Det finns tre olika typer av solskydd ute på marknaden just nu! Kemiskt-, organkemiskt och fysikaliskt solskydd. Här ska jag försöka reda ut skillnaderna.

Kemiskt solskydd – Absorberar solstrålarna

Ett kemiskt solskydd innehåller ethyl-4-aminobenzoate, PABA som absorberar solstrålarna i översta hudlagret och omintetgör dem.

Fördelar:

Tunna och inte lika kladdiga som fysikaliska skydd.

Nackdelar:

Kan förlora effekt snabbt om man är slarvig med hur man bevarar flaskan. Begränsad hållbarhet.

Organkemiskt solskydd: Svenska Proderm har patent på något som de kallar för  organkemisk solskyddsfilter. Denna solfiltervariant sägs vara välbeprövad och godkänd av myndigheter Sverige och runt om i världen, men kanske inte den mest naturliga produkt du kan tänka dig. Detta filtret ger ett extra stabilt skydd mot UVA strålar, vilket betyder att Proderm inte bryts ner lika lätt i solen som ett fysikaliska skydd enligt dem själva.

Vill du gå på ett helt naturligt solskydd måste du vara uppmärksam, men här får du några tips:

Vegetabiliska kallpressade oljor har nämligen en viss förmåga att oskadliggöra UVB och UVA -strålarna nere i huden. Exempelvis:

Kokosolja – innehåller det naturliga ämnet tiosol, som naturligt har solskyddsfaktor 15 enligt Alpha Plus AB.

Jojobaolja, Makadamiaolja och risolja har solskyddsfaktor 4

Sesamolja, Sheaolja och Avokadoolja: spf 2-4

(källa: Friskvårdsmagasinet)

Fysikaliskt solskydd – Reflekterar bort solstrålarna

Ett fysikaliskt solskydd är gjort på naturliga mineraler som titaniumdioxid, talk eller kaolinlera som reflekterar bort solstrålarna från huden. Tänk spegel!

Fördelar: Anses mest effektiva och har bra forskningsgrund. Skyddar mot UVA, UVB och UVC i olika grad.

Nackdelar: Kan kännas kladdiga. Lägger sig som en hinna utanpå huden. Kan vara svåra att applicera.

Så funkar solskyddskrämen:

Enligt EU-bestämmelser måste UVA-skyddet vara minst en tredjedel av UVB-skyddet i en solskyddsprodukt. Om produkten har ett högt UVA-skydd är den märkt med en UVA-symbol (och i bästa fall ett PPD-värde, persistant pigment darkening, som anger hur högt UVA-skyddet är) Detta hittar du tyvärr inte på Amerikanska solskydd eftersom de inte har samma bestämmelser som EU.

UVB (280 till 315 nanometers våglängd) – Low – Medium – High and Very High på flaskan anger hur mycket UVB-strålning som släpps igenom till huden. SPF (Sun Protection Factor) low släpper exempelvis igenom mer än 50 procent (”man kan stanna i solen två gånger så lång tid som om man inte hade någon solskyddsfaktor alls”), men detta är ju beroende på vilken hudtyp du har! Watch out!
UVA (315 till 400 nanometers våglängd) – Solskyddsfaktorn säger dessvärre inget om hur väl medlet skyddar mot UVA. Därför är forskare kritiska mot solskyddskräm, eftersom de ger ett ”falskt” skydd. Huden blir visserligen inte röd, men det är högst osäkert om krämerna skyddar mot hudcancer. Och när kroppens varningssystem slås ut (när du inte blir röd) blir det ännu svårare att upptäcka när du solat för länge.