Har du inte upptäckt Skinfo så är det dags att surfa in på den databasen nu. Där kan du jämföra olika produkters innehåll och priser. Exkludera specifika ingredienser eller lära dig mer om vad INCI-listan betyder.
Är du allergisk mot ett speciellt ämne eller vill du bara hitta ett billigare alternativ till din lyxiga favoritprodukt? Kanske vill du undvika sulfater i ditt schampo eller fossilbaserade silikoner i din hudvård. Skinfo underlättar för konsumenter att göra smarta val utan att tillbringa timmar med att jämföra olika produkter på internet.
”Vi vill hjälpa konsumenter att förstå innehållet i produkter och förklarar det krångliga i vad ingredienserna egentligen gör på huden eller vad de har för egenskaper”, förklarar Lena Skiba, Vd och medgrundare till Skinfo-databasen. Hur tillförlitlig är databasen? ”Vi baserar vår information på forskning, publicerad vetenskap och myndigheter och jämför produkter mot varandra som annars skulle ta timmar att googla fram för en vanlig konsument”. Vilka kan ha nytta av en sådan här databas? ”Egentligen alla som är hudvårdsintresserade. Många som är allergiska mot vissa ämnen verkar uppskatta tjänsten. Vi verkar ha hittat den magiska formeln, för vi märker att konsumentintresset är högt”.
Vad söks det mest på för typ av produkter?
”Just nu är det många som söker på solskyddsprodukter men hudvård och jämförelser mellan billiga/dyra märken är det som flest söker på”, berättar Lena Skiba. Vad tar databasen inte hänsyn till? ”Vi kan inte säga om en produkt är bra eller dålig, det är en personlig bedömning vilken produkt som funkar för dig eller inte. Kvalitén på själva ingredienserna är också knepigt att veta utifrån enbart en ingredienslista. Skinfo möjliggör exkludering så om man inte vill ha med någon specifik ingrediens så får man snabbt fram den informationen”. Kan man söka på hur transparent en produkt är i sin tillverkningsprocess? ”Nej, inte ännu. Men vi arbetar på att addera mer information om produkterna i framtiden”. Hur mycket kan man tjäna på att jämföra olika produkter? ”Mycket, ibland tusenlappar för nästan identiskt innehåll”.
Äldst är bäst. Niveas klassiska vatten i olja-emulsion lanserades 1911. Nu visar det sig i en korttidsstudie på åtta veckor att en kräm med över hundra år på nacken är precis lika bra, om inte bättre, än högteknologiska krämer med ingredienser som den trendiga alkoholen retinol. Kanske är det som att slå upp öppna dörrar. Detta var vad vi skönhetsredaktörer vetat om länge: Utgå från att inget funkar…
”Det säger ju så mycket om hur mycket det här med att binda och behålla fukt i huden betyder”, säger Johanna Gillbro, doktor i experimentell dermatologi, i SVT:s granskande dokumentär ”Sanningen om hudvård”.
Det är sällan det görs oberoende studier av hudvårdsprodukter. Oftast är det företagen själva som utför studierna och enligt dem själva får fram ” signifikanta skillnader” i resultat av olika aktiva ingredienser. Företagen säljer en dröm. Och så har det varit länge. I programmet tar man även upp den hajpade ingrediensen peptid och visar att med hudens konstruktion skulle det ta 10 år att nå ner i underhuden där peptiden ska göra verkan.
Vad förvånade dig mest i programmet?
”Det var nog deltagarnas uppfattning om sin hy, många unga personer upplever att de har en hel del problemområden som de själva uttrycker det.Det kan vara allt från rynkor, förstorade porer eller avsknaden av glow. Självbilden av huden skiljer sig ofta markant ifrån vad vi faktiskt kan mäta, det var nog det som jag blev mest bekymrad över”, skriver Johanna Gillbro, doktor i experimentell dermatologi, i ett sms.
Anledningen att producenterna kan fortsätta att hävdaatt produkterna är verksamma, är att de inte lyder under läkemedelslagarna där man måste lägga fram oberoende studier för att hävda resultat.
”Man behöver inte redovisa alla de testerna som kanske inte har gett resultat så det är fritt fram för företagen att redovisa de resultaten som gett bäst resultat”, klargör Josefin Liljeteg , biträdande enhetschef på Läkemedelsverket.
Experterna i SVTs granskande program har svårt att med blotta ögat se skillnader i resultat efter att försökspersonerna testat den ”aktiva” krämen på en sida och ovetandes applicerat Niveakrämen på andra halvan. Det första försöket som pågick i åtta veckor visar, i mikroskåpiska mätningar, att huden påverkas marginellt av retinolprodukterna, men att den ansiktshalvan som smorts in med Niveakrämen har fått lika bra resultat i fuktbalans och torrhetsrynkor som sidan med den dyra krämen. Dyrt är inte alltid bäst om man vill se resultat.
