Beauty på second hand. Funkar det? Jadå! Tradera är Sveriges största marknad för second hand och företagets vision är ”att vara drivande i omställningen till en cirkulär ekonomi”. Nu skriver de i ett pressmeddelande att plattformen ökade sin försäljning av begagnade skönhetsprodukter med hela 32 procent under 2023 jämfört med fjolåret. Parfymer och skönhetsrelaterade produkter  omsätter nu över 40 miljoner kronor om året på den svenska plattformen för begagnade prylar.

Det är parfymer, makeup och ansiktsvård som är de skönhetskategorier som är mest populära att köpa och sälja begagnat på Tradera.

”Skönhet var en av kategorierna med högst tillväxt under hela fjolåret och vi tror att den kommer fortsätta växa starkt. Precis som med kläder och mode finns efterfrågan på lyx och designervaror, och att köpa second hand är ett enkelt sätt att hitta detta till ett bättre pris”, säger Sofia Hagelin, kommunikationschef på Tradera.

Parfymer toppar listan över vad som är mest populärt att hitta nya ägare till.

Två tredjedelar av parfymerna som säljs är damparfymer och en tredjedel herrparfymer. De mest populära märkena är Dior, Giorgio Armani och Chanel.
”Hur många gånger har man inte köpt en ny doft som man inte riktigt trivs med. Då är det väl toppen om någon annan kan få använda den istället för att den slängs”, säger Sofia Hagelin.

Inom smink är det framför allt ögonskuggor och foundations som shoppas begagnat, följt av läppstift, mascara och rouge.

Topp-5: Skönhetskategorier som är mest poppis på Tradera.

1. Parfym
2. Smink
3. Ansiktsvård
4. Hårvård
5. Hudvård

Topp-5 Parfymmärken

1. Dior
2. Giorgio Armani
3. Chanel
4. Yves Saint Laurent
5. Byredo

Det är drygt ett år sedan som The Body Shop presenterade ett unikt samarbete med organisationen Plastic for Change och plastletare i Bangalore, Indien. Det började i låg skala med flaskorna ur serien Ginger Anti Dundruff Schampoo och balsam, men projektet var så lyckat att man fortsätter att arbeta med den återvunna plasten i Indien.

I utkanterna av Bangalore samlas soptipparna på ett pärlband. Den närmsta ligger bara en halvtimmes bilväg utanför stadsgränsen. En gammal övergiven gruva får tjäna som stadens soptratt för resterna som inte går att sortera på något sätt. Hamnar soporna inte i den övergivna gruvan hamnar avfallet i den flod som delar staden på mitten och som går rätt igenom den livliga marknaden. Inte sällan ligger soptipparna mitt i en rondell, under en motorvägsuppfart eller granne med ett modernt bostadsområde för välbärgade. Innan pandemin bröt ut fick jag möjligheten att besöka några av plastletarna i Bangalore som bor och arbetar på soptipparna och som ingår i det unika projektet som Plastic for Change bedriver på Aftonbladet kan du läsa artikeln i sin helhet.

Rika Rekka tjänar 2500 kronor i månaden på att sortera torra sopor. Hon flyttade från Deli för fyra år sedan. Hennes då fyra år gamla dotter lämnade hon hos släktingar. Trots den tryckande hettan och tusentals surrande flugor finns det olika grader av helvetet.
”Det är mycket lättare att sortera skräp i Bangalore, för det är inte så varmt här. I Delhi är det fruktansvärt hett och det försvårar arbetet”, menar Rika som sorterat sopor i stort sett hela sitt 38 åriga liv.

Rika ser framför sig att hon kommer att jobba på sopstationen i drygt fem år till innan hon återvänder hem till familjen i Delhi.
”Jag längtar efter att få vara med min familj. Arbetet här är ganska enformigt. Jag sitter i flera timmar åt gången och ryggen tar stryk, men det här är det enda jag kan”.

Rika sorterar snabbt och effektivt. Hon sitter i mitten av stora plastsäckar som formar sig som en blomma runt henne. På tippen bor också flera barn. Ett spädbarn sitter i en övergiven barnstol mitt i soporna medan hans mamma sorterar. Då och då rör sig sopberget utan synlig anledning. Någonstans där djupt där inne kalasar råttorna på matrester.

De flesta av sopletarna i Indien tillhör det lägsta kastet – dalit. Det är oftast papperslösa personer som varken kan läsa eller skriva. De befinner sig lägst ner i den socialekonomiska pyramiden och ofta har deras familjer letat skräp i generationer.

