktingar. Trots den tryckande hettan och tusentals surrande flugor finns det olika grader av helvetet.
”Det är mycket lättare att sortera skräp i Bangalore, för det är inte så varmt här. I Delhi är det fruktansvärt hett och det försvårar arbetet”, menar Rika som sorterat sopor i stort sett hela sitt 38 åriga liv.

Rika ser framför sig att hon kommer att jobba på sopstationen i drygt fem år till innan hon återvänder hem till familjen i Delhi.
”Jag längtar efter att få vara med min familj. Arbetet här är ganska enformigt. Jag sitter i flera timmar åt gången och ryggen tar stryk, men det här är det enda jag kan”.

Rika sorterar snabbt och effektivt. Hon sitter i mitten av stora plastsäckar som formar sig som en blomma runt henne. På tippen bor också flera barn. Ett spädbarn sitter i en övergiven barnstol mitt i soporna medan hans mamma sorterar. Då och då rör sig sopberget utan synlig anledning. Någonstans där djupt där inne kalasar råttorna på matrester.

De flesta av sopletarna i Indien tillhör det lägsta kastet – dalit. Det är oftast papperslösa personer som varken kan läsa eller skriva. De befinner sig lägst ner i den socialekonomiska pyramiden och ofta har deras familjer letat skräp i generationer.

”Dalit är allas dåliga samvete i Indien. De gör sådant som vi andra aldrig skulle göra. De får inte komma in i husen och betraktas som smuts. Det var dom som tog hand om bajset i de ospolbara toaletterna förr i tiden. De har alltid varit ovärderliga för att samhället inte skulle krascha fullständigt men dom har aldrig egentligen varit en del av samhället. Inga andra kast vill syssla med det som daliterna gör”, berättar Nalini Shekar som startade den icke vinstdrivande hjälporganisationen Hasiru Dala (Grön kraft) som arbetar tillsammans med Plastic for Change och som hjälper plastletarna med sjukvård, pensioner och pappersarbete för ett drägligare liv.

Kanadensaren Andrew Almack är grundare till organisationen, Plastic For Changes. Tillsammans arbetar han hand i hand med Hasiru Dala för att stärka de utsatta daliternas situation. Andrew Almack har skapat en mobil plattform där plastletare kan ansluta sig gratis till för att få reda på bästa dagspriset på plast. Eftersom de flesta plastletarna är analfabeter har plattformen enkla symboler och är till viss mån röststyrd så att användarna enkelt kan förstå informationen. I appen kan de se dagens plastpris och vilken plasthanteringsstation som kan ta emot dem och när.

”Vi hjälper plastletarna att komma i kontakt med schyssta producenter. De måste också ha giltiga id-handlingar vilket vi hjälper dem att fixa så att de kan ta del av samhället. Det kan låta som en självklarhet men verkligheten är någonting helt annat i Indien”, förklarar Andrew som fick idén till Plastic for changes för tre år sedan efter en ögonöppnande resa i Asien.

Hur många generationer kommer vi att ha förstört för att vi inte tog hand om plasten på ett bra sätt? frågar han sig.

Det brittiska företaget The Bodyshop är ett av de första globala företagen att engagera sig i den här relativt nystartade cirkulära ekonomin i Indien (Garnier anslöt förra året). The Body Shop har förbundit sig att köpa 250 ton petflaskor det första året och använda sig av i sin produktion av schampoflaskor. De blir på det sättet det första globala företaget i världen som börjar handla med community trade-framtagen plast. Det vill säga plast som samlats in under schyssta förhållanden av arbetare som har drägliga arbetsförhållanden, fast lön och pension.
”Vi har länge letat efter projekt där vi kan göra skillnad genom att handla med plast och organisationen Plastic for changes och Hasiru Dala uppfyllde våra krav på schyssta upphandlingsprinciper och ren arbetskraft”, berättar Sanjani Shah, internationell kommunikatör på The Body Shop.

Det dyker upp allt fler skönhetsprodukter med Polyglutaminsyra (polyglutamic acid) som ingrediens. Du hittar polyglutaminsyran (förkortas ibland PGA i inci-listan) i skönhetsprodukter som fixeringssprayer, primers, fuktighetskrämer, serum, foundation och toners. Polyglutaminsyra är en vattenlöslig peptid (eg protein) som består av stora molekyler som formar en hinna över hudens yta och som låser in fukten i hyn. Den har en bra vidhäftningsförmåga vid huden och känns smidig på huden och hindrar fukten från att lämna hyn.

Polyglutaminsyra är en polymer (långkjedjig samansättning) av aminosyran glutaminsyra, som kan bildas naturligt genom fermentering och förekommer rikligt i den mycket slemmiga rätten natto (fermenterade sojabönor) som är en specialité i Japan.

Polyglutaminsyran spås bli hyaluronsyrans kronprins inom skönhetsindustrin eftersom den har 4- 10 gånger större fuktbindande effekt än hyaluronsyra. I hudvård och makeup förväntas man använda polyglutaminsyran för att öka elasticiteten, jämna ut hyn och stimulera produktionen av mjölksyra som binder fukt. Skillnaden melan hyaluronsyra och polyglutaminsyran är den förseglande effekten som PGA har men som hyaluronsyran saknar. Däremot har de båda ingredienserna en bra synergerande effekt och hjälper varandra i hudvårdande produkter.

Lägg Comfydence på minnet om du har tankar kring engångsbindor och mensskydd. Linda Stoltzhammar och Anna Hellström tyckte att det saknades bra menskydd, eller trosor som skyddar mot urinläckage, på marknaden. Sagt och gjort. Nu har de uppfunnit en högabsorberande typ av trosor som de tycker lever upp till deras förväntningar på tillgänglighet, bekvämlighet, skydd och funktion. No more drops alltså. Och No more waist om man ska tro på deras vision.

Trosorna är gjorda i miljömärkt textil och kollektionen består i nuläget av åtta olika modeller i varierande färger, material och uppsugningsförmåga. Linda och Anna har själva helt ersatt både trosskydd, bindor och tamponger med absorberande trosor.olika varianter och tillfällen i livet. Och för varje köp skänker bolaget 10 kronor till arbetet mot så kallad mensfattigdom som bedrivs av organisationen Wateraid.

”Om endast 150 000 kvinnor skulle ersätta engångsskydd med våra trosor en dag i månaden under ett år handlar det om 5,4 miljoner skydd – lågt räknat. Tänk vilken skillnad det skulle kunna göra om det blev fler kvinnor, om det även inkluderade inkontinensskydd och om det spred sig utanför Sverige. Det är en svindlande tanke”, säger Anna Hellström till Aktuell Hållbarhet.

”Vi vill inte driva förändring baserat på människors klimatångest eller skam- vi vill erbjuda en bättre lösning som gör vardagen enklare”, säger Anna Hellström till sajten Aktuell hållbarhet.