I juli 2018 förbjöd regeringen mikroplaster i svenska skönhets- och hygienartiklar men affärer och producenter har haft fram tills den 1 januari 2019 på sig att fasa ut aktuella produkter från hyllorna. Utöver förbudet kommer regeringen även att ge stöd åt kommuner som vill städa bort plaster från stränderna.

Mikroplaster finns i allt från peelingar, tandkrämer och duschtvålar. Bakgrunden är att mikroplasterna är så små att de inte tas upp av reningsverkets filtersystem utan hamnar i vattendrag där vattenlevande organismer får in dem i sina kroppar, vilket är ett stort globalt problem.

Förbudet gäller produkter som sköljs av eller spottas ut och det är Kemikalieinspektionen som har ansvaret att syna tillverkar- och importörsleden så att förbudet efterföljs av distributörer och återförsäljare. Förhoppningsvis kan vi se fram emot ett globalt förbud så småningom när medvetna konsumenter gör smartare val.

”Det är helt onödigt att tillsätta mikroplast i avsköljbar kosmetika. Visserligen är det långt ifrån den största källan till plast i havet, men det är en lågt hängande frukt och förbudet är ett nödvändigt steg mot att minska mikroplasterna i våra vatten”, säger miljöminister Karolina Skog i ett uttalande på regeringen.se.

Naturvårdsverket definierar mikroplaster utifrån ett samlingsperspektiv om små plastbitar, mindre än 5 mm och forskare har upptäckt mikroplaster i svenska blåmusslor, havskräftor, torsk, koljor och räkor.

Hygienartiklar är långt ifrån den enda källan till mikroplastutsläpp. De små plastbitarna kan ha olika ursprung, exempelvis fragment av större skräpbitar som dumpats, mikroplatspellets som används som råvara vid framställningen av andra saker, avsöndringar från väg och bildäck, fleece-kläder och konstgräsplaner.