Midsommar firar jag i Baku, Azerbaijan. Första gången i hela mitt liv, tror jag, som det är skitvarmt om jag får uttrycka t så. Jag jobbar som reporter på beachvolleyturneringen på European Games 2015 åt Europeiska Volleybollförbundet (CEV).

Det är ingen lek. Solen är verkligen extrem och jag smörjer mig med solskydd hela tiden eftersom jag måste följa matcherna på plats. Idag är det 35 grader och noll vind inne på centercourten. Med mig till Azerbaijan har jag tagit två solskydd som jag verkligen har kunna testa riktigt grundligt i mer än en vecka.

Det är det svensk/isländska solskyddet Evy Technology som Volvo Ocean Race-besättningen använder när de seglar jorden runt. Med mig har jag spf 30. De har för i år kommit med en spf 50 också men på kroppen tycker jag att 30 har räckt. Det jag gillar med Evy Technology är att det är ett solskydd som absolut inte kladdar. Det är ett så kallat kemisktorganiskt solskydd som tar hand om värmeutvecklingen och solstrålarna i översta hudlagret. De flesta solskydden idag är fysikaliska. Väldigt få är kemiska även om de börjar komma fler på marknaden. Ett fysikaliskt solskydd lägger sig på ytan och reflekterar solstrålarna från huden. Det finns ett 20 tal godkända solskydd i solskyddssegmenetet. Lite fler i USA. I Europa har de tagit bort PABA -skyddet (Para-amino-bensoesyra) som var ett kemiskt skydd eftersom det visade sig vara allergiframkallande och inte skyddar mot UVA-strålarna vilket det är lag på i Europa (UVA- tänk: Aging, UVB- tänk: Burn) .

I ansiktet har jag Nuxes nya solskydd spf 50 face melting creme som ska motverka bruna pigmentfläckar. Det är ett fysikaliskt skydd som ger skydd både mot UVA och UVB. Den är lite fetare i konsistensen. Båda har gett mig bra solskydd under det här extrema testet så jag kan med gott samvete rekommendera båda. Hittills har jag inte bränt mig överhuvud taget

Det finns tre olika typer av solskydd ute på marknaden just nu! Kemiskt-, organkemiskt och fysikaliskt solskydd. Här ska jag försöka reda ut skillnaderna.

Kemiskt solskydd – Absorberar solstrålarna

Ett kemiskt solskydd innehåller ethyl-4-aminobenzoate, PABA som absorberar solstrålarna i översta hudlagret och omintetgör dem.

Fördelar:

Tunna och inte lika kladdiga som fysikaliska skydd.

Nackdelar:

Kan förlora effekt snabbt om man är slarvig med hur man bevarar flaskan. Begränsad hållbarhet.

Organkemiskt solskydd: Svenska Proderm har patent på något som de kallar för  organkemisk solskyddsfilter. Denna solfiltervariant sägs vara välbeprövad och godkänd av myndigheter Sverige och runt om i världen, men kanske inte den mest naturliga produkt du kan tänka dig. Detta filtret ger ett extra stabilt skydd mot UVA strålar, vilket betyder att Proderm inte bryts ner lika lätt i solen som ett fysikaliska skydd enligt dem själva.

Vill du gå på ett helt naturligt solskydd måste du vara uppmärksam, men här får du några tips:

Vegetabiliska kallpressade oljor har nämligen en viss förmåga att oskadliggöra UVB och UVA -strålarna nere i huden. Exempelvis:

Kokosolja – innehåller det naturliga ämnet tiosol, som naturligt har solskyddsfaktor 15 enligt Alpha Plus AB.

Jojobaolja, Makadamiaolja och risolja har solskyddsfaktor 4

Sesamolja, Sheaolja och Avokadoolja: spf 2-4

(källa: Friskvårdsmagasinet)

Fysikaliskt solskydd – Reflekterar bort solstrålarna

Ett fysikaliskt solskydd är gjort på naturliga mineraler som titaniumdioxid, talk eller kaolinlera som reflekterar bort solstrålarna från huden. Tänk spegel!

Fördelar: Anses mest effektiva och har bra forskningsgrund. Skyddar mot UVA, UVB och UVC i olika grad.

Nackdelar: Kan kännas kladdiga. Lägger sig som en hinna utanpå huden. Kan vara svåra att applicera.

Så funkar solskyddskrämen:

Enligt EU-bestämmelser måste UVA-skyddet vara minst en tredjedel av UVB-skyddet i en solskyddsprodukt. Om produkten har ett högt UVA-skydd är den märkt med en UVA-symbol (och i bästa fall ett PPD-värde, persistant pigment darkening, som anger hur högt UVA-skyddet är) Detta hittar du tyvärr inte på Amerikanska solskydd eftersom de inte har samma bestämmelser som EU.

UVB (280 till 315 nanometers våglängd) – Low – Medium – High and Very High på flaskan anger hur mycket UVB-strålning som släpps igenom till huden. SPF (Sun Protection Factor) low släpper exempelvis igenom mer än 50 procent (”man kan stanna i solen två gånger så lång tid som om man inte hade någon solskyddsfaktor alls”), men detta är ju beroende på vilken hudtyp du har! Watch out!
UVA (315 till 400 nanometers våglängd) – Solskyddsfaktorn säger dessvärre inget om hur väl medlet skyddar mot UVA. Därför är forskare kritiska mot solskyddskräm, eftersom de ger ett ”falskt” skydd. Huden blir visserligen inte röd, men det är högst osäkert om krämerna skyddar mot hudcancer. Och när kroppens varningssystem slås ut (när du inte blir röd) blir det ännu svårare att upptäcka när du solat för länge.