Ett svenskt laboratorium är först i världen att erbjuda märkning som garanterar att mikrobiomet inte skadas.

”Vi vill göra branschen mer transparent med den här certifieringen”, säger David Koo Hjalmarsson grundare av Kind to Biome.

Kunskapen om att mänsklig hud är hem för miljarder mikroorganismer är bara några år gammal. Hudens yttre består inte bara av ett lager döda hudceller utan myllrar av nyttiga mikroorganismer och svampar. Med ny kunskap vet man att huden omges av ett komplext levande ekosystem. Detta kallar forskare för mikrobiom som nu kan få garanterat skydd i ny märkning.

Vad är ”Kind to Biome” för märkning?”
 ”Ändamålet med kvalitetsmärkningen är att stödja en hel industri att bli vänligare mot hudens mikroflora. Vi ser det som vårt uppdrag att göra alla nya hudvårdsprodukter skonsamma mot mikrobiomet inom de närmaste 5 åren.
I dagsläget görs certifieringen för produkter som appliceras på huden i ansikte och kropp, hårbotten, mun, fot, armhåla, intimområde, babyhud och hand.”
Hur går undersökningen av produkterna till?
”Produkterna testas i ett laboratorium mot ett hudmikrobiomvänligt protokoll utvecklat av specialister i ämnet. Innehållet får inte ha någon signifikant effekt på bakteriernas mångfald på huden. Protokollet består av fyra faser, som poängsätts separat och sammanfattas av en algoritm som bedömer lämpligheten”.

Varför tog ni fram den här certifieringen?
”Det finns ett behov av mer transparens på marknaden. Nu när mikrobiom-eran börjar ta fart har vi märkt en större efterfrågan av hudvänliga produkter. Kvalitetsmärkningen ger konsumenter en pålitlig tredjepartsförsäkran.”
Vad tittar ni på i en produkt för att avgöra om de är snälla mot mikrofloran på huden?
”Många ingredienser kan ha en negativ inverkan på hudens mikrobiom, såsom lösningsmedel, konserveringsmedel, eteriska oljor, etcetera.”
Om ni upptäcker att en produkt inte håller måttet vad gör ni?
”Företaget får en detaljerad studierapport och en licens för att kunna använda kvalitetsmärket. Det är sen upp till dem att ta beslut om de vill formulera om eller ändra i receptet”.
Hur kan man veta som konsument att det man köper inte påverkar mikrofloran på huden negativt?
”Det är i princip omöjligt, för konsumenter. Det går inte att förstå huruvida en produkt är mikrobiom-vänlig bara genom att läsa innehållsförteckningen”.
Varför ska man vara rädd om mikrofloran på huden?
”Ett mikrobiom i obalans kan leda till olika hudåkommor som torr eller känslig hud eller till inflammatoriska hudsjukdomar som akne och atopisk dermatit”.

Fria radikaler sägs vara boven i dramat till de flesta rynkorna vi får i huden. Nu ska jag försöka förklara på ett enkelt sätt vad fria radikaler är för ngt. Enkelt kan man säga att fria radikaler gör många dumma grejjor i huden och därför ska man försöka undvika saker som skapar de här reaktionerna (sol, rökning, avgaser etc). Fria radikaler kan för det mesta delas  in i fyra olika grupper. Och inte sällan sätts det igång en kedjereaktion i huden som gör att åldrande och rynkor uppstår.

Nästa fråga. Hur motverkar man fria radikaler? Med antioxidanter. Men det är ett annat inlägg!

1. Reaktiva syreföreningar (ROS)
Uppkommer genom att enzymer reagerar på inre processer i kroppen men även genom yttre faktorer som UV-strålning. ROS gillar fett och dras till fosfatlipiderna, något som det finns gott om i cellmembranen. När de möts sker det en kemisk reaktion som kemister kallar för lipid peroxidation och som gör att proteiner, kolhydrater och DNA bryts ner.

2. Reaktiva karbonylämnen (Reactive Carbonyl Species – RCS)
Dessa fria radikaler bildas när ROS (reaktiva syreföreningar) reagerar på fetter – lipid oxidation och glykering av proteiner. (RCS är speciellt aggressiva och angriper DNA och proteinmolekyler och är mer giftiga än ROS)

3. Reaktiva kväveämnen (Reactive Nitrogen Species- RCN)
De här är molekyler bildade av kväveradikaler. De bildas när ROS reagerar på kväveinnehåll som exempelvis salpetersyra som lätt tränger igenom olika membran. Den här fria radikalen är inte speciellt aggressiva i huden eftersom den inte stannar kvar i huden utan lätt bryts ner
4. Reaktiva svavelämnen (Reactive Sulphur Species – RSS)
Den här fria radikalen kan uppstå när en ROS-elektron (se ovan) hakar på en sulfatatom i en organisk molekyl och bildar en svavelradikal. Låter knepigt va? Den här svavelatomen kan framkalla Thiol -radikaler (RS) genom oxidation av enzymerna metionin, cystein, glutation och proteiner. Dessa kan i in tur senare reagera med andra fria radikaler. Och det här här verkligen inte bra.