”Dalit är allas dåliga samvete i Indien. De gör sådant som vi andra aldrig skulle göra. De får inte komma in i husen och betraktas som smuts. Det var dom som tog hand om bajset i de ospolbara toaletterna förr i tiden. De har alltid varit ovärderliga för att samhället inte skulle krascha fullständigt men dom har aldrig egentligen varit en del av samhället. Inga andra kast vill syssla med det som daliterna gör”, berättar Nalini Shekar som startade den icke vinstdrivande hjälporganisationen Hasiru Dala (Grön kraft) som arbetar tillsammans med Plastic for Change och som hjälper plastletarna med sjukvård, pensioner och pappersarbete för ett drägligare liv.

Kanadensaren Andrew Almack är grundare till organisationen, Plastic For Changes. Tillsammans arbetar han hand i hand med Hasiru Dala för att stärka de utsatta daliternas situation. Andrew Almack har skapat en mobil plattform där plastletare kan ansluta sig gratis till för att få reda på bästa dagspriset på plast. Eftersom de flesta plastletarna är analfabeter har plattformen enkla symboler och är till viss mån röststyrd så att användarna enkelt kan förstå informationen. I appen kan de se dagens plastpris och vilken plasthanteringsstation som kan ta emot dem och när.

”Vi hjälper plastletarna att komma i kontakt med schyssta producenter. De måste också ha giltiga id-handlingar vilket vi hjälper dem att fixa så att de kan ta del av samhället. Det kan låta som en självklarhet men verkligheten är någonting helt annat i Indien”, förklarar Andrew som fick idén till Plastic for changes för tre år sedan efter en ögonöppnande resa i Asien.

Hur många generationer kommer vi att ha förstört för att vi inte tog hand om plasten på ett bra sätt? frågar han sig.

Det brittiska företaget The Bodyshop är ett av de första globala företagen att engagera sig i den här relativt nystartade cirkulära ekonomin i Indien (Garnier anslöt förra året). The Body Shop har förbundit sig att köpa 250 ton petflaskor det första året och använda sig av i sin produktion av schampoflaskor. De blir på det sättet det första globala företaget i världen som börjar handla med community trade-framtagen plast. Det vill säga plast som samlats in under schyssta förhållanden av arbetare som har drägliga arbetsförhållanden, fast lön och pension.
”Vi har länge letat efter projekt där vi kan göra skillnad genom att handla med plast och organisationen Plastic for changes och Hasiru Dala uppfyllde våra krav på schyssta upphandlingsprinciper och ren arbetskraft”, berättar Sanjani Shah, internationell kommunikatör på The Body Shop.

Lägg Comfydence på minnet om du har tankar kring engångsbindor och mensskydd. Linda Stoltzhammar och Anna Hellström tyckte att det saknades bra menskydd, eller trosor som skyddar mot urinläckage, på marknaden. Sagt och gjort. Nu har de uppfunnit en högabsorberande typ av trosor som de tycker lever upp till deras förväntningar på tillgänglighet, bekvämlighet, skydd och funktion. No more drops alltså. Och No more waist om man ska tro på deras vision.

Trosorna är gjorda i miljömärkt textil och kollektionen består i nuläget av åtta olika modeller i varierande färger, material och uppsugningsförmåga. Linda och Anna har själva helt ersatt både trosskydd, bindor och tamponger med absorberande trosor.olika varianter och tillfällen i livet. Och för varje köp skänker bolaget 10 kronor till arbetet mot så kallad mensfattigdom som bedrivs av organisationen Wateraid.

”Om endast 150 000 kvinnor skulle ersätta engångsskydd med våra trosor en dag i månaden under ett år handlar det om 5,4 miljoner skydd – lågt räknat. Tänk vilken skillnad det skulle kunna göra om det blev fler kvinnor, om det även inkluderade inkontinensskydd och om det spred sig utanför Sverige. Det är en svindlande tanke”, säger Anna Hellström till Aktuell Hållbarhet.

”Vi vill inte driva förändring baserat på människors klimatångest eller skam- vi vill erbjuda en bättre lösning som gör vardagen enklare”, säger Anna Hellström till sajten Aktuell hållbarhet.

