Var du kommer ifrån eller var du är uppväxt spelar ingen roll. En ny studie vid Karolinska Institutet i Solna visar att de dofterna människor föredrar är de samma världen över oavsett vilken kultur du kommer från. Det spelar ingen roll om du är uppväxt i en urban miljö eller i en enslig by långt från civilisation. Det är vanilj och persika som gäller.

”Vi testade tio lukter och av dessa tio var vanilj den som folk gillade bäst, men hade vi valt tio andra lukter så hade ju någon annan lukt blivit vald. Så just rangordningen av lukterna är egentligen ganska betydelselös, kommenterar Artin Arshamian, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet som genomfört studien tillsammans med forskare från bland annat University of Oxford och National Autonomous University i Mexico.
Den lukt som de flesta ansåg minst behaglig var isovaleriansyra som finns i många livsmedel, som ost, sojamjölk och äppeljuice, men även i fotsvett. Doften av citron kom på tredje plats.

”Att människor oavsett vilken kultur de tillhör anser att vissa lukter är godare än andra kan förklaras av att dessa dofter kan ha ökat chansen till överlevnad under evolutionen, rent praktiskt kan man spekulera i att saker som luktar som att de innehåller energi, exempelvis fruktos kommer att upplevas som mer behagliga”, förklarar Artin Arshamian.

Den aktuella studien visar i att strukturen på luktmolekylen är avgörande för om lukten anses vara god eller inte. Forskarna såg att vissa lukter gillades mer än andra oavsett vilken kultur som en försöksperson tillhörde.

”Kulturer över hela världen rangordnar olika lukter på ett likartat sätt oavsett var i världen de har sitt ursprung, men samtidigt har luktpreferens också en personlig, men inte en kulturell, komponent till sig”, säger Artin Arshamian.

Flera av forskarna som genomförde studien är fältarbetare som arbetar med urbefolkningar på olika platser i världen. Till den aktuella studien valdes nio samhällen ut som representerade olika sätt att leva. Fyra är jägar-samlargrupper, medan de övriga bedriver olika former av självförsörjande jordbruk och fiske. Vissa av dessa grupper har mycket liten kontakt med västerländska livsmedel eller hushållsartiklar.

”Eftersom dessa grupper lever i så vitt skilda luktmiljöer som regnskog, kust, berg och stad så fångar vi upp många olika typer av ”lukterfarenheter”. I framtiden vill vi undersöka vilka specifika mekanismer i hjärnan som ligger till grund för hur vi uppfattar lukter”, förklarar Artin Arshamian.

Totalt ingick 235 individer i studien och dessa fick rangordna tio lukter från hur gott till hur illa de luktade. Resultatet visar en stor variation mellan olika individers luktpreferenser inom varje grupp. Men även en samstämmighet på global nivå över vad som luktar bättre och sämre. Forskarna visar att variationen förklaras främst av molekylens struktur (41 procent) och av personligt tycke och smak (54 procent).

Här kan du läsa hela studien:

The perception of odor pleasantness is shared across cultures. 

Ok. En del skönhet kanske faktiskt kommer inifrån. Och här är ett exempel: Probiotika (som vi har skrivit om här och här) kan ge mer än en bra magkänsla. Modern forskning har visat att obalans i din naturliga bakterieflora kan påverka, eller till och med orsaka, hälsotillstånd man tidigare inte kopplat till tarmhälsa. Stress, undermålig kost eller antibiotika kan ge upphov till tidigare nämnd obalans.

Men du kan slappna av, följande artikel är helt befriad från skrämselpropaganda. Vi kommer i vanlig ordning istället att presentera möjliga lösningar på eventuell bakterie-brist.

Vilken passar just dig?

Probioplex

Välrenommerade familjeföretaget Helhetshälsa har alltsedan 90-talet levererat rena kosttillskott utan onödiga tillsatser. Deras Probioplex är inget undantag och en kapsel motsvarar mjölksyrabakteriemängden från två liter yoghurt.

Vi frågar Helhetshälsas Eva Bladh om varför de har valt att ta in probiotika bland sina tillskott.

”Dagens kost innehåller betydligt färre levande mjölksyrabakterier än urtidsmänniskans.Helhetshälsas probiotika Probioplex innehåller stammar som är verksamma i olika delar av tarmen, fungerar bra tillsammans, är väl beprövade, livskraftiga i kapseln och håller sig levande fram till tarmen.”

