Jag har besökt himmelriket, i gummistövlar. Är man parfymnörd och aldrig varit i Grasse är det svårt att tas på allvar. Men nu är mitt liv äntligen komplett efter besöket i Lancôme Rose Domain. Juni månad är nämligen den stora skördetiden för rosorna i Grasse. Det är i den här bördiga dalen, strax ovanför Nice, som det har producerats rosor till parfymtillverkning sedan 1600-talet.

Det ligger en torr rosendoft över dalen. Blandat med lerdamm och torkade blommor. Grasse-regionen är en av världens mest lämpade platser för rosenodlingar. Alla stora parfymhus och skönhetsproducenter som LÓreal, Chanel, Firmenisch och Symrise har egna inmutade odlingar i regionen för att säkra tillgången i den egna produktionen. Rosenolja är värd sin vikt i guld. Bokstavligen.
Ett ton rosenblad ger en liter rosenolja och motsvarande ett kilo, betingar ett pris av 80 000 kronor.
”Rosor är kinkiga. Det ska ha det lite svåra levnadsbetingelser för då sätter de fler skott. Vi får heller inte vattna dem för ofta för då dör de. Vi använder vatten från bergen och aldrig vatten från kommunen för den innehåller klor och då dödas plantan tillslut. Vi måste magasinera vatten från bergen”, förklarar landskapsingenjören Antoine Luclef på Rose Domaine Lancôme i Grasse.

I Grassedalen har det odlats rosor sedan 1600-talet och genom århundranden har centifolia-rosen, även kallad “May rose” eller “Grasse rose” visat sig leverera den mest exklusiva rosenoljan och de mesta av rosenoljan hamnar i de mest exklusiva parfymerna, krämerna (som den exklusiva Absolue-serien).

I Grassedalen använder man sig av multikultivering vilket innebär att man använder flera olika växttyper som skärmar av mellan rosenodlingarna för att eventuella skadeinsekter inte ska sprida sig. På området växer även olivlundar iris, immortellablommor och fikonträd. Regnvatten samlas in i stora reservoarer eftersom man inte kan vattna rosorna med klorerat vatten. Då dör de.

”Finns det en balans i växtmiljön och landskapet sköter allting sig själv. Vi har väldigt sällan skadedjur på våra rosor och om vi gödslar gör vi det med alger och överblivet kompostmaterial från odlingen. Vattnar gör vi bara med regnvatten som vi magasinerat i stora reservoarer, vattnar vi med annat vatten dör rosenplantorna eftersom de inte tål klor”, berättar Atoine Luclef.

Efterfrågan på rosenolja har skjutit i höjden de senaste åren och beräknas omsätta 5.8 miljarder årligen de kommande fem åren, enligt Data Bridge Market Research.
En duktig rosenplockare kan plocka fyra kilo per timme och för ett kilo rosenolja får man i dag närmare 80 000 kronor.