Shiseido tar hjälp av surfvärlden och två av världens bästa surfers, Lakely Peterson och Sage Erickson, för att lansera sit nya solskydd som ska vara skonsamt mot havsmiljön.
Shiseidos nya solskyddsmedel bygger på en teknologi som heter HeatForce x WetForce som ska skapa ett synkroniserat skydd på huden som är extra vattenfast så att det inte släpper från huden och hamnar i vattnet.
”Som professionell surfare kan jag inte använda vilket solskyddsmedel som helst”, säger Lakely Peterson till sajten shop eat surf. ”Det måste vara ett solskydd som tål långa tider i både sol och vatten. Och jag har lärt mig att Shiseido är överlägset bäst på att åstadkomma den här kombinationen. ”
”Shiseido solskyddsmedel har varit en viktig produkt i surfmiljön sedan jag kommer ihåg,” säger Sage Erickson. ”Jag minns att jag växte upp, vi brukade springa till vår lokala japanska specialbutik varje vecka för att fylla på Shiseido solkräm innan vi åkte till stranden.”
Shiseido samarbetar sedan några år tillbaka redan med WSL: s ideella initiativ, WSL PUREoch surfaren Kanoa Igarashi, som är en av världens främsta professionella surfare. Shiseido har även skapat Shiseido Blue Project, som är ett initiativ där de arbetar med organisationer som rensar stränder från plast, planterar sanddyner för att skydda kustlinjer från erosion och främja kustnära miljöer.
Kläder är det överlägset bästa skyddet mot UV-strålar.
Solskyddsmedel är de mest kemikaliebelastade produkterna på badrumshyllan. Vad händer med växter och djur under vattenytan när vi hoppar i plurret och solskyddet lossnar från huden och finns det sämre eller bättre solskydd?
Vi frågade toxikologen Anna Lennquist på Chemsec om hur man kan tänka klimatsmart kring solskydd. För skydda oss från UV-strålningen måste vi eftersom flera hudcancerformer fortsätter att öka i Sverige.
Vad är det för skillnad på fysikaliskt och kemiskt solskydd? ”Ett fysikaliskt filter fungerar genom att helt enkelt reflektera bort strålarna, som en spegel. I ett kemiskt solskydd används speciella kemikalier som absorberar UV ljuset och omvandlar det till värme”.
Två fysikaliska solskydd med vattenfast formula som sitter länge på huden är ekocertifierade Laboratories de Biarritz och italienska Bioearth som båda innehåller titandioxid som den skyddande ingrediensen.
Solskydden släpper ju till viss del från huden när vi badar. Vad kan hända med djurlivet och växter i vattnet när de kemiska ämnena kommer i kontakt med dem?
”Det har varit känt sedan ett par år tillbaka att exempelvis oxybenzone skadar korallrev och orsakar så kallad blekning vilket innebär att de små organismer som korallen är uppbyggd av dör. På våra breddgrader är andra effekter viktigare. En hel del UV skydd anses hormonstörande, exempelvis benxophenoner och ethylhexylmethoxycinnamat. Ska man använda solskydd för att kunna njuta av sommaren då ska man absolut välja miljömärka solskydd, menar toxikologen Anna Lennquist.
”.
Anna Lennquist är toxikolog på Chemsec som är en organisation initierad av Världsnaturfonden 2002 för att studera kemikaliernas inverkan på vår omgivning.
Finns det någon forskning som stödjer dessa påståenden?
”En sammanställning av forskningen kring UV-skydd finns hos amerikanska forskningsinstitutet Office of Oceanic and Atmospheric Research. Zinkoxid har en officiell klassning i EU om att vara skadlig för vattenlevande organismer med långtidseffekter”.
Varför har USA bara 16 godkända solskydd och EU 28 skydd? Är USA:s lagstiftning strängare? ”Bra fråga, i de flesta fall är ju EU strängare, men inte här. Kanske eventuellt har att göra med att man har korallrev exempelvis korallrev på Hawaii och såg dessa problem tydligt tidigare. Därför finns det en anledning att välja miljömärkt då lagstiftningen tydligt släpar efter här”.
Vissa stater i USA som Florida, Hawaii och Kalifornien har förbjudit vissa kemiska solskyddsämnen i krämer? Varför då? ”USA verkar satsa mycket på att utvärdera om omvärdera UV skydd nu. Man har bland annat studerat upptag från huden och även konstaterat att det finns otillräckligt med data på många ämnen och ingredienser. Man kan ju se på otillräcklig data på två sätt. Att man vill ha bra data för att säga att något är skadligt eller att man vill ha bra data för att bevisa att något är säkert. Vi tycker att man ska använda försiktighetsprincipen och inte vänta allt för länge på perfekt data innan man agerar”, menar Anna Lennquist toxikolog på Chemsec.