Eva förklarar att just det här med att hålla bakterier pigga hela vägen fram till målet inte alltid är så lätt.

”Bakterierna i Probioplex är mikroinkapslade inuti kapseln. Det betyder att varje litet gryn av pulvret har en skyddande hinna och du kan förvänta dig att bakterierna fortfarande lever när du äter dem och att de håller sig levande tills de når tarmen.”

Utöver probiotika så innehåller Probioplex även prebiotikan inulin som fungerar som mat för bakterierna när de vaknar i tarmen.

KÄLLA

Med endast ett år på nacken har KÄLLA snabbt etablerat sig som en livsstilsprodukt som gärna får synas även i ett välstajlat hem.

”Vi tar designen av produkten på lika stort allvar som vetenskapliga bevis”, berättar Sophia Marinho de Lemos, en av KÄLLAs grundare.

Den snyggt förpackade vetenskapen presenteras i inte mindre än tre varianter, RELIEF, IMMUNE HEALTH och REPAIR.

RELIEF innehåller probiotika som ska lindra Irritable bowel syndrome (IBS).

”IBS är ett tillstånd som en av fem personer lider av och 75 % av dem är kvinnor. Här har vi verkligen fått en superbra feedback från våra kunder.”

IMMUNE HEALTH innehåller bakteriestammar i kombination med folsyra, vitamin D, och B12.

”Vi har använt bakteriestammar som det har gjorts omfattande forskning på. Forskningen visade en signifikant förbättring av frekvens, svårighetsgrad och varaktighet av förkylning.”

Sophia berättar att REPAIR har fokus på ett nytt forskningsfält – ”gut brain axis”.

”Probiotikan som vi har valt är kopplad till en publicerad klinisk studie som visar en markant förbättring när det gäller att minska inflammatoriska markörer i tarmen som frisätts på grund av långvarig stress.”

Om du i likhet med oss har svårt att välja, så går det enligt KÄLLA utmärkt att äta samtliga tillskott parallellt.

GutMagnific

I mer än 20 år har probiotika-pionjären Dr. Shahram Lavasani, vd på ImmuneBiotech, forskat inom immunologi och studerat probiotikans effekt på exempelvis IBS och autoimmuna sjukdomar. Vi frågar Shahram om hur det kommer sig att ett forskarteam satsar på kosttillskott?

”Det här är ett kosttillskott som initialt var tänkt som ett läkemedel och har därför gått igenom medicinska kliniska studier. Vi fick så fantastiska resultat att vi helt enkelt ville att vår probiotika skulle nå marknaden snabbare än den gjort om den hade sålts som läkemedel. Våra studier har även visat hur fördelaktig vår probiotika är i förebyggande hälsosynpunkt, inte minst för hur väl man klarar av att hantera virusinfektioner.”

Därför tog man fram konsumentprodukten GutMagnific där fem bakteriestammar samarbetar för att återställa samspelet mellan tarmflora, immunsystem och tarmens barriärfunktion.

”Det är en probiotika med fem superhjältar, noggrant utvalda av forskare inom bland annat immunologi och gut-brain-axis. Det är väldigt roligt att kunna erbjuda en probiotika som är framtagen med farmaceutisk precision.”

ImmuneBiotech samarbetar med Karolinska Institutet i sin forskning gällande probiotikans hälsofördelar och GutMagnific har godkända patent i flera länder tack vare sin ”uppfinningshöjd”.

”Det är forskarspråk för synnerligen god effekt, något som våra användare också vittnar om. Vilket såklart är det finaste betyg man som forskare kan få.”

Tror du att man kan bli 150 år? Då ska du lyssna på P1 sommarvärdar och järnforskaren Mouna Esmaeilzades sommarprat här, vilket är både skrämmande och fascinerande lyssning. Om du inte visste vad genetiska saxar är så vet du det sen, eller så läser du min intervju med Mouna Esmaeilzades i veckans Klick, som ligger ute i affärerna nu.

Mouna, alias Dr Mouna, Esmaeilzades tror nämligen att vi i framtiden kommer att bli 150 år gamla eftersom vi har löst många medicinska gåtor och kommer att fortsätta att göra så i framtiden. Mouna vill göra vetenskap mer sexig och håller sig själv i form med hjärngympa.

