CAIA, Bianca Ingrossos sminkföretag, har anmälts av Kemikalieinspektionen efter att de hittat PFAS i en av henne sminkpennor. Ämnet perfluorononyl dimethicone är en PFAS-kemikalie, så kallad evighetskemikalie och svår för naturen att bryta ner. Kemikalieinspektionen valde att åtalsamäla företaget.
Det var när Kemikalieinspektionen gjorde en kontroll i ett gemensamt EU-projekt som ämnet hittades. Kemikalieinspektionen har tidigare gjort kontroller av olika företags makeup- och sminkprodukter för att förbereda en påskyndning av förbud av PFAS inom EU, då hittade man PFAS i ett 30-tal olika produkter. I en artikelserie jag gjorde för Aftonbladet kunde jag visa att Läkemedelsverket som har förordningen att följa upp produkter som släpps på marknaden, inte gjort ett enda stickprov för att upptäcka PFAS. Något som ledde till en interpellation i Riksdagen.
PFAS-ämnen påverkar fertiliteten negativt och är även misstänkt cancerframkallande, skriver Kemikalieinspektionen i sin anmälan. I april meddelade Caia att de tagit bort läppennan från marknaden.
Barbiefeber
Nämn det företaget inom mode- och skönhetsindustrin som inte utnyttjade att storfilmen ”Barbie” hade premiär och där Margot Robbie och Ryan Gosling spelade huvudrollerna. Brittiska Lush tog fram en limiterad Barbie-kollektion. Nyx och Tangle Teezer likaså. Det var definitivt spiken i kistan för den beigea looken Vanilla Girl som trendade i början på året.
Modesnackisen- Elsa Hosks dubbelklänning på Cannesfestivalen
Såg vi dubbelt? Nej. Men frågan var om Victor & Rolf inte hade tittat aningen djupt ner i glaset när de lät designa Elsas röda-mattan-kreation till 2023 Cannes festival? Eller vad tror ni? Klänningen blev en snackis i många internationella medier som kallade klänningen ”Optimal illusion Cannes dress”. En riktig vattendelare.
Nya lagar ska motverka grönmålning
EU-parlamentet och Europeiska unionens råd har under året enats om flera nya lagförslag som ska motverka greenwashing (grönmålning). Det ska bli svårare för producenter att göra påståenden som vilseleder konsumenter att tro att en produkt är ”grönare” och ”bättre för miljön eller klimatet” än den i själva verket är.
Vi firade bloggen som funnits i 10 år!
Det var 2013 som Petra Weiss (Skönhetsredaktör på Aftonbladet Wellness) och jag (Skönhetsredaktör på Aftonbladets Söndagsbilaga) gick samman och startade Skönhetsredaktörerna. Vår ambition var att vara först med det senaste inom skönhetsvärlden och bedriva oberoende nyhetsbaserad skönhetsjournalistik. Något som vi fortsatt med sedan dess. Vi har under åren haft flera journalister som gästskribenter som Hedvig von Mentzer och Liv Lövendahl.
Ikonerna som lämnade oss: Quant och Birkin
Två stora modeikoner lämnade oss under 2023. Både Mary Quant och Jane Birkin gick bort under 2023. Mary Quant, minikjolens moder, blev 93 år, öppnade sin första klädaffär, Bazaar, på King’s Road 1955. Under hela ”swingin 60’s” var hennes kläder på modet bland de unga och hippa människor som rörde sig i Londons nattliv. Hon ansågs vara oraklet bakom minikjolens genomslag på 60-talet och ”The total look”.
I Frankrike utlöste stilikonen Jane Birkin landssorg när hon avled i Paris 76 år gammal i sviterna av cancer den 16 juli i år. Romansen mellan Jane, den ”engelska rosen från Chelsea” och poeten Serge Gainsburge, tog Europa med storm mellan 1968-1980. Jane Birkin har gett namn till en av Hermés mest ikoniska väskor ”The Birkin bag”. Den ikoniska Birkinväskan kom till när Jane Birkin, hamnade på samma flygplan som den dåvarande Hermès– chefen Jean-Louis Dumas. Året var 1981 och Jane Birkin råkade tappa ut innehållet ur sin väska och be-klagade sig högljutt över att det inte fanns någon bra väskmodell på marknaden för en nybliven mamma.