Biotherms nya solskydd, Waterlover sun mist, är svanenmärkt och ska inte skada marina växter och djur när det släpper från huden.
Allt fler producenter tar hjälp av certifieringsorganisationer i framställningen av solskydd. En av dem är Biotherm som låtit svanenmärka sin senaste nyhet, Waterlover sun milk, spf 30 och 50. Sedan 2019 arbetar Biotherm med laboratoriet Monaco Scientific Center för att studera effekterna av sitt solskydd i havet. Studierna kunde påvisa att solskyddet inte hade några skadliga effekter på vattenmiljön.
”Detta är den första produkten i L’Oréal Luxe portfolion som uppnår alla krav för Svanens miljömärkning och vår förhoppning är att detta ska bana vägen för framtidens solskydd”, berättar My Sandin, varumärkesansvarig på L’Oréal Luxe.
Hudcancern ökar i Sverige och vi måste skydda huden på något sätt från solen. Hur gör man det bäst?
”Det bästa sättet kan ju tyvärr låta trist, att hålla sig i skuggan och skydda sig med kläder när solen är starkast. Men givetvis kan man behöva komplettera med solskydd för att kunna njuta av sommaren och då ska man absolut välja miljömärkt. Undvik helst sprayformer för att slippa andas in ämnena, och undvik produkter som innehåller nanopartiklar. Smörj in tillräckligt mycket och ofta, men inte precis innan bad för att undvika att mer än nödvändigt hamnar i vattnet”, tipsar Anna Lennquist toxikolog på Chemsec.
Både Biotherm och Coops eget varumärke, Änglamark, har arbetat tillsammans med miljömärkningen Svanen för att säkerställa sina solskyddsprodukter.
Allt fler solskyddsproducenter väljer att svanenmärka sina produkter. Solskydd och badvatten är ingen bra kombination – i alla fall inte för den marina miljön. I den bemärkelsen att solskyddsmedel är framställda för att eliminera solens strålar innebär det tyvärr en belastning för djur- och växtriket när skyddet hamnar i vattnet.
Men nu ser vi en trend kring solskydd. Allt fler producenter tar hjälp av certifieringsorganisationer i framställningen av solskydd. En av dem är Biothermsom låtit svanenmärka sin senaste nyhet, Waterlover sun milk, spf 30 och 50. Sedan 2019 arbetar Biotherm med laboratoriet Monaco Scientific Center för att studera effekterna av sitt solskydd i havet. Studierna kunde påvisa att biotherms solskydd inte har några skadliga effekter på vattenmiljön.
”Detta är den första produkten i L’Oréal Luxe portfolion som uppnår alla krav för Svanens miljömärkning och vår förhoppning är att detta ska bana vägen för framtidens solskydd”, berättar My Sandin, varumärkesansvarig på L’Oréal Luxe.
Biotherms kemister har tagit tio år på sig för att skapa Waterlover och 200 formuleringar senare har man lyckats ta fram ett solskydd med 97 procents biologiskt nedbrytbart skydd enligt de högsta kraven. Plasten i flaskorna är tillverkad av 100 procent återvunnen plast.
Fysikaliska filter består av partiklar av zink- eller titandioxid, vilka är naturliga förekommande mineraler och därför ofta ses som mer ”naturliga”. Men studier visar att titandioxid kan vara cancerframkallande vid inandning, vilket blir extra problematiskt för solkräm sprayform. Och zinkdioxid i vissa koncentrationer är erkänt skadligt för vattenmiljön, skriver miljöorganisationen ChemSec, i ett pressmeddelande.
För att de mineralbaserade solskydden ska bli lätta och behagliga att smörja ut på huden mals partiklarna ofta ner till nanostorlek.
Christina Isaxon, expert på nanopartiklar.
Jag kontaktade Christina Isaxon, som är biträdande universitetslektor vid Ergonomi och aerosolteknologi på Lunds Universitet, för att höra mig för om riskerna med nanopartiklar i solkrämer.