Hallå där Mouna Esmaeilzades, du sommarpratade i veckan som gick. Hur tyckte du att det gick?
– Jag trodde inte att jag skulle bli så påverkad själv. Det var omvälvande. Jag var mest orolig för ”har jag sagt för mycket?” och så. Man börjar gräva i sitt förflutna kring sådant som man packat undan.
Vad tänkte du när du fick frågan från P1- redaktionen?
– Först var jag lite skeptisk. Ska ”Expert-Mouna” bli personlig? Men den kvällen började jag skriva ner några tankar och skrev och skrev. Det blev flera sidor. 

Du säger att de barn som föds i dag kommer att bli 150 år. Hur är det möjligt?
– Vi lever längre och längre helt enkelt. Om man ser till statistiken så är det högst troligt. För tio år sedan trodde folk att jag var galen när jag påstod det. Men åldrandets molekylära forskare i Nobelklass säger att det nog kommer att vara normen.

Vad gör att vi lever längre?
– Vi uppgraderar oss själva hela tiden. Vi får mer kunskap och verktyg att hantera hälsan. I framtiden kanske vi inte ens kommer att vara i den här skepnaden längre. För 150 år sedan levde vi i genomsnitt i 37 år, men i dag lever vi mer än dubbelt så länge.
Vad är det bästa man kan göra för att bli gammal?
– Det är en kombination av gener och livsstil. Och bland livsstilsfaktorerna verkar det vara bra att ha en positiv inställning till livet. Många som är 100 + har varit med om hemska saker i livet men det handlar om hur man tacklar motgångar och hur man ser på livet. Det sociala, att omge sig med nära och kära och att man har ett syfte kan också förlänga livet.

Vilken kommer att vara den viktigaste frågan inom hjärnforskningen framöver?
– Det kommer att vara hjärnans privacy och integritet. Att säkra så att ingen kommer att läsa dina tankar utan tillstånd. Vi måste säkra våra egen ”dators” integritet. Det måste finnas hjärnrättigheter precis som det finns mänskliga rättigheter.

Varför tror du att det är så få kvinnor som får Nobelpriset i medicin?
– Det är en kombination av många faktorer. Det handlar om strukturer men också om hur man väljer. Det finns massor av fantastiska kvinnor som förtjänar Nobelpriset. Men tänker man Nobelpris tänker de flesta på en man. Det börjar där.
Vilken är den viktigaste medicinska upptäckten anser du?
– Historiskt sett är det väl antibiotikan, men i dag pratar vi om genetiska saxar. En teknik som gör att man kan gå in generna och klippa bort dåliga gener. Klippa bort cancerfrämjande gener eller ändra i genen som styr åldrande. Det är ganska ny forskning men det är Nobelprisklass på den. Det är två kvinnor Emmanuelle Charpentier och Jennifer ­Doudna och en man som jag hoppas får ta emot Nobelpriset snart.

Forskare har hittat en förklaring till varför högintensiv träning i korta intervaller är så effektiv. Det bildas fler mitokondrier som gör musklerna mer uthålliga.

För många är några få minuters högintensiv intervallträning lika effektiv som vanlig uthållighetsträning. Konditionen förbättras lika mycket, något som har förbryllat vetenskapen.
För att undersöka vad som händer i muskelcellerna lät forskare vid Karolinska institutet manliga motionärer cykla så intensivt som möjligt under 30 sekunder. Sedan fick de vila i fyra minuter innan det var dags igen. Och så höll det på, i upp till sex gånger.
Forskarna tog sedan prover och det visade sig att den kortvariga träningen bryter ned kalciumkanalerna i muskelcellerna.
– Detta leder till en långvarigt förändrad kalciumhantering i cellerna och det är en utmärkt signal för exempelvis nybildning av mitokondrier, säger Håkan Westerblad, en av forskarna bakom studien som publiceras i Proceedings of the National Academy of Sciences.
Mitokondrier producerar energi och sedan tidigare vet man att förändringar som stimulerar nybildning av mitokondrier ökar musklernas uthållighet.
Orsaken till att kalciumkanalerna bröts ner var att mängden fria radikaler ökade, något som kan förklara varför intag av antioxidanter kan försämra effekten av uthållighetsträning.

Källa: TT