Jag vet exakt när jag blev fotbollsfrälst – det var julen 1982 och pappa hade köpt en videoapparat till familjen i julklapp. Vi hade ett helvete med den där apparaten, och att lyckas med en tidsinställd inspelning av ett program var lika svårt som att åka till månen. Eller värre.
 
När det vankades julmiddag hos farmor och farfar gav sig mina föräldrar på att försöka spela in VM-krönikan i fotboll, och uppenbarligen så lyckades de med det. När vi kom hem kunde vi se Arne Hegerfors, Bosse Hansson och Ove Kindvall presentera det bästa från turneringen i Spanien, som än idag ses som en av de allra bästa. Jag tror att jag tittade på det där programmet varje dag i ett par års tid. Jag kunde det utantill.
 
Tipsextra blev förstås en helig stund efter detta, och jag började lära mig klubbarnas och spelarnas namn tidigt. Sedan var det givetvis helt kört – jag fejkade sjukdom om familjen planerat in något annat än just fotboll på lördagen, och efter några år så började jag prenumerera på engelska fotbollstidningar.
 
När jag kom in på Journalisthögskolan år 2000 så hade jag egentligen bara ett enda mål – jag skulle bli reporter och kommentator på Canal+. Det var där den engelska fotbollen fanns, och det var där jag ville vara. Två år senare hade jag ordnat en praktikplats där, och ett år senare var jag fast anställd. Sedan dess har jag – förstås – mitt absoluta drömjobb.
 
Engelsk fotboll ligger mig allra varmast om hjärtat, men jag följer i princip allt jag kan titta på. Allsvenskan, Serie A, La Liga… whatever. Är det bra fotboll är det bra underhållning – är det dålig fotboll är det ganska så kul ändå.
 
För mig är det närmast självklart att ha satsat pengar på matcherna jag tittar på. Det må vara en klyscha, men det ger lite extra krydda åt anrättningen att kunna vinna pengar. Dessutom så är det roligt att sätta sig in i en matchs förutsättningar för att ta reda på vilket resultat som är mest troligt, man lär sig alltid något på det. Egentligen handlar satsningarna mer om att visa sin fotbollskunskap än att vinna pengar, men självklart är stålarna en fin extra belöning för att man har haft rätt.
 
Följ gärna med mig på den här bloggen så länge ni bara orkar, jag tänker ge ett speltips så gott som dagligen, och sen slänger jag in någon onödig/nödvändig statistik eller en anekdot från mitt jobb mitt i allting.
 
Nu kör vi.

/Jonas Dahlquist