”Studier som har tittat på inandning av nanopartiklar har kunnat påvisa att de giftiga effekterna i lungan är sådana att man bör vara försiktig”, säger hon. ”Baserat på detta skulle jag undvika solskyddskrämer som man sprejar på huden. När något sprejas fram blir en del av ämnena luftburet och det finns risk för att man andas in det. Man skulle kunna argumentera för att doserna då är tämligen små och att det inte är något man andas in varje dag året runt, men om man vill vara på den säkra sidan bör man nog välja solskydd som man smörjer på huden, inte sprejar”, säger Christina Isaxon, som även nämner en annan synvinkel på nanopartiklar:
”Det finns en annan aspekt också, som det ännu inte forskats speciellt mycket på, nämligen var nanopartiklarna tar vägen sedan. Det finns ju en uppenbar risk att de hamnar i hav och sjö, samt i avloppsvattnet när vi duschar”, påpekar hon.
Solskydd brukar delas in i två grupper: de med kemiska och de med fysikaliska filter. Kemiska filtren fungerar genom att kemikalier absorberar UV-strålarna, medan fysikaliska filter istället reflekterar bort strålarna från huden. Elws solkräm för barn är svanenmärkt och har fysikaliska filter i formuleringen.
Tips för miljömedvetna soldyrkare:
Använd kläder som solskydd och när du måste: använd solkräm som är miljömärkt med Svanen eller Bra Miljöval – då vet du att innehållet noga har bedömts. Inte bara UV-filtret, utan även de andra ingredienserna är säkra både ur hälsosynpunkt och för miljön. Varning för att det finns andra märkningar som ”ser miljövänliga ut” utan att det nödvändigtvis betyder något.
Solskydd som innehåller nanopartiklar behöver vara märkta. Solskydd med titandioxid, om du ändå väljer det, bör inte sprayas eller tas på läpparna, för att undvika inandning.
Smörj inte in dig precis innan du går i vattnet. Solskyddet behöver lite tid att gå in i huden och många ingredienser kan vara skadliga för de som lever i vattnet.
Om man generellt vill minska på antalet ”onödiga” kemikalier man utsätter sig och miljön för, så välj gärna parfymfria produkter.
Nivea som ägs av tyska Beiersdorf ser över sina solskydd.
Även Nivea säger sig värna om den marina miljön i sina formuleringar. Jag ställde en fråga till Nivea där jag frågade hur de arbetar med sina solskydd och fick följande svar.
”För att kunna hävda att produkterna är lätt biologiskt nedbrytbara enligt ISO-normen, måste minst 60 procent av produkten kunna brytas ned efter 28 dagar. Enligt denna standard klarar de flesta av våra Protect & Moisture-produkter testet. Det är kombinationen av ingredienser i formulan som gör produkten biologiskt nedbrytbar, inte en specifik ingrediens. NIVEA är mycket engagerade i att driva hållbar innovation och kontinuerligt förbättra miljökompatibiliteten i sina solskyddsprodukter”.
När solskyddsmedel hamnar i vattnet då vi badar kan det påverka det marina livet under ytan. Använd vattenfast solskydd som inte släpper från huden så lätt.Danska Miild kosmetik ( i mitten) var det första sminkmärket i världen som lät svanenmärka sin makeup när det kom 2017.
Vad är en svanenmärkning?
Svanen har funnits sedan 1989 och är Nordens officiella miljömärkning som i Sverige sköts av Miljömärkning Sverige AB på uppdrag av regeringen. De granskar varor och tjänsters miljöpåverkan under hela livscykeln från råvara till avfall samt ställer krav på funktion och kvalitet.
Ämnen som finns på EU:s lista över misstänkt hormonstörande ämnen får ej användas.
Konserveringsmedel som är klassificerade som allergiframkallande är inte tillåtna.
Produkterna ska klara tuffa krav på innehåll av parfymer och på metaller i färgämnen.
Produkterna ska lever upp till tuffa krav på innehållets miljömässiga egenskaper, till exempel nedbrytbarhet, bioackumulerbarbarhet och giftighet för vattenlevande organismer.
Algica är en speciell alg som finns i arktis och som utvecklats i miljontals år. Den har visat sig stå emot både UV-ljus och föroreningar och har ett hårt skal.
Sverige kan bli första land att släppa ett solskydd baserat på en alg. På västkusten, i Kungshamn, producerar Swedish Algae Factory ett algextrakt som har potential att bli det första naturliga UV-skyddet i världen – Algica.
”Algen vi odlar och studerar är en typ av kiselalg, men vi håller det specifika artnamnet hemligt. Det är en typ av alg som växer naturligt under isen i Arktis, men som även trivs på botten av havet i vårt eget klimat”, berättar Sofie Allert, biotekniker och grundare av den svenska algfabriken – Swedish Algae Factory.
