En läsare skrev det här i en av kommentarerna:

 

”Hur är Bologna då att bo i då? Spelar du mest online eller finns där live också? Billigt/Dyrt? Berätta gärna mer i något inlägg och glöm inte bilderna!”

 

Det känns som en bra dag att sammanfatta min månadslånga vistelse i staden som kallas för ”den fete”. Bologna. Tyvärr har vi inte tagit jättemånga bilder. Men vi får besök snart så då blir det en massa bilder. Om bloggen lever vidare en två veckor till så lovar jag att kontinuerligt posta bilder.

 

I början av oktober klev jag och min vän Niklas på ett direktflyg från arlanda till Bologna. Vi hade nämligen bestämt oss för att flytta dit innan vi ens besökt staden och när vi väl åkte dit så var vi bara där i en och en halv dag innan vi skrev på kontraktet för lägenheten. Vårt första intryck var att det var en riktig härlig stad. Folk var så avslappnade och man såg att det var en gammal stad med mycket historia. Men det var som sagt bara vårt första intryck.

En tre timmars flygresa senare var vi äntligen framme. Efter att ha fått nycklarna till lägenheten gjorde vi oss i ordning för Bologna-Catania. En Serie A match. Alla vinterkvällar som jag och min bror Raham spenderade utanför O’learys tittandes på Serie A. Nu var det bara en 15 minuters bilresa ifrån. Vi satte oss i Bolognas klack för upplevelsens skull och det skiljde sig väl inte så mycket ifrån gnaget. Folk röjde och hade kul, givetvis inte så som bara gnagare kan, men det var i samma anda. Den enda skillnaden var väl att det fanns fler kvinnor och barn på matchen än vad det gör i Sverige vilket var trevligt. Bologna vann matchen med 4-0 och fick vi se Diamanti in action vilket är en egen upplevelse i sig. ”He was normal like us but made it to the national team” som vår vän Luca sa.

De första dagarna i Bologna spenderades med besök på flera olika ställen. För att officiellt bli medborgare av staden så måste man gå igenom flera steg. På pappret ser det ut som fyra steg. Men alla dessa fyra steg har en tio olika steg i sig och det är verkligen en upplevelse att försöka få detta fixat i Italien. Vilket underbart land!

 

Efter ett få par dagar åkte jag iväg till San Remo för min första EPT och för den resan krävs ett inlägg för sig själv men vi kan sammanfatta det med att resultaten slutade mizeria. Men det var en extremt lärorik resa. Inte nog med att jag fick spela mot några av världens bästa turneringsspelare och se deras linjer. Jag bodde även ihop med några riktigt sköna grabbar som även råkar vara extremt duktiga pokerspelare. Om ni råkar läsa detta så tackar för en galen resa. Förhoppningsvis får vi göra om det i prag.

Strax efter San Remo kom även vår vän Emil ner på besök och man kan säga att detta var den ”riktiga” starten för oss som medborgare i Bologna då det var först nu som vi vart meckfria och spenderade dagarna med att hitta vardagsrutiner. Bologna är verkligen en otrolig stad. Det bor bara en 400 tusen personer i staden och av dessa är 100 tusen studenter. Här finns även Europas äldsta universitet som grundades 1088. Utan att behöva tråka ut er med en massa fakta så kan jag säga att tack vare att Bologna är strategiskt belägen och kopplar ihop en massa städer, så har handeln blomstrat ända sedan romarriket. Det märks verkligen på staden då arkitekturen är otrolig. Alla byggnader har små detaljer som det lagts ner tid på och Bologna är en välmående stad så det förvånar mig inte att levnadsstandarden är hög. Enligt wikipedia är det bland de bästa i Italien.

