Arkiv för tagg elastin

- Sida 1 av 1

Testat: Laser Genesis ansiktsbehandling

av Agneta Elmegård, Aftonbladet
Vågar filmstjärnorna vågar jag. Första gången jag testar laserbehandling, då blev det Genesis laser som erbjöd behandlingar på Cannestjärnorna i somras. Lasertekniken har utvecklats snabbt de senaste tio åren och tiden då en behandling medförde veckor av konvalescens är ett minne blott. Men det gäller att välja behandlare med omsorg.

Jag har testat det mesta, från intensivt pulsat ljus (IPL), till nålning och syra-behandlingar, men aldrig vågat mig på laserbehandling. Men när jag hörde att filmstjärnorna i Cannes erbjöds en speciell laserbehandling innan rödamattan-entrén kallad ”Laser Genesis” blev jag nyfiken.

Namn på behandlingen: Laser Genesis

Typ av behandling? Laserbehandling av typen NdYAG-laser, utvecklad av Cutera. Laser Genesis är vad man kallar en icke-invasiv laserbehandling. En teknik för att bygga upp och förbättra huden genom att stimulera kollagen- och elastinproduktionen.

Sofia Hammarberg, leg sjuksköterska på Stockholm Estetik och Hälsa

Stället jag testade på heter: Stockholm Estetik och Hälsa i Nacka.

Så går behandlingen till: Du ligger på en brits med skyddsglasögon och behandlaren går över huden med ett munstycke som aldrig rör huden. Du känner ingenting under behandlingen.

Vad gör en laserbehandling med huden? Underhuden värms upp av laservågorna som kan tränga djupt ner i huden. Där träffar ljuset på vatten, hemoglobin och pigment och kollagen- och elastinproduktionen stimuleras. Fina linjer och kärl reduceras.

Kan alla hudtyper behandlas med Laser Genesis? Ja, även hudtypen 5-6.

Passar dig som: Vill ha omedelbart glow. Vid en kur på 4-5 gånger stärks huden och du får en jämnare och klarare hy med mindre spruckna blodkärl. Bra även på acneärr.

Kontraindikationer: Man ska inte ha aktiv solbränna, eller pågående herpes. Alla behandlingarna
Kostar: Röda mattanbehandling, en gång: 2 900 kr

Bedömning/resultat: Redan efter första gången ser jag att lasern tagit mina spruckna blodkärl vid näsvingen och huden känns klarare och genomblödningen har ökat i området som är behandlat. Kommer att göra behandlingen igen.

På näsan syntes tydlig förbättring på porstorleken och spruckna blodkärl vid näsvingarna

De stora skyddsglasögonen åkte på så klart. Först hade jag fått testa lite på handen så att jag fick se vad som hände. Röda ljuspunkter syntes på huden men ingen maskin rörde vid ytan.

Hudtonen på hakan blev bättre och linjer mindre framträdande

Därför blir du rynkig

av Agneta Elmegård, Aftonbladet
Skador i hudens kollagentrådar gör att huden tillslut säckar ihop.
Skador i hudens kollagentrådar gör att huden tillslut säckar ihop. Bild från prevention.com

Forskare vet mycket mer om hudens fysiologi och åldrande idag än för bara 30 år sedan. Att faktorer som UV-strålning, dålig kost, gener, rökning, stress och felaktiga behandlingar påverkar hudens kondition och kvalité har man känt till länge. Men nu har man mer detaljer om vad som egentligen händer i kroppens största organ – under ytan.

Jag får ofta frågan om vad en rynka är för någonting. Jag ska försöka förenkla det aningen, men det kan bli lite tekniskt. Men är man en nörd så är man! Varsågod.

3 biokemiska processer i huden gör att en rynka uppstår.

Reaktiv Oxidativ Stress (ROS)
Har du solat för mycket blir det inflammation i huden och felbindningar i kollagenet. Hudcellernas kärna och DNA har ett försvarssystem runt sig som heter mtDNA (mitokondriellt DNA). Denna sköld är lite svagare än vanliga cellkärnans DNA och påverkas ganska lätt av UV-strålning.

Skyddet blir genomsläppligt och energin i cellen går ner för att det bildas fria radikaler som huden har svårt att göra sig av med. Man kan enkelt säga att hudens rostskydd har försvunnit precis som på en bil. Huden ROStar… (bildligt talat!). ROS som skenar iväg bildar cancer och celldöd i sin extremaste form.

Stress, gener, UV-strålning, vad du äter påverkar huden och kapaciteten att bryta ner ämnen i vårt största organ. Huden
Stress, gener, UV-strålning, vad du äter påverkar huden och kapaciteten att bryta ner ämnen i vårt största organ. Huden

Glykolisering som leder till Advanced Glycation End Products ( A.G.E:s eller glykotoxiner på svenska)
Tänk dig vad som händer när du tar en stor bit spunnet socker i munnen. Kroppstemperaturen gör att sockret klibbar, stelnar till och blir som en hård boll på tungan. Socker är en kristall och i en varm miljö blir det klibbigt. Inte bra. Glykolisering i huden är när en sockermolekyl (glykos eller fruktos) binder eller krosslänkar med ett protein eller en fettmolekyl innan enzymer hinner bryta ner det (detta har man studerat länge hos diabetespatienter).

För mycket socker i blodet leder till glykolisering av huden med förlorad elasticitet, sämre barriärfunktion, matthet och fuktförluster (glykotoxinerna är extra aggressiva mot kollagenet och elastinet). Fler och fler produkter på marknaden koncentrerar sig på den att förhindra den här glykemiska processen i huden så att proteinbindningarna löses upp.
Aktivering av MMP:s enzymer (Matris Metallo Proteinas)
Ju äldre vi blir får de naturliga försvarsmekanismerna allt svårare att ta itu med fria radikaler. Överexponering av sol, stress, avgaser och inflammationer ger en aktivering av vävnadsnedbrytande enzymerna MMP (samma mekanism som sätter igång havandeskapsförgiftning hos blivande mammor). Det här säger sig själv. Inte bra.
Vitt te, tripeptider, vitamin C och vissa jästextrakt är ämnen som vetenskapligt bevisat saktar ner de här enzymerna. Därför ser vi dem allt mer i skönhetsprodukter nu för tiden.

Källor: Linköpings Universitet, Karolinska Institutet, Nimue, Dermalogica, prevention.com

Sida 1 av 1
Skönhetsredaktörerna
Agneta Elmegård Beauty Oscar Chanel ekologisk hudvård Estée Lauder hudvård Hållbarhet L'Oréal Lancôme Lush läppstift Makeup nagellack nischparfym parfym Scandibeauty solskydd sulfatfritt schampo The Body Shop Weleda
  • Tjänstgörande redaktörer: Jennifer Snårbacka, Kristina Jeppsson och Elvira S Barsotti
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lotta Folcker
  • Stf ansvarig utgivare: Martin Schori
  • Redaktionschef: Karin Schmidt
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB