Kat von D lämnar sitt varumärke kungör hon idag på Instagram, men det är bara en av många avyttringar av stora makeup- och hudvårdsmärken det här året.
2020 kommer beautykartan i världen att ritas om totalt. Märken byter ägare och de mest oväntade kombinationerna kommer att bli verklighet. Silly Season är ett begrepp i sportvärlden men den kan i allra högsta grad appliceras på skönhetsvärlden också.

Här har vi listat de mest iögonfallande överenskommelserna under 2019 som kommer att påverka skönhetsåret 2020.

Coty köper upp Kylie Cosmetics och Kylie Skin.
I november offentliggjordes köpet. Coty betalar 6 miljarder för 51 procent av andelarna i Kylies hajpade makeupmärke. Coty äger sedan tidigare bland annat Rimmel och Covergirl. Kylie var noga med att lugna sina fans med att hon fortfarande ”kommer att ha inflytande över kollektionerna och köpet kommer innebära att de kommer att göra märket till ett internationellt skönhetsmärke”. Köpet kommer att genomföras tredje kvartalet 2020 enligt Cosmetic Business.

Pradas parfymdivision har köpts upp av LÓreal.
Franska Puig har tidigare  tillverkat Pradas parfymer på licens, men nu är det slut med det. Från och med 2021 kommer LÓreals lyxdivision att stå för tillverkningen av Pradas parfymer.

Japanska Shiseido köper upp Clean beauty-märket Drunken Elephant. Shiseido vann upphandlingen före budläggarna Estee Lauder och Unilever. Köpesumman är uppges vara 845 miljoner USD enligt tidningen Allure. Grundaren Tiffany Masterson, lär skratta hela vägen till banken…

I oktober 2019 meddelade Coty att varumärkena Wella, Clairol och OPI är till salu.
Ännu har ingen köpare offentliggjorts. Det var i juli 2015 som Coty köpte upp prestigemärkena av Procter and Gamble. I affären sålde P&G 43 olika märken till Coty för 12 miljarder kronor. P&G uppges i sin tur att ha ögonen på startupföretaget Billie som tillverkar rakhyvlar och hudvård. Som om inte det räcker så går det rykten om att Tata Harper är på väg att sälja sitt ekolyxmärke till – Unilever. Uppochnervända världen.

Franska märket Bourjois lämnar Storbritannien 2020.
I november 2019 meddelade Coty att det franska kultmärket sålde dåligt i England och har bestämt sig för att dra ut märket från Storbritannien. Bourjois startade 1863 i Paris av Joseph-Albert Ponsin och finns i 50 länder. Däribland Sverige.

L’Occitane uppgav i november 2019 att de ökade sin omsättning med 351 procent efter att de förvärvat brittiska spamärket Elemis tidigare det året

Källor: Cosmetic Business, Allure, Jingaily, brittishbeautyblogger.com, globalcosmeticnews.com

Nu har det infunnit sig ett hallelujamoment i mitt ekohjärta! Multinationella företaget Unilever har beslutat sig för att ta bort de mikroskopiska plastkulorna ur sina skönhetsprodukter. Katjing!

Fiskar kan inte skilja på plastkornen och plankton utan silar dem in i sina munnar. Plast går inte att smälta och resten kan ni räkna ut själva. Dödskalle.

Nyligen förklarade företaget Unilever (Ponds, Dove, Vaseline, AXE, Pepsodent, Sunsilk) att man tänker ersätta plasten som ”skrubbmaterial” med något som är mer skonsamt för havsmiljön. 2015 hoppas företaget att helt ha rensat bort mikroplasterna från sina produkter.

”Enligt EU:s havsmiljödirektiv ska alla Europas hav ha uppnått god miljöstatus 2020. En viktig del i det arbetet är att minska och få bort marint skräp. För att nå det målet måste alla – myndigheter, företag och privatpersoner – hjälpas åt. Därför är Unilevers beslut väldigt viktigt, säger Johanna Eriksson, utredare på enheten för hållbart nyttjande och maritima frågor på HaV (Havs- och vattenmyndigheten).

Tills dess får vi konsumenter leta efter alternativ. Socker, salt, sand, malda nötskal och sjögurka är fullgoda ersättningar i peelingprodukter. Välj bort allting med poly- i innehållsförteckningen vilket betyder PLAST.

En studie på blåmusslor av bland annat Richard C Thompson, professor vid universitetet i Plymouth, visar att mikroplaster ackumuleras i musslornas magsäck för att därefter övergå i deras cirkulationssystem och där de kan stanna kvar i över 48 dagar. Det finns risk för att mikropartiklarna orsakar fysisk skada på exempelvis gälar eller tarmepitel. Innehållet i plasten kan i sig vara giftigt men det finns också risk för att plastpartiklarna, som har en fet yta,också drar också till sig andra miljögifter.

”Vi vet i dag inte hur mycket av dessa plastartiklar, det mikroskopiska marina skräpet, som tas upp av fiskar och andra organismer och hur skadligt det är. Här behövs mer forskning och kunskap om effekten på de marina eko-systemen. Men det finns studier som visar att exempelvis sandmaskar och blåmusslor konsumerar mikroplasterna”, säger Johanna Eriksson i ett pressmeddelande på Newsdesk.