Försäljning av kosmetika som innehåller glitter tillverkad av plast som är svår att bryta ner har förbjudits från försäljning i EU från och med den 17 oktober i år. (The commission Regulation  EU, 2023/2025)

”Mikroplastrestriktionen” gäller syntetiskt framställda polymerer, så kallade ”mikroplaster” som är avsiktligt tillsatta i blandningar som ingår i kosmetiska och är mindre än 5 mm. Europeiska kemikaliemyndigheten, Echa, har uppskattat att 42 000 ton avsiktligt tillsatta mikroplaster hamnar i miljön varje år. Den största enskilda källan till utsläpp är från konstgräsplaner och uppskattas till 16 000 ton per år.

Biologiskt nedbrytbart, lösligt, naturligt eller oorganiskt glitter anses inte vara mikroplaster och kan därför fortsätta att säljas.

EU har uttalat att ”syftet med restriktionen är inte att förbjuda allt glitter utan uppmanar branschen till en produktion med mer miljövänligt glitter som inte förorenar våra hav”.

Det står också i mikroplastrestriktionen att produkter som finns på återförsäljarnas hyllor eller hos leverantörer får säljas tills lagret tar slut.

Glitter som används i kosmetika, även löst glitter för användning som kosmetika, fortsätter att säljas till slutet av en övergångsperiod.

Förbudet kommer gälla bland annat granulat som används i konstgräsplaner, kosmetika, målarfärg, rengöringsmedel, sköljmedel, glitter, växtskyddsmedel och medicintekniska produkter.

Följande datum gäller:

16 oktober 2027 utökas förbudet för kosmetiska produkter som sköljs av.

16 oktober 2029 utökas förbudet, för leave-on och leave-in produkter.

16 oktober 2035 utökas förbudet, för smink, läpp- och nagelkosmetik.

oktober 2031 till 16 oktober 2035, smink-, läpp- och nagelprodukter måste förses med en etikett som tydligt indikerar att de innehåller mikroplaster som ska säljas.

EU-kommissionen kommer att ta fram en vägledning till de nya reglerna. Den beräknas vara klar i december 2023.

Källa: EU, Kemikalieinspektionen.

Avloppsvatten ska renas bättre så det kan användas igen. Det har miljöutskottet i Europaparlamentet röstat ja till. Tillverkare av kosmetika och läkemedel har visat sig ge särskilt stora utsläpp av mikroföroreningar, uppmanas nu av EU:s parlament att ta ett större ansvar än de gör idag.

EU-parlamentarikerna i miljöutskottet vill att EU:s medlemsländer ska stärka sin förmåga att återanvända behandlat avloppsvatten så att cirkulariteten ökar. Detta ska ske genom en bättre övervakning av föroreningar som mikroplaster och evighetskemikalier som PFAS, föreslår de. Utskottet röstade även ja till krav på att förorenaren ska betala för att de ”skitar ner”.

Ett annat förslag som ska minska mängden mikroföroreningar, är att kräva obligatoriska filter för mikrofiber i tvättmaskiner.

Dessutom ska alla samhällen med fler än 750 invånare vara anslutna till anläggningar för avfallsrening till slutet av 2032.

I juli 2018 förbjöd regeringen mikroplaster i svenska skönhets- och hygienartiklar men affärer och producenter har haft fram tills den 1 januari 2019 på sig att fasa ut aktuella produkter från hyllorna. Utöver förbudet kommer regeringen även att ge stöd åt kommuner som vill städa bort plaster från stränderna.

Mikroplaster finns i allt från peelingar, tandkrämer och duschtvålar. Bakgrunden är att mikroplasterna är så små att de inte tas upp av reningsverkets filtersystem utan hamnar i vattendrag där vattenlevande organismer får in dem i sina kroppar, vilket är ett stort globalt problem.

Förbudet gäller produkter som sköljs av eller spottas ut och det är Kemikalieinspektionen som har ansvaret att syna tillverkar- och importörsleden så att förbudet efterföljs av distributörer och återförsäljare. Förhoppningsvis kan vi se fram emot ett globalt förbud så småningom när medvetna konsumenter gör smartare val.

”Det är helt onödigt att tillsätta mikroplast i avsköljbar kosmetika. Visserligen är det långt ifrån den största källan till plast i havet, men det är en lågt hängande frukt och förbudet är ett nödvändigt steg mot att minska mikroplasterna i våra vatten”, säger miljöminister Karolina Skog i ett uttalande på regeringen.se.

Naturvårdsverket definierar mikroplaster utifrån ett samlingsperspektiv om små plastbitar, mindre än 5 mm och forskare har upptäckt mikroplaster i svenska blåmusslor, havskräftor, torsk, koljor och räkor.

Hygienartiklar är långt ifrån den enda källan till mikroplastutsläpp. De små plastbitarna kan ha olika ursprung, exempelvis fragment av större skräpbitar som dumpats, mikroplatspellets som används som råvara vid framställningen av andra saker, avsöndringar från väg och bildäck, fleece-kläder och konstgräsplaner.