Årets parfymsnackis – Palo Santo – helig ved
Under året som gick kunde man inte missa den heliga ingrediensen Palo Santo som trendade rejält. Flera parfymproducenter använde den sydamerikanska trädsorten som haren söt citronaktig och intensiv doft. Den har använts i ceremonier och ritualer av ursprungsbefolkningar i Sydamerika sedan urminnes tider.
Doftjättar under utredning
Fyra av världens största doftföretag – Schweiziska Firmenich (nu dsm-firmenich), Givaudan, amerikanska International Flavors & Fragrances (IFF) med huvudkontor i USA och tyska Symrise – har hamnat under utredning av konkurrensmyndigheterna i Schweiz misstänkta för kartellbildning alternativt otillbörligt samarbete.
Myndigheterna hävdar att de fyra företagen kan ha samordnat prissättningen och förhindrat sina konkurrenter från att leverera till vissa kunder samt begränsat produktionen av vissa dofter. Utredningen förväntas pågå i två till tre år,
Mikroplaster förbjöds 2023
Försäljningen av löst glitter, med vissa undantag, förbjöds den 17 oktober 2023. Det kommer dock vara tillåtet att sälja ut redan befintliga lager av löst glitter även efter 17 oktober.
EU har uttalat att ”syftet med restriktionen är inte att förbjuda allt glitter utan uppmanar branschen till en produktion med mer miljövänligt glitter som inte förorenar våra hav”.
Pamela Andersons osminkade look
”Ett äventyr i Paris med nya ögon. Det finns skönhet i självacceptans, ofullkomlighet och kärlek”, skrev Pamela Anderson på Instagram när hon besökte Paris modevecka i oktober. Flera kända ansikten stämde in i hyllningskören, bland andra den amerikanska skådespelerskan Selma Blair. För Amerikanska Elle Berättade Pamela Anderson att hon slutade med skönhetsbehandlingar och makeup när hennes make-up artist, Alexis Vogel, dog 2019.
Aftonbladet granskade Pfas-förekomsten inom skönhetsindustrin
I slutet på 2023 kunde Aftonbladet lyfta fram flera exempel på att skönhetsföretag fortfarande använder sig av evighetskemikalien Pfas i sina produktionsled. Högfluorerade ämnen, så kallade PFAS (per- och polyfluorerade alkylsubstanser) är vatten-, fett- och smutsavvisande och hittades i ett fyrtiotal produkter när Svenska Miljöinstitutet IVL, på uppdrag av Kemikalieinspektionen, lät inventera skönhetsprodukter. Man hittade förekomst av både redan förbjudna och i tillåtna varianter av Pfas. Trots löften från producenter om att fasa ut Pfas fanns de fortfarande kvar i flera produkter. Något som upprörde oppositionen i riksdagen, som begärde att ansvarsfrågan om miljögiftet ska lyftas.
Enligt en studie som IVL Svenska Miljöinstitutet och Stockholms universitet har utfört, på uppdrag av Kemikalieinspektionen, kan utsläppen av PFAS från kosmetiska produkter uppgå till så mycket som 11 000–38 000 kilo fluor per år inom EU. Ett miljögift och hälsofarligt ämne som inte bryts ner i naturen och dessutom ackumuleras i kroppen.
Skidvalla som innehåller PFAS-ämnen förbjöds 2020 och från och med den 17 oktober 2023 är det förbjudet att använda mikroplaster mindre än fem millimeter i sin produktion. Beslut som är fattade av miljöhänsyn. Varför det läggs PFAS-ämnen som är ännu mer långlivade än plaster, i skönhetsprodukter har jag försökt ta reda på. Läs hela artikeln på Aftonbladet här.