Den ikoniska unisexdoften CK One har stått i mångas badrumsskåp. Det var den den första unisexdoften som släpptes och den slog ner som en knall när den kom för drygt 25 år sedan. Den bröt mot fördomar om att killar ska dofta tallbarr och tjejer ljuva rosor och byggde istället på en grön cocktail av citron, mandarin, bergamot, sandelträ och ekmossa. Nu släpper Calvin Klein en ny doft som går mot strömmen. Och sluter samtidigt en cirkel. Den om individens fria val.
”CK Everyone är inkluderande, ekologiskt framställd och sätter miljön i centrum, precis som bärarna gör”, resonerar Fredrik Johansson som är utbildningsansvarig på Saether en parfymdistributör i Norden.
Att succén blev ett faktum var hela konceptet som byggdes kring CK One. Steven Meisel stod bakom kameran till kampanjerna och 90-talets mest kända modeller Kate Moss, Stella Tennant och Kirsten Owen anlitades. Män och kvinnor vallfärdade till parfymhyllorna.
”CK One, när den lanserades 1994, satte individen i centrum och doften blev den första stora unisexdoften globalt. Den startade en helt ny era inom parfymvärlden som vi inte hade sett tidigare”, säger Fredrik Johansson.

Efter första doften släpptes 1994 av Calvin Klein har det släppts 35 flankers av CK One-doften i ett otaliga varianter varav den senaste CK Everyone, åter igen sticker ut.

Hur har CK-One lyckats förnya sig själv hela tiden och behållit sin popularitet?
”Calvin Klein har under alla år samarbetat med de främsta parfymörerna på marknaden. Till exempel så är både CK One och CK Everyone skapade av Alberto Morillas på Firmenich som skapat några av världens mest ikoniska dofter”.
Vad är konceptet bakom den nya doften? 
”CK Everyone bygger vidare på CK One i ett liknande tema men doften är än mer inkluderande. Det finns inga regler och konventioner utan du kan gå din egen väg”.
Vad är det för doftnoter i CK Everyone?
”Ekologiska citroner, ett blått te ackord samt cederträ står i centrum. Vi kan även ana patchouli”.

Blå te. Hur doftar det?
”Blå te ackordet samt det cederträ som parfymören Alberto Morillas valt att använda kännetecknas av att de verkligen anpassar sig till bärarens hud och på så sätt får varje person en unik doftsignatur”, berättar Fredrik Johansson.
Doften är också Cradle to Cradle certifierad. Vad innebär det?
”Man kan likna det vid en svanenmärkning. Det är en global standard för att bedöma produkter. Man har fokus på säkrare, mer hållbara produkter skapade för en cirkulär ekonomi där hållbarhet  står i centrum”. 

Varför tror du Calvin Kleins dofter fortsätter att attrahera så många?
”Calvin Klein har även varit mycket duktig på att snappa upp rådande trender vilket gjort att märket upplevts som ”cutting edge”, modernt och intressant”.
Calvin Klein har en av sina största marknader i Sverige. Varför är det så tror du? 
”Specifikt för den svenska marknaden, tror jag att märket representerar dofter som är lättburna men ändå har en tydlig personlighet. i Skandinavien gillar vi citrus och det är något vi delar med många nordamerikanska märken”.

Här på bloggen öppnar vi varje dag en digital lucka i vår egen adventskalender. Vi tipsar om julklappar som är hållbara eller stödjer en cirkulär ekonomi så att en tredje part får stöd av ett köp.

19 december – lucka 19 – Rahua 

Företaget Rahua startades av paret Fabian Lliguin och Anna Ayers för snart 10 år sedan och de bestämde sig raskt för att om de skulle göra ett lyxschampo skulle det gynna en tredje part. Därför bestämde de sig för att handla den unika Rahua-oljan som finns i schampona från ett kvinnokollektiv i djupet av Amazonas. Även oljan som ger produkterna dess unika doft, Palo Santo-oljan, utvinns från trä som fallit naturligt, men arbetar även med att plantera fler träd.

”Vi kände båda två att vi ville göra något gott utav tillverkningen av våra schampo. Att det skulle gynna fler än bara oss själva. Och därför letade vi upp den här gruppen av kvinnor som hjälper oss. Vi åker dit en gång om året och hälsar på. Man kan bara flyga dit. Det finns inga vägar och all produktion av Rahua-olja sker på plats”, berättar Anna Ayers, när jag och Hedvig von Mentzer träffar henne på en pressträff i Stockholm.

Här på bloggen öppnar vi varje dag en digital lucka i vår egen adventskalender. Vi tipsar om julklappar som är hållbara eller stödjer en cirkulär ekonomi så att en tredje part får stöd av ett köp.

13 december – lucka 13 – The Wow Closet

Idag är det lucia och julens festligheter knackar på dörren då erbjuder The Wow Closet sonika uthyrning av designerklänningar. Genom att hyra ut plagg från The Wow Closet stödjer du ett hållbart alternativ och sparar på jordens tillgångar. Tanken med affärsidén är att spara in på nyproduktion och att maximera plaggens livscykel. Priserna för att hyra en klänning ligger mellan 399 – 2999 kr för två dagar, beroende på hur exklusiv klänningen är.

