Var du kommer ifrån eller var du är uppväxt spelar ingen roll. En ny studie vid Karolinska Institutet i Solna visar att de dofterna människor föredrar är de samma världen över oavsett vilken kultur du kommer från. Det spelar ingen roll om du är uppväxt i en urban miljö eller i en enslig by långt från civilisation. Det är vanilj och persika som gäller.

”Vi testade tio lukter och av dessa tio var vanilj den som folk gillade bäst, men hade vi valt tio andra lukter så hade ju någon annan lukt blivit vald. Så just rangordningen av lukterna är egentligen ganska betydelselös, kommenterar Artin Arshamian, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet som genomfört studien tillsammans med forskare från bland annat University of Oxford och National Autonomous University i Mexico.
Den lukt som de flesta ansåg minst behaglig var isovaleriansyra som finns i många livsmedel, som ost, sojamjölk och äppeljuice, men även i fotsvett. Doften av citron kom på tredje plats.

”Att människor oavsett vilken kultur de tillhör anser att vissa lukter är godare än andra kan förklaras av att dessa dofter kan ha ökat chansen till överlevnad under evolutionen, rent praktiskt kan man spekulera i att saker som luktar som att de innehåller energi, exempelvis fruktos kommer att upplevas som mer behagliga”, förklarar Artin Arshamian.

Den aktuella studien visar i att strukturen på luktmolekylen är avgörande för om lukten anses vara god eller inte. Forskarna såg att vissa lukter gillades mer än andra oavsett vilken kultur som en försöksperson tillhörde.

”Kulturer över hela världen rangordnar olika lukter på ett likartat sätt oavsett var i världen de har sitt ursprung, men samtidigt har luktpreferens också en personlig, men inte en kulturell, komponent till sig”, säger Artin Arshamian.

Flera av forskarna som genomförde studien är fältarbetare som arbetar med urbefolkningar på olika platser i världen. Till den aktuella studien valdes nio samhällen ut som representerade olika sätt att leva. Fyra är jägar-samlargrupper, medan de övriga bedriver olika former av självförsörjande jordbruk och fiske. Vissa av dessa grupper har mycket liten kontakt med västerländska livsmedel eller hushållsartiklar.

”Eftersom dessa grupper lever i så vitt skilda luktmiljöer som regnskog, kust, berg och stad så fångar vi upp många olika typer av ”lukterfarenheter”. I framtiden vill vi undersöka vilka specifika mekanismer i hjärnan som ligger till grund för hur vi uppfattar lukter”, förklarar Artin Arshamian.

Totalt ingick 235 individer i studien och dessa fick rangordna tio lukter från hur gott till hur illa de luktade. Resultatet visar en stor variation mellan olika individers luktpreferenser inom varje grupp. Men även en samstämmighet på global nivå över vad som luktar bättre och sämre. Forskarna visar att variationen förklaras främst av molekylens struktur (41 procent) och av personligt tycke och smak (54 procent).

Här kan du läsa hela studien:

The perception of odor pleasantness is shared across cultures.