Enligt en studie som IVL Svenska Miljöinstitutet och Stockholms universitet har utfört, på uppdrag av Kemikalieinspektionen, kan utsläppen av PFAS från kosmetiska produkter uppgå till så mycket som 11 000–38 000 kilo fluor per år inom EU. Ett miljögift och hälsofarligt ämne som inte bryts ner i naturen och dessutom ackumuleras i kroppen.

Skidvalla som innehåller PFAS-ämnen förbjöds 2020 och från och med den 17 oktober 2023 är det förbjudet att använda mikroplaster mindre än fem millimeter i sin produktion. Beslut som är fattade av miljöhänsyn. Varför det läggs PFAS-ämnen som är ännu mer långlivade än plaster, i skönhetsprodukter har jag försökt ta reda på. Läs hela artikeln på Aftonbladet här.

”Vi hoppas på att vi kan få bort PFAS helt ur smink. Avfallsdelen på kosmetika har vi egentligen inte kunnat beräkna, men vi anser att ansvaret inte bör läggas på konsumenten för det är i princip omöjligt att läsa inci-listorna. Därför hoppas vi på ett globalt utfasande, säger”, Jenny Ivarsson, strategisk rådgivare på Kemikalieinspektionen.

Tre av de tio mest vanliga PFAS-ämnena som fanns med på innehållslistan hos alla produkter är redan förbjudna inom EU, men förekom ändå. PFAS kan orsaka cancer, försvaga immunförsvaret och öka kolesterolvärden.

Vad är PFAS?

Försäljning av kosmetika som innehåller glitter tillverkad av plast som är svår att bryta ner har förbjudits från försäljning i EU från och med den 17 oktober i år. (The commission Regulation  EU, 2023/2025)

”Mikroplastrestriktionen” gäller syntetiskt framställda polymerer, så kallade ”mikroplaster” som är avsiktligt tillsatta i blandningar som ingår i kosmetiska och är mindre än 5 mm. Europeiska kemikaliemyndigheten, Echa, har uppskattat att 42 000 ton avsiktligt tillsatta mikroplaster hamnar i miljön varje år. Den största enskilda källan till utsläpp är från konstgräsplaner och uppskattas till 16 000 ton per år.

Biologiskt nedbrytbart, lösligt, naturligt eller oorganiskt glitter anses inte vara mikroplaster och kan därför fortsätta att säljas.

EU har uttalat att ”syftet med restriktionen är inte att förbjuda allt glitter utan uppmanar branschen till en produktion med mer miljövänligt glitter som inte förorenar våra hav”.

Det står också i mikroplastrestriktionen att produkter som finns på återförsäljarnas hyllor eller hos leverantörer får säljas tills lagret tar slut.

Glitter som används i kosmetika, även löst glitter för användning som kosmetika, fortsätter att säljas till slutet av en övergångsperiod.

Förbudet kommer gälla bland annat granulat som används i konstgräsplaner, kosmetika, målarfärg, rengöringsmedel, sköljmedel, glitter, växtskyddsmedel och medicintekniska produkter.

Följande datum gäller:

16 oktober 2027 utökas förbudet för kosmetiska produkter som sköljs av.

16 oktober 2029 utökas förbudet, för leave-on och leave-in produkter.

16 oktober 2035 utökas förbudet, för smink, läpp- och nagelkosmetik.

oktober 2031 till 16 oktober 2035, smink-, läpp- och nagelprodukter måste förses med en etikett som tydligt indikerar att de innehåller mikroplaster som ska säljas.

EU-kommissionen kommer att ta fram en vägledning till de nya reglerna. Den beräknas vara klar i december 2023.

Källa: EU, Kemikalieinspektionen.

Evighetskemikalierna PFAS förekommer i en mängd olika produkter inom skönhetsindustrin. Man kan hitta ingrediensen i makeup, ansiktskrämer och hårvårdsprodukter. Enligt en studie som IVL Svenska Miljöinstitutet och Stockholms universitet har utfört på uppdrag av Kemikalieinspektionen, kan utsläppen av PFAS från kosmetiska produkter uppgå till så mycket som 11 000 kg fluor per år inom Europeiska Unionen.

Studien gick ut på att detektera ett 40-tal skönhetsprodukter som säljs på den svenska marknaden, och som alla har PFAS listat i innehållsförteckningen. Produkterna analyserades närmare på laboratorium. De högsta halterna av PFAS uppmättes i en skrubbkräm och en ansiktsmask, följt av ett ansiktspuder.

Forskarna har även beräknat hur stora PFAS-utsläpp som kosmetiska produkter, efter användning, kan ge upphov till. Utsläppen inom Europeiska samarbetsområdet EES beräknas ligga på mellan 11 000 och 38 000 kg fluor från PFAS per år, utifrån ett genomsnittsscenario och ett värsta-fall scenario.

Resultaten av studien har använts av Kemikalieinspektionen i dess förslag till begränsning av PFAS tillsammans med nationella myndigheter från Danmark, Tyskland, Nederländerna och Norge. Begränsningsförslaget lämnades in till EU:s kemikaliemyndighet ECHA i januari och är för närvarande öppet för offentligt samråd.

”Jag hoppas att den här studien och andra inom området uppmuntrar tillverkarna att omvärdera användningen av PFAS i sina produkter och hitta säkrare ingredienser”, kommenterar Kerstin Pütz, forskare på IVL och en av huvudförfattarna bakom studien, i ett pressmeddelande.

Som konsument kan du undvika PFAS i kosmetika genom att titta på innehållsförteckningen. Om det till exempel står ”PTFE” eller ämnen som innehåller orden ”perfluoro” eller ”polyfluoro” innehåller produkten PFAS, men utöver det finns många fler PFAS som inte har ”fluoro” som en del av namnen.

”Min rekommendation är att använda så lite kosmetika som möjligt, då det inte bara är PFAS utan även många andra kemikalier i smink. Vi har identifierad drygt 170 ingrediensnamn där PFAS döljer sig bakom namnen. Inte ens jag som jobbar med den här frågan skulle känna igen alla ämnena om jag inte hade min substanslista som jämförelse bredvid. Det måste bli enklare för konsumenterna att välja bort oönskade ämnen”, säger Kerstin Pütz.