Vi bor vid Piazza maggiore. Det är så centralt man kan bo. Bologna är en stad med pitoreska och krokiga gator som kan ta en till små gömda restauranger där ägaren inte stänger förrän man avslutat sista droppen av det röda vinet i lugn och ro, till de sju kyrkornas piazza. Den här staden skriker historia. Här tar man även maten på allvar. Bologna kallas ju för ”la grassa” vilket betyder ”den fete”. Det förvånar mig verkligen inte. Folk i bologna tar stolthet i maten, även om det enligt våra lokala vänner gått ner sig lite. Det finns små snäva gator packat med stånd som säljer färska frukter som smakar ljuvligt bra och har en naturlig färg som vi i Sverige aldrig tidigare sett, till köttbutiker som säljer allt ifrån mortadella till mozarella. Vi är ju tre unga och lata grabbar. Så vi har ätit på restaurang minst en gång om dagen och efter att ha nött igenom ett tjugotal restauranger så kan jag säga att man verkligen förstår att folk tar stolthet i sina restauranger. Maten är otroligt bra här. Det har nog en hel del med råvarorna och historien att göra, för exakt alla restauranger vi varit på, oavsett prisklass, har maten varit lika bra om inte bättre än många kreddiga svenska restauranger. Ägarna snålar inte med maten och prisklassen skiljer sig extremt mycket beroende på restaurangens läge. Vissa restauranger tar 16 euro för en huvudrätt för att de är perfekt belägna. De lockar till sig många turister. Andra restauranger tar 11 euro för en ordentlig måltid. Annars är priserna mycket billigare än Sverige. Allt är billigare. Speciellt nu när euron mår skit.

Vi trivs väldigt bra i Bologna för tillfället. Vädret har börjat bli kallare (haha vad svensk man är som klagar på vädret direkt) men annars är allt annat underbart. Ett stort problem är dock att vår Italienska är bedrövlig och Italienarnas engelska inte heller är den bästa. Jag träffade en person på en fest och vi bestämde oss för att mötas upp för en drink dagen efter innan de skulle ut igen. Det är ju en studentstad så det händer något exakt varje dag. Allt ifrån elektroniska festivaler till matfestivaler. Alltid något. Hursom. Jag och hennes vänner kom bra överens men det fungerade ändå inte. De drog sina skämt på Italienska och efter att alla skrattat klart så tog någon tapper kämpe på sig rollen att översätta allt på engelska till mig. Mizeria. Deluxemizeria. Så vi måste lära oss Italienska. Tur nog för oss vart jag sjuk en av dagarna då Niklas och Emil hade rest iväg för olika saker. Vi hade inget hemma så jag bestämde mig för att gå till en restaurang vi ätit på dagen innan för soppa. Tråkigt nog hade de inga bord så jag hamnade i deras grannrestaurang där jag träffade och lärde känna ägarens son Gianluca. En jävligt skön snubbe som bott i London i två år vilket betyder att vi kan snacka med varandra utan problem. Han är född och uppväxt i Bologna dessutom vilket gjort att jag lärt känna staden och dess kultur lite mer personligt och fått umgås med hans vänner som också är därifrån. De är ett riktigt skönt gäng som på lördagar, i hans fars restaurang, arrangerar kvällar där de med en projektor visar de första avsnitten av mickey mouse i svartvitt på väggen, samtidigt som deras DJ-vän Gabriel spelar funky lounge musik. Så de lär mig Italiensk i utbyte mot att jag hjälper till med pokern. Fair deal!

När det kommer till pokern så spelar jag enbart online. Det finns ett par siter som jag kan spela härifrån och det har fungerat bra. När det väl dyker upp större turneringar i San remo, Lugano eller Venezia så åker jag förmodligen dit och spelar. Det blir ingen live cashgame då jag mycket hellre sitter hemma och får in volym än att spela samma games live där jag bara får in en 30 händer i timmen.

 

Så för att sammanfatta vår korta vistelse i Bologna så trivs jag som fisken i vattnet.  Folk är väldigt varma och öppna. Man är inte heller lika stressade som oss Stockholmare. Folk sitter på utefiken och dricker vin. Studenter sitter i en ring på en av de många piazzorna och spelar gitarr. Det är en liten stad så distanserna är kortare. Det betyder att man kan gå eller cykla överallt. Det finns alltid något att göra och jag ser verkligen fram emot att åka tillbaka då vi precis hittat ”vårt” gym och en klättringshall. Vi börjar med våra Italienska studier snart dessutom vilket är kul. Men samtidigt blir det en pokerlockdown utan dess like. Jag har gått riktigt kallt online senaste tiden vilket betyder att prag pokerfestival ligger långt ifrån. Men om jag får in en massa timmar och får vända på steken så kan jag mycket väl åka dit. Så det är en hel del som händer nu framöver.

 

Så ja. Det är en sammanfattning av Bologna. Nu är det bara fem dagar kvar till vi åker tillbaka igen. Det är kul att vara hemma i Stockholm men jag ser verkligen fram emot att åka tillbaka igen.