Studier publicerade i Nature visar att algen reflekterar UV-ljus och skyddar algen mot förstörelse. Något som kan tas tillvara i krämer och hudvård. Men även i solcellsutveckling.
Solskydd är en aktuell fråga nu när solen börjar titta fram. Fram tills nu har man fått förlitat sig till kemiskt framställda solskydd. I EU finns det i dagsläget 28 godkända solskydd, I USA bara 16 stycken. Inga av dem är av naturligt ursprung utan alla har svårt för att brytas ner i naturen. Vissa solskydd kan till och med störa vattenlevande växter och djur. Forskarteamet från Kungshamn kan vara det första naturliga solskyddet på spåret, harmlöst för naturen. Skyddet kommer från en alg som de hittat i kyligt arktisk vatten.
Make my day, från True Organics of Sweden är första krämen i Sverige att innehålla superalgen algica. Foto: Skönhetsredaktörerna
I studier, publicerade i tidskriften Nature, har Sofie Allert och hennes team visat att kiselalgerns skal har ett inbyggt skydd mot UV-strålar. Skalet har även ett skydd som gör att föroreningar inte kan tränga igenom. Ett skydd som algen har haft miljontals år på sig att utveckla och som nu kan visa sig vara det första naturliga UV-skyddet som inte heller skadar miljön.
”Det är eftertraktade egenskaper eftersom det idag inte finns några naturliga UV-skydd på marknaden och inte heller några riktigt effektiva anti-pollution skydd. Jag nördade ner mig i alger i skolan och de flesta alger man forskar på idag är på alger som växer i varmt vatten”, förklarar bioteknikern Sofie Allert.I algfabriken på västkusten odlas den lilla algen i parti och minut för att kunna leverera det aktiva ämnet till hudvårdsproducenter i Korea, Finland och Sverige.
Tina de Sousa från True Organic och Sofie Allert har gjort en kräm ihop, Make my day.
Idag används Algica som en fuktgivare och rengörare i hudvårdsprodukter. Den första svenska producenten som lagt in algen i sin hudvård är True Organic of Swede. ”Algen har en förmåga att boosta andra aktiva substanser och har liknande egenskaper som hyaluronsyra och det är så vi använder algens egenskaper idag. Vi hoppas naturligtvis att studierna kan visa på ett UV-skydd också, men det återstår att se”, menar Tina de Sousa, grundare av True Organic of Sweden.
Skulle kiselalgen visa sig ha UV-skyddande egenskaper kan det innebära en revolution inom hudvård.
”Efter avslutade positiva studier hoppas vi få godkänt på att påstå anti-pollution egenskapen redan i vår. Vi väntar även på ett godkännande från EU för att få lov att använda Algica som ett fysikaliskt UV-filter i solskyddsprodukter. Det blir i så fall helt ofarligt för den marina miljön när det används och sköljs av i vattnet när personer badar”, förklarar Sofie Allert.
Artikeln har varit publicerad i Aftonbladet 15 april 2020
Skillnaden mellan fysikaliskt och kemiskt solskydd? Det finns två sorters solskydd på marknaden idag: Fysikaliskt solskydd – Reflekterar bort solstrålarna likt en spegel. Består av mineraler som titaniumdioxid eller zinkoxid.
Kemiskt solskydd – Absorberar UV-strålarna och oskadliggör dem i huden. Det finns idag 28 godkända kemiska solskydd i EU exempel på kemiska solskydd är: tex Avobenzone, Aminobenzoic Acid, Cinoxate, Dioxybenzone, Oxybenzone.
Chanel var tidigt ute med att plocka upp 80-talets blåa ögonskuggor och mascaror, men den här gången med en twist. Bild från Chanel
Decenniet startade med strumpor i pumpsen och slutade med oversize-kappor i starka färger. Den blå mascaran och kajalpennan som varit bortglömd sedan 80-talet kom tillbaka.
Oud blev decenniets mest populära doftingrediens och i handväskan stoppade vi ner krämen som skulle skydda huden mot avgaser. Men det kanske starkaste statementet under decenniet var att stora modehusen som Burberry, Fendi, Balenciaga, Louis Vuitton, Marc Jacobs och Jean Paul Gaultier deklarerade att de slutar med päls i sina kläd- och väskkollektioner (2018) och att EU förbjöd djurtestad kosmetika (2015).