”Det är så mycket annat som spelar roll för priset som paketeringar, eventuella studier och forskning av en produkt än bara innehållet. Man säljer ju en upplevelse, det är ju en helhet”, konstaterar Pär Svahnberg doktor i organisk kemi, i programmet.
Hur kan en kräm som har hundra år på nacken slå ut en kräm som har en modern anti-age ingrediens?
”Ja, det var förvånande även för mig. Men det är ju väldokumenterat inom hudvårdsexpertisen att fett och fukt verkligen gör skillnad mot ålderstecken, tillsammans med solskydd. Fukt och fett motverkar bildningen av torrhetsrynkor som annars kan utvecklas till fina linjer och djupa rynkor”, säger Johanna Gillbro.
Programmet har fått kritik för att testet bara pågått i två månader och att man olika typer av retinolprodukter ställs mot en kräm. Kan man tänka sig att utfallet skulle blivit annorlunda om man hållit på längre? Kan den aktiva ingrediensen slå Niveakrämen på sikt?
”Det är absolut möjligt även om en tvåmånadersperiod är det vanliga när det gäller tester av antiageprodukter. Man kan absolut räkna med bättre resultat vid längre användning”, tror Johanna Gillbro.
Nästa avsnitt sänds den 22 april kl 21.00 på SVT1
Fakta: Niveakrämen lanserades av det tyska bolaget Beiersdorf 1911. Det är en petroliumbaserad produkt där uppfinningen Eucerit, gjorde det möjligt att binda vatten och olja till en stabil kräm som först var avsedd för användning inom det medicinska världen. Eucurit utvinns ur oljeindustrin, och Niveas uppfinnare, Dr Isaac Lifschütz, var den förste att ta fram en hudkräm som kunde förbli stabil över tiden och som kunde exporteras runt världen utan att förlora något av dess kvalitet eller konsistens.
Det blev inga Pride -parader i världen 2020. Men här på bloggen firar vi mångfalden, de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna oavsett sexuell läggning genom att erbjuda er vår egen regnbågsparad. Inlägget är oberoende och inte sponsrat. Varsågoda!
Allt fler solskyddsproducenter väljer att svanenmärka sina produkter. Solskydd och badvatten är ingen bra kombination – i alla fall inte för den marina miljön. I den bemärkelsen att solskyddsmedel är framställda för att eliminera solens strålar innebär det tyvärr en belastning för djur- och växtriket när skyddet hamnar i vattnet.
Men nu ser vi en trend kring solskydd. Allt fler producenter tar hjälp av certifieringsorganisationer i framställningen av solskydd. En av dem är Biothermsom låtit svanenmärka sin senaste nyhet, Waterlover sun milk, spf 30 och 50. Sedan 2019 arbetar Biotherm med laboratoriet Monaco Scientific Center för att studera effekterna av sitt solskydd i havet. Studierna kunde påvisa att biotherms solskydd inte har några skadliga effekter på vattenmiljön.
”Detta är den första produkten i L’Oréal Luxe portfolion som uppnår alla krav för Svanens miljömärkning och vår förhoppning är att detta ska bana vägen för framtidens solskydd”, berättar My Sandin, varumärkesansvarig på L’Oréal Luxe.
Fysikaliska filter består av partiklar av zink- eller titandioxid, vilka är naturliga förekommande mineraler och därför ofta ses som mer ”naturliga”. Men studier visar att titandioxid kan vara cancerframkallande vid inandning, vilket blir extra problematiskt för solkräm sprayform. Och zinkdioxid i vissa koncentrationer är erkänt skadligt för vattenmiljön, skriver miljöorganisationen ChemSec, i ett pressmeddelande.
För att de mineralbaserade solskydden ska bli lätta och behagliga att smörja ut på huden mals partiklarna ofta ner till nanostorlek.
Jag kontaktade Christina Isaxon, som är biträdande universitetslektor vid Ergonomi och aerosolteknologi på Lunds Universitet, för att höra mig för om riskerna med nanopartiklar i solkrämer.
”Studier som har tittat på inandning av nanopartiklar har kunnat påvisa att de giftiga effekterna i lungan är sådana att man bör vara försiktig”, säger hon. ”Baserat på detta skulle jag undvika solskyddskrämer som man sprejar på huden. När något sprejas fram blir en del av ämnena luftburet och det finns risk för att man andas in det. Man skulle kunna argumentera för att doserna då är tämligen små och att det inte är något man andas in varje dag året runt, men om man vill vara på den säkra sidan bör man nog välja solskydd som man smörjer på huden, inte sprejar”, säger Christina Isaxon, som även nämner en annan synvinkel på nanopartiklar:
”Det finns en annan aspekt också, som det ännu inte forskats speciellt mycket på, nämligen var nanopartiklarna tar vägen sedan. Det finns ju en uppenbar risk att de hamnar i hav och sjö, samt i avloppsvattnet när vi duschar”, påpekar hon.
