Solskyddsmedel är de mest kemikaliebelastade produkterna på badrumshyllan. Vad händer med växter och djur under vattenytan när vi hoppar i plurret och solskyddet lossnar från huden och finns det sämre eller bättre solskydd?
Vi frågade toxikologen Anna Lennquist på Chemsec om hur man kan tänka klimatsmart kring solskydd. För skydda oss från UV-strålningen måste vi eftersom flera hudcancerformer fortsätter att öka i Sverige.

Vad är det för skillnad på fysikaliskt och kemiskt solskydd?
”Ett fysikaliskt filter fungerar genom att helt enkelt reflektera bort strålarna, som en spegel. I ett kemiskt solskydd används speciella kemikalier som absorberar UV ljuset och omvandlar det till värme”.

Solskydden släpper ju till viss del från huden när vi badar. Vad kan hända med djurlivet och växter i vattnet när de kemiska ämnena kommer i kontakt med dem?

”Det har varit känt sedan ett par år tillbaka att exempelvis oxybenzone skadar korallrev och orsakar så kallad blekning vilket innebär att de små organismer som korallen är uppbyggd av dör. På våra breddgrader är andra effekter viktigare. En hel del UV skydd anses hormonstörande, exempelvis benxophenoner och ethylhexylmethoxycinnamat. Ska man använda solskydd för att kunna njuta av sommaren då ska man absolut välja miljömärka solskydd, menar toxikologen Anna Lennquist.
”.

Finns det någon forskning som stödjer dessa påståenden?
”En sammanställning av forskningen kring UV-skydd finns hos amerikanska forskningsinstitutet Office of Oceanic and Atmospheric Research. Zinkoxid har en officiell klassning i EU om att vara skadlig för vattenlevande organismer med långtidseffekter”.

En sammanställning av forskningen, från 2019 finns här: https://repository.library.noaa.gov/view/noaa/22758

Zinkoxid har en officiell kalssning i EU att vara skadlig för vattenlevande organiser med långttidseffekter. https://echa.europa.eu/sv/substance-information/-/substanceinfo/100.013.839

Forskare har bland annat studerat upptag över huden och även konstaterat att det finns otillräcklig data på många ämnen. https://www.federalregister.gov/documents/2019/02/26/2019-03019/sunscreen-drug-products-for-over-the-counter-human-use

Varför har USA bara 16 godkända solskydd och EU 28 skydd? Är USA:s lagstiftning strängare?
”Bra fråga, i de flesta fall är ju EU strängare, men inte här. Kanske eventuellt har att göra med att man har korallrev exempelvis korallrev på Hawaii och såg dessa problem tydligt tidigare. Därför finns det en anledning att välja miljömärkt då lagstiftningen tydligt släpar efter här”.

I semesterparadis som Aruba, Palau och Hawaii har marinforskare under en längre tid studerat vad som händer under vattenytan när solskyddskemikalier som oxybenzone och octinoxate hamnar i vattnet. Kemikalierna absorberas av korallerna och stör deras reproduktionssystem.  

Vissa stater i USA som Florida, Hawaii och Kalifornien har förbjudit vissa kemiska solskyddsämnen i krämer? Varför då?
”USA verkar satsa mycket på att utvärdera om omvärdera UV skydd nu. Man har bland annat studerat upptag från huden och även konstaterat att det finns otillräckligt med data på många ämnen och ingredienser. Man kan ju se på otillräcklig data på två sätt. Att man vill ha bra data för att säga att något är skadligt eller att man vill ha bra data för att bevisa att något är säkert. Vi tycker att man ska använda försiktighetsprincipen och inte vänta allt för länge på perfekt data innan man agerar”, menar Anna Lennquist toxikolog på Chemsec.

Allt fler producenter tar hjälp av certifieringsorganisationer i framställningen av solskydd. En av dem är Biotherm som låtit svanenmärka sin senaste nyhet, Waterlover sun milk, spf 30 och 50. Sedan 2019 arbetar Biotherm med laboratoriet Monaco Scientific Center för att studera effekterna av sitt solskydd i havet. Studierna kunde påvisa att solskyddet inte hade några skadliga effekter på vattenmiljön.

”Detta är den första produkten i L’Oréal Luxe portfolion som uppnår alla krav för Svanens miljömärkning och vår förhoppning är att detta ska bana vägen för framtidens solskydd”, berättar My Sandin, varumärkesansvarig på L’Oréal Luxe.

Hudcancern ökar i Sverige och vi måste skydda huden på något sätt från solen. Hur gör man det bäst?

”Det bästa sättet kan ju tyvärr låta trist, att hålla sig i skuggan och skydda sig med kläder när solen är starkast. Men givetvis kan man behöva komplettera med solskydd för att kunna njuta av sommaren och då ska man absolut välja miljömärkt. Undvik helst sprayformer för att slippa andas in ämnena, och undvik produkter som innehåller nanopartiklar. Smörj in tillräckligt mycket och ofta, men inte precis innan bad för att undvika att mer än nödvändigt hamnar i vattnet”, tipsar Anna Lennquist toxikolog på Chemsec.

Allt fler solskyddsproducenter väljer att svanenmärka sina produkter. Solskydd och badvatten är ingen bra kombination – i alla fall inte för den marina miljön. I den bemärkelsen att solskyddsmedel är framställda för att eliminera solens strålar innebär det tyvärr en belastning för djur- och växtriket när skyddet hamnar i vattnet.

