Ett svenskt laboratorium är först i världen att erbjuda märkning som garanterar att mikrobiomet inte skadas.
”Vi vill göra branschen mer transparent med den här certifieringen”, säger David Koo Hjalmarsson grundare av Kind to Biome.
Kunskapen om att mänsklig hud är hem för miljarder mikroorganismer är bara några år gammal. Hudens yttre består inte bara av ett lager döda hudceller utan myllrar av nyttiga mikroorganismer och svampar. Med ny kunskap vet man att huden omges av ett komplext levande ekosystem. Detta kallar forskare för mikrobiom som nu kan få garanterat skydd i ny märkning.
Vad är ”Kind to Biome” för märkning?” ”Ändamålet med kvalitetsmärkningen är att stödja en hel industri att bli vänligare mot hudens mikroflora. Vi ser det som vårt uppdrag att göra alla nya hudvårdsprodukter skonsamma mot mikrobiomet inom de närmaste 5 åren. I dagsläget görs certifieringen för produkter som appliceras på huden i ansikte och kropp, hårbotten, mun, fot, armhåla, intimområde, babyhud och hand.” Hur går undersökningen av produkterna till? ”Produkterna testas i ett laboratorium mot ett hudmikrobiomvänligt protokoll utvecklat av specialister i ämnet. Innehållet får inte ha någon signifikant effekt på bakteriernas mångfald på huden. Protokollet består av fyra faser, som poängsätts separat och sammanfattas av en algoritm som bedömer lämpligheten”.
Varför tog ni fram den här certifieringen? ”Det finns ett behov av mer transparens på marknaden. Nu när mikrobiom-eran börjar ta fart har vi märkt en större efterfrågan av hudvänliga produkter. Kvalitetsmärkningen ger konsumenter en pålitlig tredjepartsförsäkran.” Vad tittar ni på i en produkt för att avgöra om de är snälla mot mikrofloran på huden? ”Många ingredienser kan ha en negativ inverkan på hudens mikrobiom, såsom lösningsmedel, konserveringsmedel, eteriska oljor, etcetera.” Om ni upptäcker att en produkt inte håller måttet vad gör ni? ”Företaget får en detaljerad studierapport och en licens för att kunna använda kvalitetsmärket. Det är sen upp till dem att ta beslut om de vill formulera om eller ändra i receptet”. Hur kan man veta som konsument att det man köper inte påverkar mikrofloran på huden negativt? ”Det är i princip omöjligt, för konsumenter. Det går inte att förstå huruvida en produkt är mikrobiom-vänlig bara genom att läsa innehållsförteckningen”. Varför ska man vara rädd om mikrofloran på huden? ”Ett mikrobiom i obalans kan leda till olika hudåkommor som torr eller känslig hud eller till inflammatoriska hudsjukdomar som akne och atopisk dermatit”.
Vi sitter just nu på Daisybeautys konferens i Piteå, på Hotel Kust & Spa. Först ut att presentera sina nyheter är Nutrinovate som ligger bakom hudvårdsserien och mikrofilmskonceptet Reserol.
Nu är det dags för Reserols helt nya serie som ska stärka hudens mikrobiom (Här kan ni läsa allt om det i ett tidigare inlägg). Den heter Reserol Microbiotic balance och bygger på det prebiotiska konceptet om att ge näring åt hudens befintliga mikrobiom.
”Den här hudvårdsserien är riktade mot en mer problematisk hud. I våra formuleringar har vi bestämt oss för att använda prebiotika som är maten och näringen till den befintliga mikrobiotan”, berättar Magnus Nilsson Vall, som är en av grundarna till Reserol.
Mikrobiotan är den unika individbaserade sammansättningen och är förutbestämt av vård DNA sedan födseln. Mikrobiotan utgörs av mikrober och olika områden av kroppen har olika sammansättningar av mikrober. Ett mikrobiom som är för basiskt, över 5, kan ge problem i huden som eksem, torrhet och inflammationer.
”Alla mikroberna som lever på huden i symbios med oss väger tre kilo. I störst mängd finns de i tarmen. Vi har mycket på huden och de skyddar mot sjukdomsfrämjande bakterier som vi får kontakt med i dagliga livet. De förser oss med vårt yttersta skydd”, förklarar Mikael Lindvall på Nutrinovate.
Rengöringen innehåller rosenvatten och aloe vera och ska fungera som en brygga åt de övriga hudvårdsprodukterna. Nattkrämen innehåller, förutom biolinen som matar de goda bakterierna, bland annat Magnesium ascorbyl som ger jämnare hudton och Aquaxyl, som återfuktar proteoglykaner som är reparerande och ger fukt
Serien är egna recept som formuleras av en svensk/fransk kemist och tillverkas i Sverige. Lansring i januari.
Probiotika, probiotika och postbiotika. Forskare har tagit ett kliv in i framtiden för att upptäcka vilka bakterier som kan föryngra huden. Nu riktas allt fler ögon mot hudens mikroflora – mikrobiomet. ”Vi har länge känt till vad specifika vitaminer och fettsyror kan göra för huden, men forskningen kring hudens mikrobiom är bara i sin linda”, menar Dr Juanita Kilian vid University of North West i Sydafrika.