Tips för miljömedvetna soldyrkare:
Använd kläder som solskydd och när du måste: använd solkräm som är miljömärkt med Svanen eller Bra Miljöval – då vet du att innehållet noga har bedömts. Inte bara UV-filtret, utan även de andra ingredienserna är säkra både ur hälsosynpunkt och för miljön. Varning för att det finns andra märkningar som ”ser miljövänliga ut” utan att det nödvändigtvis betyder något.
Solskydd som innehåller nanopartiklar behöver vara märkta. Solskydd med titandioxid, om du ändå väljer det, bör inte sprayas eller tas på läpparna, för att undvika inandning.
Smörj inte in dig precis innan du går i vattnet. Solskyddet behöver lite tid att gå in i huden och många ingredienser kan vara skadliga för de som lever i vattnet.
Om man generellt vill minska på antalet ”onödiga” kemikalier man utsätter sig och miljön för, så välj gärna parfymfria produkter.
Även Nivea säger sig värna om den marina miljön i sina formuleringar. Jag ställde en fråga till Nivea där jag frågade hur de arbetar med sina solskydd och fick följande svar.
”För att kunna hävda att produkterna är lätt biologiskt nedbrytbara enligt ISO-normen, måste minst 60 procent av produkten kunna brytas ned efter 28 dagar. Enligt denna standard klarar de flesta av våra Protect & Moisture-produkter testet. Det är kombinationen av ingredienser i formulan som gör produkten biologiskt nedbrytbar, inte en specifik ingrediens. NIVEA är mycket engagerade i att driva hållbar innovation och kontinuerligt förbättra miljökompatibiliteten i sina solskyddsprodukter”.
Vad är en svanenmärkning?
Svanen har funnits sedan 1989 och är Nordens officiella miljömärkning som i Sverige sköts av Miljömärkning Sverige AB på uppdrag av regeringen. De granskar varor och tjänsters miljöpåverkan under hela livscykeln från råvara till avfall samt ställer krav på funktion och kvalitet.
Ämnen som finns på EU:s lista över misstänkt hormonstörande ämnen får ej användas.
Konserveringsmedel som är klassificerade som allergiframkallande är inte tillåtna.
Produkterna ska klara tuffa krav på innehåll av parfymer och på metaller i färgämnen.
Produkterna ska lever upp till tuffa krav på innehållets miljömässiga egenskaper, till exempel nedbrytbarhet, bioackumulerbarbarhet och giftighet för vattenlevande organismer.
Visserligen känns heta, soliga dagar på stranden rätt långt bort just nu, men när de kommer _ vet du hur du ska skydda dig mot UV-strålarna som gassar ner på din kropp?
Och känner du till att det ofta tar flera år innan en solskada på huden blir synlig..?
I NIVEAS nya kampanjfilm visar hudvårdsmärket hur huden påverkas av solen och hur viktigt det är att använda solskydd – och det genom att låta människor i olika åldrar stå framför ett speciellt kamerafilter som kan avslöja vad som lurar under huden.
Är du själv sugen på att testa UV-kameran och få soltips av experter så finns den på plats på Skeppsholmen i Stockholm mellan den 25-28 juni i samband med Kungliga Svenska Segel Sällskapets årliga kappsegling runt Gotland, ÅF Offshore Race.
Har du snygga läppar? Kanske till och med Sveriges snyggaste?
Då kanske du ska ta en tjusig selfie på dem och skicka in till NIVEA.
Hudvårdsmärket söker nämligen landets finaste läppar och vinnaren blir stjärnan i NIVEAs Lip Care-kampanj i Veckorevyn. Allt du behöver göra (förutom att ta bilden) är att dela din selfie på #modelLipsSE och dela på Instagram, Facebook eller Twitter.
Alla bilder som är hashtaggade med #ModelLipsSE kommer att samlas här. Du kan sen dela länken till din bild vidare på sociala medier för att få så många röster som möjligt.
Tävlingen stänger den 31 december och mer info får du alltså här!
Återfuktande duschkrämer med olja har funnits länge, men nu kommer ännu en ”smart” lösning för den som är stressad: duschkräm och bodylotion i ett. Nyligen lanserade Nivea sin In-Shower Body Lotion/Milk (65 kr/250 ml) och nu ramlar Barnängen in med sin Shower + lotion (25 kr/250 ml).
Det här låter verkligen smart, men för egen del föredrar jag en snäll tvål som löddrar ordentligt och en riktigt återfuktande härligt krämig bodylotion – även om det tar fem minuter extra. Men visst, är du inte snustorr kanske kombinationen räcker och priset på produkterna är såpass lågt att du faktiskt kan testa utan att bli utfattig.
Journalisten Agneta Elmegård är skönhetsredaktör på Aftonbladet och vurmar särskilt för hållbarhet och grön kemi. 2019 och 2022 listades Agneta av den brittiska organisationen, Diversified Communication UK, som en av de mest inflytelserika personerna i Skandinavien inom ”Green Beauty”. Agneta är utbildad i hållbarhetsstrategier vid Cambridge University i England.