När solskydden släpper från huden, i kontakt med vatten, tar det tid innan de bryts ner. Flera studier bekräftar problematik kring solskydd och delstater som Hawaii, Florida och Kalifornien har förbjudit ingredienser som oxybenzone och oktinoxat i solskydd. Och skydda oss måste vi för att förhindra cancerformer i huden.

Men nu ser vi en trend kring solskydd. Allt fler producenter tar hjälp av certifieringsorganisationer i framställningen av solskydd. En av dem är Biotherm som låtit svanenmärka sin senaste nyhet, Waterlover sun milk, spf 30 och 50. Sedan 2019 arbetar Biotherm med laboratoriet Monaco Scientific Center för att studera effekterna av sitt solskydd i havet. Studierna kunde påvisa att biotherms solskydd inte har några skadliga effekter på vattenmiljön.

”Detta är den första produkten i L’Oréal Luxe portfolion som uppnår alla krav för Svanens miljömärkning och vår förhoppning är att detta ska bana vägen för framtidens solskydd”, berättar My Sandin, varumärkesansvarig på L’Oréal Luxe.

Fysikaliska filter består av partiklar av zink- eller titandioxid, vilka är naturliga förekommande mineraler och därför ofta ses som mer ”naturliga”. Men studier visar att titandioxid kan vara cancerframkallande vid inandning, vilket blir extra problematiskt för solkräm sprayform. Och zinkdioxid i vissa koncentrationer är erkänt skadligt för vattenmiljön, skriver miljöorganisationen ChemSec, i ett pressmeddelande.

För att de mineralbaserade solskydden ska bli lätta och behagliga att smörja ut på huden mals partiklarna ofta ner till nanostorlek.

Jag kontaktade Christina Isaxon, som är biträdande universitetslektor vid Ergonomi och aerosolteknologi på Lunds Universitet, för att höra mig för om riskerna med nanopartiklar i solkrämer.

”Studier som har tittat på inandning av nanopartiklar har kunnat påvisa att de giftiga effekterna i lungan är sådana att man bör vara försiktig”, säger hon. ”Baserat på detta skulle jag undvika solskyddskrämer som man sprejar på huden. När något sprejas fram blir en del av ämnena luftburet och det finns risk för att man andas in det. Man skulle kunna argumentera för att doserna då är tämligen små och att det inte är något man andas in varje dag året runt, men om man vill vara på den säkra sidan bör man nog välja solskydd som man smörjer på huden, inte sprejar”, säger Christina Isaxon, som även nämner en annan synvinkel på nanopartiklar:

”Det finns en annan aspekt också, som det ännu inte forskats speciellt mycket på, nämligen var nanopartiklarna tar vägen sedan. Det finns ju en uppenbar risk att de hamnar i hav och sjö, samt i avloppsvattnet när vi duschar”, påpekar hon.

Tips för miljömedvetna soldyrkare:

1. Använd kläder som solskydd och när du måste: använd solkräm som är miljömärkt med Svanen eller Bra Miljöval – då vet du att innehållet noga har bedömts. Inte bara UV-filtret, utan även de andra ingredienserna är säkra både ur hälsosynpunkt och för miljön. Varning för att det finns andra märkningar som ”ser miljövänliga ut” utan att det nödvändigtvis betyder något.
2. Solskydd som innehåller nanopartiklar behöver vara märkta. Solskydd med titandioxid, om du ändå väljer det, bör inte sprayas eller tas på läpparna, för att undvika inandning.
3. Smörj inte in dig precis innan du går i vattnet. Solskyddet behöver lite tid att gå in i huden och många ingredienser kan vara skadliga för de som lever i vattnet.
4. Om man generellt vill minska på antalet ”onödiga” kemikalier man utsätter sig och miljön för, så välj gärna parfymfria produkter.

Även Nivea säger sig värna om den marina miljön i sina formuleringar. Jag ställde en fråga till Nivea där jag frågade hur de arbetar med sina solskydd och fick följande svar.

”För att kunna hävda att produkterna är lätt biologiskt nedbrytbara enligt ISO-normen, måste minst 60 procent av produkten kunna brytas ned efter 28 dagar. Enligt denna standard klarar de flesta av våra Protect & Moisture-produkter testet. Det är kombinationen av ingredienser i formulan som gör produkten biologiskt nedbrytbar, inte en specifik ingrediens. NIVEA är mycket engagerade i att driva hållbar innovation och kontinuerligt förbättra miljökompatibiliteten i sina solskyddsprodukter”.

Vad är en svanenmärkning?

Svanen har funnits sedan 1989 och är Nordens officiella miljömärkning som i Sverige sköts av Miljömärkning Sverige AB på uppdrag av regeringen. De granskar varor och tjänsters miljöpåverkan under hela livscykeln från råvara till avfall samt ställer krav på funktion och kvalitet.

• Ämnen som finns på EU:s lista över misstänkt hormonstörande ämnen får ej användas.
• Konserveringsmedel som är klassificerade som allergiframkallande är inte tillåtna.
• Produkterna ska klara tuffa krav på innehåll av parfymer och på metaller i färgämnen.
• Produkterna ska lever upp till tuffa krav på innehållets miljömässiga egenskaper, till exempel nedbrytbarhet, bioackumulerbarbarhet och giftighet för vattenlevande organismer.
• Produkten får inte innehålla mikroplaster.