Det har varit känt ganska länge att man kan påverka kroppens mikroflora genom att äta olika typer av bakteriestammar. Men vad bakterier kan göra för huden är en ganska nyetablerad kunskap, förklarar Dr Juanita Kilian som har Pretoria som sin bas. ”Vi har precis gläntat på dörren till bakteriernas värld och vad de betyder för vårt mikrobiom. Det finns mycket kvar att upptäcka”, säger hon.
Dr Juanita Kilian är övertygad om att ett allt för aggressivt tvättande av huden kan förstöra mikrobiomet och de nyttiga bakterierna som ska skydda får en sämre levnadsmiljö. Skyddsbarriären kan skadas och för att återställa den behövs en bra livsmiljö för bakterierna. ”Vi måste skifta vårt mindset och stödja vår hudhälsa istället för att ignorera den, det gör vi enklast genom att tillföra prebiotika som är näring till de goda bakterierna på huden. Studier på naturfolk visar på en helt annan mikroflora på huden än den som personer har som vistas i storstäder, så sannolikt påverkas bakteriefloran på huden av avgaser och gifter”, säger hon.
Dr Juanita har specifikt forskat på bakterien Moraxellaceae som har antiinflammatoriska egenskaper på huden.
”För att uppnå en levnadskraftig miljö för den nyttiga bakterien används en peptidteknologi som uppmuntrar hudens mikrofilm att hålla sig intakt. Forskning visar att de desmosoma bindningarna mellan hudcellerna ökar och hudbarriären skyddas”, säger Dr Juanita Kilian, som forskat på probiotika och probiotika i snart 10 år. Juanita har speciellt fastnat för prebiotika. Ämnen som man enklast kan förklara som maten till de levande bakterierna. Prebiotika kan vara fibrer och spårämnen som bakteriestammarna äter för att överleva och frodas.
”Det är ganska svårt att hålla bakterierna vid liv och kunna garantera att de är aktiva på huden. Probiotikan är känslig för konserveringsmedel eftersom det är ämnen som är gjorda för att döda dem, därför bestämde jag mig för att inrikta min hudvård på probiotika och att stärka det befintliga mikrobiomet. Att hålla det levnadskraftigt”, säger Juanita som nyligen släppte sin prebiotiska hudvårdslinje, DrK Dermal Health Care i Sverige. Vad gör mikrobiomet för huden? ”Det bestämmer hudens tillstånd och hur huden mår. Hur motståndskraftig den är mot yttre faktorer så som vind, kyla eller avgaser. Man föds med en speciell mikroflora lika unik som ett fingeravtryck”. Kan man tvätta bort mikrobiomet? ”När du tvättar dig försvinner mikrobiomet tillfälligt, men det kommer tillbaka efter bara någon minut. Men tvättar du dig oförsiktigt eller använder för starka produkter på huden kan mikrobiomet bli skadat och skyddsmekanismerna i huden påverkas negativt”. Vilka hudtillsstånd mår bra av prebiotiska produkter? ”Hud som är känslig, inflammerad och lätt blir irriterad. Hud som ofta får utslag och allergiska reaktioner. Genom att stärka huden får den hjälp med att återställa sina naturliga funktioner och skyddsmekanismer. Den lugnas ner och kan koncentrera sig på att skydda huden istället för att reagera”.
Bakteriekollen: Probiotika:
Levande bakterier som anses påverka det mänskliga mikrobiomet så att det håller sig friskt. Har studerats flitigt vid intag invärtes, men ses allt mer som en ingrediens inom hudvård.
Prebiotika:
Prebiotika är näringen som probiotikan lever av. Det kan vara fibrer, spårämnen och mineraler som håller probiotikan vid liv så att den kan föröka sig.
Postbiotika:
Överskottsämnen eller avfallet som produceras av probiotikan. Det kan vara hyaluronsyra, peptider eller mjölksyra för att bara nämna några. Var och en av olika bakteriestammar producerar specifika ”avfallsämnen”.
Mikrobiom
Mikrobiom är de mikroorganismer som lever samlade i en viss biologisk miljö, till exempel på huden eller i munnen. Mikrobiomet i våra tarmar kallas för mikrobiotan eller tarmfloran.
Mikrobiota
Mikrobiotan är den samling av mikroorganismer – såsom bakterier, svampar och virus – som lever naturligt i mag- och tarmkanalen.
Mjölksyrabakterier
Mjölksyrabakterier är en typ av goda bakterier som har förmågan att jäsa olika sockerarter och omvandla dem till mjölksyra som binder fukt i huden. Mjölksyra finns i naturen och bildas även naturligt i kroppen. Mjölksyrabakterier innehåller inte mjölk eller mjölkprodukter.
Källor: Dr Juanita Kilian, Dermal Health Care, Sciencedirect, Synbiotics
Journalisten Agneta Elmegård är skönhetsredaktör på Aftonbladet och vurmar särskilt för hållbarhet och grön kemi. 2019 och 2022 listades Agneta av den brittiska organisationen, Diversified Communication UK, som en av de mest inflytelserika personerna i Skandinavien inom ”Green Beauty”. Agneta är utbildad i hållbarhetsstrategier vid Cambridge University i England.