”Vi hoppas på att vi kan få bort PFAS helt ur smink. Avfallsdelen på kosmetika har vi egentligen inte kunnat beräkna, men vi anser att ansvaret inte bör läggas på konsumenten för det är i princip omöjligt att läsa inci-listorna. Därför hoppas vi på ett globalt utfasande, säger”, Jenny Ivarsson, strategisk rådgivare på Kemikalieinspektionen.
Tre av de tio mest vanliga PFAS-ämnena som fanns med på innehållslistan hos alla produkter är redan förbjudna inom EU, men förekom ändå. PFAS kan orsaka cancer, försvaga immunförsvaret och öka kolesterolvärden.
Vad är PFAS?
PFAS (per- och polyfluorerade alkylsubstanser) är ett gruppnamn på över 10 000 olika kemikalier som alla har kol-fluor bindningar. De har liknande egenskaper som tvål och är både fett- och fuktavstötande och enormt stabila. De används till exempel som hud- eller hårkonditioner i balsam, eller som emulgeringsmedel och stabiliseringsmedel. Med PFAS inblandat undviker man att vatten och fett separeras i en produkt. Egenskaper som kan uppskattas i primers, vattenfasta mascaror, läppstift och solkrämer som ska sitta fast länge på huden. Ett tiotal PFAS-ämnen är identifierade som särskilt farliga ämnen inom EU, så kallade SVHC-ämnen, och finns upptagna på REACH Kandidatförteckningen
Avloppsvatten ska renas bättre så det kan användas igen. Det har miljöutskottet i Europaparlamentet röstat ja till. Tillverkare av kosmetika och läkemedel har visat sig ge särskilt stora utsläpp av mikroföroreningar, uppmanas nu av EU:s parlament att ta ett större ansvar än de gör idag.
EU-parlamentarikerna i miljöutskottet vill att EU:s medlemsländer ska stärka sin förmåga att återanvända behandlat avloppsvatten så att cirkulariteten ökar. Detta ska ske genom en bättre övervakning av föroreningar som mikroplaster och evighetskemikalier som PFAS, föreslår de. Utskottet röstade även ja till krav på att förorenaren ska betala för att de ”skitar ner”.
Ett annat förslag som ska minska mängden mikroföroreningar, är att kräva obligatoriska filter för mikrofiber i tvättmaskiner.
Dessutom ska alla samhällen med fler än 750 invånare vara anslutna till anläggningar för avfallsrening till slutet av 2032.
Evighetskemikalierna PFAS förekommer i en mängd olika produkter inom skönhetsindustrin. Man kan hitta ingrediensen i makeup, ansiktskrämer och hårvårdsprodukter. Enligt en studie som IVL Svenska Miljöinstitutet och Stockholms universitet har utfört på uppdrag av Kemikalieinspektionen, kan utsläppen av PFAS från kosmetiska produkter uppgå till så mycket som 11 000 kg fluor per år inom Europeiska Unionen.
Studien gick ut på att detektera ett 40-tal skönhetsprodukter som säljs på den svenska marknaden, och som alla har PFAS listat i innehållsförteckningen. Produkterna analyserades närmare på laboratorium. De högsta halterna av PFAS uppmättes i en skrubbkräm och en ansiktsmask, följt av ett ansiktspuder.
Forskarna har även beräknat hur stora PFAS-utsläpp som kosmetiska produkter, efter användning, kan ge upphov till. Utsläppen inom Europeiska samarbetsområdet EES beräknas ligga på mellan 11 000 och 38 000 kg fluor från PFAS per år, utifrån ett genomsnittsscenario och ett värsta-fall scenario.
Resultaten av studien har använts av Kemikalieinspektionen i dess förslag till begränsning av PFAS tillsammans med nationella myndigheter från Danmark, Tyskland, Nederländerna och Norge. Begränsningsförslaget lämnades in till EU:s kemikaliemyndighet ECHA i januari och är för närvarande öppet för offentligt samråd.
