Äldst är bäst. Niveas klassiska vatten i olja-emulsion lanserades 1911. Nu visar det sig i en korttidsstudie på åtta veckor att en kräm med över hundra år på nacken är precis lika bra, om inte bättre, än högteknologiska krämer med ingredienser som den trendiga alkoholen retinol. Kanske är det som att slå upp öppna dörrar. Detta var vad vi skönhetsredaktörer vetat om länge: Utgå från att inget funkar…

”Det säger ju så mycket om hur mycket det här med att binda och behålla fukt i huden betyder”, säger Johanna Gillbro, doktor i experimentell dermatologi, i SVT:s granskande dokumentär ”Sanningen om hudvård”.

Det är sällan det görs oberoende studier av hudvårdsprodukter. Oftast är det företagen själva som utför studierna och enligt dem själva får fram ” signifikanta skillnader” i resultat av olika aktiva ingredienser. Företagen säljer en dröm. Och så har det varit länge. I programmet tar man även upp den hajpade ingrediensen peptid och visar att med hudens konstruktion skulle det ta 10 år att nå ner i underhuden där peptiden ska göra verkan.

Vad förvånade dig mest i programmet?

”Det var nog deltagarnas uppfattning om sin hy, många unga personer upplever att de har en hel del problemområden som de själva uttrycker det.Det kan vara allt från rynkor, förstorade porer eller avsknaden av glow. Självbilden av huden skiljer sig ofta markant ifrån vad vi faktiskt kan mäta, det var nog det som jag blev mest bekymrad över”, skriver Johanna Gillbro, doktor i experimentell dermatologi, i ett sms.

Anledningen att producenterna kan fortsätta att hävda att produkterna är verksamma, är att de inte lyder under läkemedelslagarna där man måste lägga fram oberoende studier för att hävda resultat.

”Man behöver inte redovisa alla de testerna som kanske inte har gett resultat så det är fritt fram för företagen att redovisa de resultaten som gett bäst resultat”, klargör Josefin Liljeteg , biträdande enhetschef på Läkemedelsverket.

Experterna i SVTs granskande program har svårt att med blotta ögat se skillnader i resultat efter att försökspersonerna testat den ”aktiva” krämen på en sida och ovetandes applicerat Niveakrämen på andra halvan. Det första försöket som pågick i åtta veckor visar, i mikroskåpiska mätningar, att huden påverkas marginellt av retinolprodukterna, men att den ansiktshalvan som smorts in med Niveakrämen har fått lika bra resultat i fuktbalans och torrhetsrynkor som sidan med den dyra krämen. Dyrt är inte alltid bäst om man vill se resultat.

”Det är så mycket annat som spelar roll för priset som paketeringar, eventuella studier och forskning av en produkt än bara innehållet. Man säljer ju en upplevelse, det är ju en helhet”, konstaterar Pär Svahnberg doktor i organisk kemi, i programmet.

Hur kan en kräm som har hundra år på nacken  slå ut en kräm som har en modern anti-age ingrediens? 

”Ja, det var förvånande även för mig. Men det är ju väldokumenterat inom hudvårdsexpertisen att fett och fukt verkligen gör skillnad mot ålderstecken, tillsammans med solskydd. Fukt och fett motverkar bildningen av torrhetsrynkor som annars kan utvecklas till fina linjer och djupa rynkor”, säger Johanna Gillbro.

Programmet har fått kritik för att testet bara pågått i två månader och att man olika typer av retinolprodukter ställs mot en kräm.
Kan man tänka sig att utfallet skulle blivit annorlunda om man hållit på längre? Kan den aktiva ingrediensen slå Niveakrämen på sikt?

”Det är absolut möjligt även om en tvåmånadersperiod är det vanliga när det gäller tester av antiageprodukter. Man kan absolut räkna med bättre resultat vid längre användning”, tror Johanna Gillbro.

Nästa avsnitt sänds den 22 april kl 21.00 på SVT1

Fakta: Niveakrämen lanserades av det tyska bolaget Beiersdorf 1911. Det är en petroliumbaserad produkt där uppfinningen Eucerit, gjorde det möjligt att binda vatten och olja till en stabil kräm som först var avsedd för användning inom det medicinska världen. Eucurit utvinns ur oljeindustrin, och Niveas uppfinnare, Dr Isaac Lifschütz, var den förste att ta fram en hudkräm som kunde förbli stabil över tiden och som kunde exporteras runt världen utan att förlora något av dess kvalitet eller konsistens.

Fäll tillbaka solstolen och ta på er solglasögonen. Sommarens bästa lästips är boken Hudbibeln  av Johanna Gillbro. Boken innehåller mycket matnyttigt för en hudvårdsnörd och Johanna slår hål på en massa myter, förklarar varför rynkor uppstår och vilka ingredienser som hjälper till att skapa en optimal hudhälsa.

Hallå där, Johanna Gillbro, doktor i klinisk dermatologi vid University of Bradford i England. Författare till boken ”Hudbibeln” (Book Mark)

Du har nyligen gett ut boken ”Hudbibeln”. Varför ska man läsa den?
”Om man vill ha mer kunskap om vårt allra största organ, eller om man vill lära sig mer om vad som fungerar och inte fungerar när det gäller hudvårdsingredienser. Vi slår också hål på några av vår mest seglivade myter”.
Vad står det i Hudbibeln som vi inte visste?
” Det står om vilka ingredienser som bevisligen fungerar, vilka som bara är där i marknadsföringssyfte. Vad namnen på ingredienslistan betyder. Vilka är aktiva ingredienser på ingredienslistan och vad är tillsatser? Du får alltså hjälp att veta vad du köper. Om hur vår bakterieflora i tarmen men också på huden samspelar för en friskare (eller sjukare hud, vårt mikrobiom. Om hur kost, träning och sömn påverkar huden. Dessa är bara några exempel.”

Vilken är den mest underskattade hudvårdsrutinen?
” En mjukgörande kräm med fuktbindare. Med fokus på hudens bästa och inte på produktens hållbarhet. Mycket är inte alltid bäst. Med många olika produkter får man en lager på lager effekt av tillsatser som huden kan reagera negativt på.”
Finns det några ämnen i makeup eller hudvård som man ska vara extra försiktig med?
”Det är väldigt individuellt hur känslig man är för olika ämnen. Men generellt gäller att inte överbehandla en frisk hud. Iaktta försiktighet med kronisk användning av syror. Höga halter av konserveringsmedel. Delas kan de i sig ha irriterande effekt på huden men de stör också den naturliga bakteriefloran på huden vilket kan ge negativ påverkan- även om det är ett fält vi inte vet mycket om i dagsläget”.