Under 10-talet följer Prada de flesta prestigefulla modehusen och slutar tillverka kläder i pälsmaterial.
Decenniets stora sammanfattande trend var att hållbarhet och seriös forskning om mode blev till verklighet, på flera sätt.
”Nya material och nya innovationer men också gamla beprövade material som lin och hampa blev heta igen eftersom behovet av en mer hållbar modeindustri drivit på utvecklingen snabbt”, konstaterar Lotta Ahlvar mode- och trendexpert.
Vad kunde vi definitivt vinka farväl till? ” It-bagen är inte lika ”it” längre och allt för smala modeller på catwalken och stereotypt barnmode, i viss mån i alla fall”. Läs hela intervjun med Lotta Ahlvar på Aftonbladet.
Womanity av Thierry Muglier skapades med en ny molekylteknik
2010: Storsäljande parfymen Womanity, från Thierry Mugler var den första parfymen som tillverkades enligt ”molecular extraction”, där råmaterialet extraheras och molekylerna framställs i ett laboratorium för att spara på miljön.
2012: FDA testar 100 läppstift åt Campaign for safe Cosmetics och hittar bly i samtliga läppstift, upp till 7.19 ppm som högst. Studien publicerades i Cosmetic Science 2012 och blev starten till rörelsen Clean Beauty.
2013:Ben Gorham som startade dofthuset Byredo 2006, säljer majoriteten av sina andelar till Londonbaserade investmentbolaget Manzanita Capital som äger Space NK.
2013 kom Byredos Inflorescence – samma år säljer Ben Gorham majoriteten av sitt parfymhus men förblir den konstnärliga ledaren
2015:Kylie Jenner då 17, startar Kylie Cosmetics, en makeupserie som blir en stor viral succé. Fyra år senare blir Kylie den yngsta, ”self made”, miljardären någonsin.
2016: Världens första kändisdoft tillägnad dansösen Isadora Duncan återlanseras efter att Malmöbaserade Isadora Cosmetics köpt rättigheterna redan 1989. 2017: Tiffany & Co släpper första doften på 14 år.
2018: Året då både Hawaii och Aruba beslutade sig för att förbjuda solskydd med ämnet oxybenzone, och London Fashion Week förbjöd designers att visa pälskollektioner och flera designerhus deklarerade att de slutar med pälsproduktion, däribland Burberry, Prada och Jean Paul Gaultier.
2019: Svenska Moderådet meddelar att Stockholm Fashion Week läggs ner. ”Hållbarhet är viktigare än mode” skriver de i ett pressmeddelande.
EU förbjöd djurtestad kosmetika och hudvård 2015 och ska verka för ett globalt förbud 2023. Ett av 10-talets viktigaste händelser för djurrätten. Foto Agneta Elmegård
Enligt Coral Restoration Foundation ”behöver livet på jorden korallrev. De är ”regnskogarna i havet” som stöder 25 procent av allt marint liv som i sin tur när oss, skyddar våra stränder och ger fantastiska naturliga undervattensmiljöer som underbygger ekonomier runt om i världen. Ändå är korallrev bland de mest hotade ekosystemen i världen.”
Aruba plastbantar och förbjuder solskydd med oxybenzone. Medan vi omgärdas av larmbilder från våra världshav om att det dumpas plast och avfall i haven så finns det faktiskt länder som gör något åt det – och gör skillnad! Aruba är en av dem! Med början av nästa år börjar förbudet mot oxybenzone och ett fullständigt förbud ska vara infört 2020. Ett liknande förbud har införts på Hawaii.
Kemikalier som oxybenzone (ibland kallat oxibenzone) skadar korallens DNA och förhindrar att den återhämtar sig och fortsätter att utvecklas. De får bildligt talat osteoporos. Läs mer om vad vi skrivit om oxybenzoner i solskydd här.
Arubaföretaget Arubalife Organics, har utvecklat korallrevsvänliga solskyddskrämer. Arubalife Organics är grundat av arubanen Julienne Paskel, marknadsför produkten 30 SPF Reef-Safe Organic Sunscreen Butter, gjord av naturliga ingredienser som sheasmör, kokosnöt- och jojobaoljor, bivax och obelagd zinkoxid. De är alla biologiskt nedbrytbara.
Redan för ett år sedan beslutade sig dessutom Arubas regering för att förbjuda alla plastpåsar för engångsbruk. Bara det är ju en hedersvärd milstolpe i miljöarbetet. Jag har själv besökt Aruba för reportage i Aftonbladet och funderade redan då var all plast tar vägen. Det blåser ju konstant på ön.