Vi får många frågor från läsare om vad 5 -free, 7-free och 9-free betyder när man pratar nagellack. Kort och gott. När det står 5-free på ett nagellack så har man tagit bort fem av nedanstående kemikalier. Här är hela listan! Feel free!

DBP, (Dibutyl Ftalater) är ett ämne som används för att mjuka upp exempelvis plaster och är känt för att påverka hormonfunktionen. Det sägs även vara cancerframkallande. Människor kan exponeras för ftalater genom inandning eller genom hudkontakt. Det finns ännu ingen bra reglering av ftalater i skönhetsprodukter.

Formaldehyd gör nagellack hårda och ger glans samtidigt som det ökar hållbarheten. Formaldehyd är ursprungligen ett svamp- och bakteriedödande medel. Det irriterar slemhinnor och luftvägar och kan enligt kemikalieinspektionen vara allergi- och cancerframkallande.Idag är det i princip inga nagellacker som innehåller formaldehyd eftersom det är extremt allergiframkallande.

Kamfer används i många nagellack tillsammans med nitrocellulosa för att lacket inte ska bli för hårt och flagna. Nagellacket blir därför medgörligt när det har torkat om man tillsätter kamfer. En av substanserna i kamfer (safrole) har i studier visat sig vara cancerogent för råttor. Kamrer är starkt irriterande på vävnader.

Toluen är ett lösningsmedel som kan påverka nervsystemet med symptom som trötthet, förvirring, svaghet och minnesförlust. Det finns misstankar om att toluen kan orsaka leverskador och hudirritation och i höga halter påverkar det njurarna.Toluen har i studier kunnat kopplas till fosterskador.

Xylen är ett lösningsmedel som har stora kemiska likheter med toluen. Det spär ut nagellacket så att det blir lättapplicerat och följsamt. Xylen är extremt svårnedbrytbart (det är därför du inte ska kasta nagellacket i soporna…) i naturen och har negativa effekter på nervsystemet vid inandning.

Parabener är en grupp av konserveringsmedel som används för att förhindra tillväxt av exempelvis bakterier och svamp.Det finns misstankar om att vissa parabener kan vara hormonstörande men just dessa parabener är sedan länge borttagna ur framställningen av skönhetsprodukter. Isopropylparaben, isobutylparaben, phenylparaben, benzylparaben och pentylparaben förbjöds i skönhetsprodukter av EU 2014, enligt Chemical Watch.

Mikroplaster, är små plastkulor som finns i allt från nagellacker till tandkrämer och peelingprodukter. I nagellacker finns de hos märken som innehåller småattiraljer som ska ge struktur i lacket. FN:s Environment Programme (Unep) rekommenderar starkt att skönhetsindustrin fasar ut de här ämnena eftersom de stör den marina miljön och vattenlevande organismer. Något som flera storproducenter redan tagit tag i. Från och med juli 2018 kommer mikroplaster att vara förbjudet i exempelvis England.

Trifenylfosfat är ett färglöst fast ämne som främst används som mjukgörare och flamskyddsmedel. Trifenylfosfat lagras i fettvävnaden och uppges kunna orsaka hormonstörningar. Andra fosfater har i djurstudier uppvisat toxikologiska effekter (speciellt på vattenorganismer) samt uppges kunna framkalla cancer.

Bensen är ett lösningsmedel som gör nagellacket lättflytande. Bensen är cancerframkallande genom att kroppen via metabolismen bildar en reaktiv grupp i bensenmolekylen som påstås kunna reagera med organismers DNA, (och luktar dessutom skit).

Det borde vara nolltolerans mot mikroplaster och plast i haven. Inte minst skönhetsindustrin släpper dagligen ut onödiga mikroplaster i världshaven även om just den industrin inte egentligen är den värsta boven. Men nu har forskare gjort en upptäckt som kan gör att plastbergen kan minska.

Larver av fjärilsarten större vaxmott har nämligen visat sig äta plast. Larven har länge varit en plåga för biodlare, eftersom larverna gnager gångar i vax och trävirke och kan orsaka stora skador på bikupor. Men de små skadedjuren äter inte bara trä och vax, utan även plast. Yay!

Den spanska biodlaren och forskaren i biomedicin Federica Bertocchini slogs av detta sedan hon hade lagt larverna i en plastpåse, rapporterar CNN.
Detta gav Bertocchini, som även råkar vara forskare i biomedicin, idén till ett forskningsprojekt där hon tillsammans med två kollegor studerade hur bra larverna är på att äta plast.
”Så fort vi såg hålen så reagerade vi likadant: Vi måste undersöka detta”, skriver hon i ett mejl till The Washington Post.
Och det verkar som att larverna kemiskt kan bryta ned svårnerbrytbara  polyeten-plaster bättre än någon annan känd metod, enligt deras studie.
Mikroplaster från bland annat plastpåsar är ett enormt miljöproblem och kan ta hundratals år att brytas ned i naturen.

Källa: TT