”Jag hoppas att den här studien och andra inom området uppmuntrar tillverkarna att omvärdera användningen av PFAS i sina produkter och hitta säkrare ingredienser”, kommenterar Kerstin Pütz, forskare på IVL och en av huvudförfattarna bakom studien, i ett pressmeddelande.
Som konsument kan du undvika PFAS i kosmetika genom att titta på innehållsförteckningen. Om det till exempel står ”PTFE” eller ämnen som innehåller orden ”perfluoro” eller ”polyfluoro” innehåller produkten PFAS, men utöver det finns många fler PFAS som inte har ”fluoro” som en del av namnen.
”Min rekommendation är att använda så lite kosmetika som möjligt, då det inte bara är PFAS utan även många andra kemikalier i smink. Vi har identifierad drygt 170 ingrediensnamn där PFAS döljer sig bakom namnen. Inte ens jag som jobbar med den här frågan skulle känna igen alla ämnena om jag inte hade min substanslista som jämförelse bredvid. Det måste bli enklare för konsumenterna att välja bort oönskade ämnen”, säger Kerstin Pütz.
EU-Kommissionen har presenterat en ny kemikaliestrategi under namnet (EGD )– European Green Deal– den gröna given. EU har åtagit sig att uppnå klimatneutralitet senast till år 2050 och inom ramen för den uppoffringen har kommissionen även tvingats se över unionens kemikaliestrategier.
Kort beskrivet innebär det att EU:s gröna giv ”ska främja utnyttjanden av resurser genom att ställa om till en ren, cirkulär ekonomi”. EU:s Green Deals syfte är också att ”återställa den förlorade biologisk mångfalden och minska föroreningarna i vår närmiljö”. Given har 35 olika punkter och pressmeddelandet kan ni läsa här.
Vad innebär den gröna given då för skönhetsbranschen?
Enligt den nya kemikaliestrategin ska ALLA nya kemikalieregistreringar kontrolleras. Registreringarna ska också kunna återkallas, något som inte är möjligt i dag. En ny granskningsfunktion ska införas i REACH (EUs kemikalieinspektion som reglerar och registrerar vilka kemikalier som används i olika produkter). Den europeiska byrån för bedrägeribekämpning, OLAF, kommer att få ett breddat mandat att kunna undersöka hur olagliga kemiska produkter cirkulerar i samhället (produkter/kemikalier som kommer in i EU under radarn, eller ingår i varor som klickas hem från andra länder som inte har samma lagstiftning). I given ingår även ett förhållningssätt till producenterna där tillverkningen ska vara rättvis, socialt ansvarstagande och jämställd ( i linje med FN:s globala mål).
Ämnen som REACH anser vara tveksamma eller extra skadliga kommer upp på EU:s kandidatlista hos ECHA, där de stöts och blöts av expertis som gör bedömningar om hur farliga de är. Myskxylen (syntetisk myskdoft) är ett exempel på ett ämne som finns listat på kandidatlistan över ämnen som är ”särskilt farliga”, ett ämne som man hittat i bröstmjölk och i fiskar från Östersjön om än i låga halter (källa: KI).
I korta ordalag kommer konsumenten (du och jag) få ett stärkt skydd om den nya gröna given får genomslag: Given har nämligen tagit på sig att fasa ut användningen av de farligaste ämnena från konsumentprodukter som till exempel leksaker, barnavårdsartiklar, kosmetika, tvättmedel och material som kommer i kontakt med livsmedel och textilier. Det gäller bland annat hormonstörande ämnen, kemikalier som påverkar immunsystemet och andningsorganen och långlivade ämnen som per- och polyfluoralkylerade ämnen (PFAS).
Så var det skrivet. Kan 2021 bli ett grönare år? Förhoppningsvis.
Journalisten Agneta Elmegård är skönhetsredaktör på Aftonbladet och vurmar särskilt för hållbarhet och grön kemi. 2019 och 2022 listades Agneta av den brittiska organisationen, Diversified Communication UK, som en av de mest inflytelserika personerna i Skandinavien inom ”Green Beauty”. Agneta är utbildad i hållbarhetsstrategier vid Cambridge University i England.