Nu går Aruba ytterligare ett steg längre. Plastförbudet kommer nu också att gälla för andra dagliga föremål som plastmuggar, sugrör och styrofoamlådor. Förbudet kommer att introduceras vid årsskiftet 2019 med en övergångsperiod på ett år och ett totalt förbud år 2020. Yay.
2015 kom det en studie som gjorts av en grupp forskare bland annat vid Pacific Biosciences Research Center på Universitetet på Hawaii i Honolulu, USA, som visade att en av de vanligaste solskyddskemikalierna, oxybenzone (Benzophenone-3), har en mycket negativ inverkan på koraller. Studien visar att bensofenon-3 (på svenska) i kontakt med vatten och solstrålar omvandlas till ett gift som bryter ner benmassan hos sex olika korallarter. Forskningen har lett till att Hawaii är först ut att förbjuda ämnet av de amerikanska delstaterna. Oxybenzone är en kemiskt solskyddsämne som finns i tusentals solskydds- och hudvårdsprodukter. Jag vill inte hänga ut något märke här men ni är ju själv läskunniga så kolla på INCI-listan.
Korallerna och fiskar som lever i haven i haven har inget skydd mot giftiga kemikaler. Därför behöver vi konsumenter välja rätt skydd som inte skapar nerbrytning av naturen. Det finns bra solreflekterande alternativ. Foto: Mattias Loftén
En studie från Sahlgrenska sjukhuset visar vidare att bensofenon-3 också lagras i kroppen i flera dagar och att barn under två år inte utvecklat den enzymen i kroppen som bryter ner ämnet. För vuxna kan det dröja flera dagar efter solsemestern innan ämnet försvunnit ur urinen. Urinproven fortsatte efter det att försökspersonerna slutat använda solkrämen. Efter fem dagar innehöll urinen fortfarande bensofenon-3. Den totala mängden utsöndrat bensofenon-3 i urinen var i genomsnitt låga 3,7 procent.
Avhandlingen visar också att flera vanliga solkrämer bryts ner väldigt fort av solljus. I testet ingick sju solkrämer som finns att köpa i vanliga butiker. Solkrämernas fotostabilitet mättes efter 30, 90 och 120 minuter. För tre av de sju solkrämerna försämrades skyddet mot UVA-strålning med mer än 20 procent. En av krämerna försämrades så mycket efter bara 30 minuter.
Vad lär vi oss av det här? Att mineralbaserat solskydd sk fysikaliskt solskydd (typ titandioxid eller zinkoxid) som lägger sig på hudytan och reflekterar solstrålarna är ett bättre val, både för korallerna och våra små! (numera är producenterna noga med att välja bort bensofenon-3 i solskydd för barn, men gör inte misstaget att smeta på din egen solkräm utan att läsa på inci-listan. Min egen killgissning är att det här ämnet så småningom kommer att fasas ut ur solkrämer. Bara att hoppas.
Tills dess. Välj bort.
Nedan några korallsäkra (och säkra för dig också) solskydd!:
Eco cosmetics solskydd har korallmärkning och är säkert att använda utan att skada marina livetHolländska märket Aethic Sôvée, är populärt bland surfare och var ett av de första solskydden som anammade forskningen och tog fram ett solskydd säkert för både människan och det marina livet. Läs mer om det här!
Journalisten Agneta Elmegård är skönhetsredaktör på Aftonbladet och vurmar särskilt för hållbarhet och grön kemi. 2019 och 2022 listades Agneta av den brittiska organisationen, Diversified Communication UK, som en av de mest inflytelserika personerna i Skandinavien inom ”Green Beauty”. Agneta är utbildad i hållbarhetsstrategier vid Cambridge University i England.
Hannah Sjöström är journalist och författare till två böcker om hudhälsa och hållbar skönhet. Hon har testat naturliga och ekologiska skönhetsprodukter i 15 år. Nu gästbloggar hon på Skönhetsredaktörerna, och har sin bas i Göteborg.
Journalisten Agneta Elmegård är skönhetsredaktör på Aftonbladet och vurmar särskilt för hållbarhet och grön kemi. 2019 och 2022 listades Agneta av den brittiska organisationen, Diversified Communication UK, som en av de mest inflytelserika personerna i Skandinavien inom ”Green Beauty”. Agneta är utbildad i hållbarhetsstrategier vid Cambridge University i England.
