Ferulicsyra – årets snackis
av
Ferulicsyra är en fytokemikalie som finns i växtcellers väggar. Ferulicsyra förekommer rikligt i jättefänkålen (Ferula communis) som är huvudkällan till den extremt hajpade ingrediensen. Jag upptäckte ferulicsyran för några år sedan när jag och Petra var i Monaco på skönhetsmässa där.
Skinceuticals hade en gigantisk monter där och vi fick små provrör på ren ferulicsyra. Man kan säga att syran förändrade mitt liv. Som skönhetsredaktör är man ganska luttrad, det är få grejor som imponerar på en, men ferulicsyran är en wowingrediens ur flera aspekter. Flera studier har gjorts på ferulicsyran och de mest överygande är de som visar att ämnet dämpar inflammationer effektivt och står emot UV-strålar så att huden inte blir bränd.

Ferulicsyra finns även i kaffebönor, äpple, kronärtskocka, jordnötter och apelsiner. Även spannmål som ris, vete och havre innehåller syran som är ganska trixi att utvinna eftersom den är bunden i växtdelarnas skal.
I spannmål är ferulicsyra lokaliserad i kliets hårda yttre skikt av kornen. I vete finns fenolföreningar huvudsakligen i form av olöslig bunden ferulsyra och hjälper till att skydda vetet mot svampsjukdomar. Den högsta koncentrationen av ferulsyraglukosid har hittats i linfrö (4,1 ± 0,2 g / kg).
Te som bryggs från Yacónblad (Smallanthus sonchifolius), som odlas i norra och centrala Anderna, innehåller mängder av ferulicsyra.





Journalisten Agneta Elmegård är skönhetsredaktör på Aftonbladet och vurmar särskilt för hållbarhet och grön kemi. 2019 och 2022 listades Agneta av den brittiska organisationen, Diversified Communication UK, som en av de mest inflytelserika personerna i Skandinavien inom ”Green Beauty”. Agneta är utbildad i hållbarhetsstrategier vid Cambridge University i England.























