Selfridges tar bort all plastbaserad glitterkosmetik från sina hyllor, det uppger Cosmetic Business. Plastglittret ska vara borta från kosmetikavdelningarna på lyxvaruhuset i London senast 2021. Förbudet mot mikroplaster är ett led i Selfridges Buying Better Inspiring Change-strategi.

Mer än 300 skönhetsmärken och leverantörer kommer att arbeta för att ta bort mikroplasterna som ingrediens i sin produktion under de kommande 12 månaderna.

”Genom att ta bort alla mikroplaster ur glitterprodukterna hoppas vi kunna inspirera våra kunder, leverantörer och andra återförsäljare att agera ansvarsfullt, söka alternativ och göra positiva förändringar genom transparent och meningsfulla handlingar,” säger Daniella Vega, hållbarhetschef på Selfridges, till Cosmetic Business.

Enligt Daniella Vega är Lancôme, It Cosmetics, Benefit och Christian Louboutin Beauty – redan plastglitterfria.

2016 slutade det 110 år gamla företaget att sälja produkter som innehåller mikrokulor, två år före Storbritanniens nationella förbud. Och 2019 slutade de sälja de hajpade engångsmaskerna som för det mesta kommer från Korea.

”När vi fortsätter att se den förödande och irreversibla inverkan av engångsplast på vår miljö och i synnerhet marint liv, är vi engagerade i att minska Selfridges plastavtryck, en viktig milstolpe i vår pågående köp bättre, inspirerande förändring affärsstrategi.”, sammanfattar Daniella Vega.

2017 förbjöds mikroplaster som plastkulor i peelingprodukter och tandkrämer i Sverige. Och totalt sett är inte skönhetsindustrin den stora boven i dramat med överplastade världshav. Det finns andra industrier som smutsar ner mer. Slitage av bildäck, kläderna vi tvättar och skräpet vi kastar i naturen ligger i topp på den lista som Svenska miljöinstitutet, IVL presenterat.

Det innebär dock inte att man ska stänga av radarn som skönhetskonsument, och luta sig tillbaka i tron att man sysslar med ”Clean Beauty”. Miljarder partiklar har forsat iväg från våra badrum genom åren. I förbudet som togs 2017 undantogs kosmetiska produkter som inte sköljs av direkt så som mikroplaster i ögonskuggor, stylingprodukter för håret och foundations (mikroplast som glitter – definieras som fragment av plast som är mindre än 5 millimeter). Regeringen utredare fortsatt om det ska införas ett utökat förbud även för flytande mikroplaster. 

I en rapport som Kemikalieinspektionen släppte 2018 uppskattar de att 0,2 till 4,4 ton mikroplaster under 5 millimeter släpps ut i vattenmiljön från kosmetiska produkter som säljs i Sverige och som inte omfattas av det redan beslutade förbudet. Detta handlar till exempel om vissa hudkrämer, solkrämer och smink som läppstift, mascara och puder.

Första patentet på en mikroplast söktes redan 1959 och det var för polyeten i babypuder, rouge och andra kosmetiska produkter som peelingprodukter.

Polyeten (polyethylene och polythene) är en plast som fortfarande används med många egenskaper i åtanke. Polyeten kan binda puder, agera slipande, göra krämer trögflytande eller bilda tunna hinnor på huden. Flytande plaster tillsätts för att få emulgerande effekter där vätskor som vatten och oljor behöver blandas eller i avsikt att produkter ska skimra. Vissa av de här partiklarna är riktigt, riktigt små – vissa bara 0,001 mm och de seglar rakt igenom reningsverkens filter.

Här är de vanligaste plasterna i kosmetika som används i dag:

• polypropylene
• polyethylene / polyeten
• polymethyl methacrylate
• polyethylene terephthalate
• polylactic acid / polylaktid (PLA)
• nylon

PLA -plaster skiljer sig från de andra plaster då de är biologiskt nedbrytbara eftersom de tillverkas av sockerrör eller majs och inte av fossila bränslen. Brittiska Bulldog gör sina förpackningar av den här typen av plast.  PLA-plaster bryts ner i industriell varmkompost.

När forskare pratar om mikroplaster i haven så har man enats om följande gemensamma nämnare:

(Definition av mikroplaster enligt UNEP (FN:s miljöprogram):

• Olösliga i vatten
• De anses vara icke nedbrytningsbara
• De är syntetiska polymerer eller copolymerer
• De är fasta partiklar
• De är mindre än 5 mm. En del är mindre än 0,001 mm – då kallas de ofta för nanopartiklar.

8 190 ton mikroplast per år beräknas komma från trafiken, majoriteten kommer från däckslitage. Andra stora källor är utsläpp från konstgräsplaner och tvätt av syntetiska textilier, som släpper ut mellan 1 640 och 2 460 respektive 8-950 ton per år.

I dagarna kom dessutom en ny studie från Göteborgs Universitet som visar att de flesta plastartiklar i havet är fragment av större plast. Läs studien här.

Källor: Svenska miljöinstitutet. SVT, Naturvårdsverket, UNEP, Göteborgs Universitet, H-A Leslie, Regeringskansliet, Kemikalieinspektionen.

Det borde vara nolltolerans mot mikroplaster och plast i haven. Inte minst skönhetsindustrin släpper dagligen ut onödiga mikroplaster i världshaven även om just den industrin inte egentligen är den värsta boven. Men nu har forskare gjort en upptäckt som kan gör att plastbergen kan minska.

Larver av fjärilsarten större vaxmott har nämligen visat sig äta plast. Larven har länge varit en plåga för biodlare, eftersom larverna gnager gångar i vax och trävirke och kan orsaka stora skador på bikupor. Men de små skadedjuren äter inte bara trä och vax, utan även plast. Yay!

Den spanska biodlaren och forskaren i biomedicin Federica Bertocchini slogs av detta sedan hon hade lagt larverna i en plastpåse, rapporterar CNN.
Detta gav Bertocchini, som även råkar vara forskare i biomedicin, idén till ett forskningsprojekt där hon tillsammans med två kollegor studerade hur bra larverna är på att äta plast.
”Så fort vi såg hålen så reagerade vi likadant: Vi måste undersöka detta”, skriver hon i ett mejl till The Washington Post.
Och det verkar som att larverna kemiskt kan bryta ned svårnerbrytbara  polyeten-plaster bättre än någon annan känd metod, enligt deras studie.
Mikroplaster från bland annat plastpåsar är ett enormt miljöproblem och kan ta hundratals år att brytas ned i naturen.

Källa: TT