The Wow Closet grundades 2018 av entreprenörerna Oksana Poliakova och Anna Zhulavskaya. Med en bakgrund inom investeringsanalys, delningsekonomi och modedesign har Oksana och Anna hittat en egen nisch på marknaden genom att erbjuda uthyrning av moderna designerklänningar i varierande modeller och storlekar. Utbudet är  utvalt för att passa många olika typer av tillfällen och personligheter. Sortiment av en rad etablerade både svenska och internationella designers och varumärken.

The Wow Closet – butiken ligger i Betapassagen på Regeringsgatan 44 i Stockholm och håller öppet alla dagar i veckan.

Några av varumärkena som finns representerade är bland andra Ida
Sjöstedt, Calvin Klein, Karl Lagerfeld, Ganni, By Malina och Self-Portrait.

”När vi började jobba med The WOW Closet insåg vi ganska fort vilka otroliga mängder
kläder det hänger i svenskarnas garderober som aldrig används. Det finns många fina
designerklänningar i bra kvalité som förtjänar mycket mer än att bara användas en gång, speciellt när man tänker på hur mycket resurser som går åt vid produktion. Samtidigt vet vi att många gärna vill ha variation och att det är viktigt för många att uttrycka sig genom sin stil och sina kläder. Lösningen blev The WOW Closet – att inte behöva köpa nytt för att bära något nytt ” säger Oksana Poliakova.

Här på bloggen öppnar vi varje dag en digital lucka i vår egen adventskalender. Vi tipsar om julklappar som är hållbara eller stödjer en cirkulär ekonomi så att en tredje part får stöd av ett köp.

8 december – lucka 8 – Swedish Stockings: Gör nylonstrumpor av pet-flaskor.

I varje strumpa från Swedish Stockings har det använts 24 återvunna petflaskor. Varje sekund köps det 20 000 petflaskor i världen och man räknar med att 18 200 av flaskorna aldrig återvinns. I stället eldas de upp eller hamnar i våra vattendrag och världshav.

Genom att köpa ett par nylonstrumpor från Swedish Stockings bidrar du till en cirkulär ekonomi som jobbar för en mindre miljöbelastande omgivning.

Sofia Leo tights från Swedish Stockings kostar 400 kr

Det är första advent och nerräkningen till jul har börjat!

Här på bloggen kommer vi varje dag från och med idag att öppna en digital lucka i vår egenknåpade adventskalender. Vi kommer att tipsa om julklappar som är hållbara eller stödjer en cirkulär ekonomi så att en tredje part får stöd av ett köp.

1 december – lucka 1

Chantecailles djurpaletter – Köper du dessa stödjer du utsatta djur indirekt.

Wild Pair: Cheek and Lip Duo (Bliss and Honeypot) kostar 880 kr.

Sylvie Chantecaille  och Alex Chantecaille är filantroper och skapar makeupkollektioner som säljs till förmån för The Perfect World Foundation och andra välgörenhetsorganisationer.

Hallå där Sylvie Chantecaille, grundare av makeupmärket Chantecaille som varje år tar fram makeupprodukter som säljs till förmån för utsatta djur.

Du har hjälpt flera olika organisationer tack vare dina makeupserier där överskottet på fem procent av försäljningen går till djur som har det svårt eller är utrotningshotade.

Vilken serie ligger dig varmast om hjärtat?

”Åh jag är förtjust i alla för var och en av dem har ett specifikt syfte. Jag var tidigt medveten om vildhästarnas utsatthet och ville hjälpa dem på något sätt. Jag har även länge varit bekymrad för elefanternas minskning i världen och bina också för den delen. Det är mångas organisationer som behöver hjälp”.

Vilken organisation eller djurart ligger näst på tur att få hjälp av dig?

”Jag var på ett föredrag nyligen som handlade om isbjörnarna på Svalbard och hur utsatta de är på grund av klimatförändringarna. Det oroar mig mycket just nu”.

Hur började ditt engagemang?

”Det kom helt naturligt bara. Om man kan ska man hjälpa till tycker jag”.

Hur rena är era produkter?

”Vi använder bara botaniska ingredienser som är hållbart och etiskt framställda.Vi ser till att de som odlar eller skördar mår bra och får nytta av produktionen”.

Vad har ni fokus på i era produkter just nu?

”Att de skyddar mot HEV-ljus och avgaser. Blåljusföroreningen ställer till det för huden”.