Läge för lite reflektioner.

Så här: tio frågor – och lika många svar.

Synpunkter givetvis välkomna – om de motsvarar mina förväntningar (som är höga…).

Kommer Sundsvall att rycka i tabelltoppen, typ som Öster gjorde för två år sen?

Ja, jag tror det. Sundsvall är det lag i serien som spelar på flest av spelets strängar. De kan försvara när så krävs, de är vassa i omställningsspelet, och de har också förmågan att spela ut en motståndare.

Hotet mot Sundsvall är en skada på anfallsspetsen Johan Eklund. Får Eklund vara frisk ser jag inget som kan stoppa Giffarna från att skena i väg där uppe.

Känslan är faktiskt att Giffarna har ytterligare en växel att lägga i. Kantmittfältarna, som Sliper, Helg och Chennoufi – när han nu spelar där – har långt ifrån peakat.

Ser vi ett nytt Falkenberg någonstans i tabellen?

Nej, jag tycker inte det. Det skulle vara enkelt att svara Varberg, Värnamo eller Husqvarna, som samtliga inlett övertygande, men det jag har sett av lagen så här långt har inte fått mig att gå bananas. Ett klassiskt tänk med ett bra försvars- och kontringsspel, kryddat med styrka i samband med offensiva fasta, räcker knappast över 30 omgångar. FFF under Eklund hade mer att erbjuda.

Här kanske jag är lite orättvis mot Varberg, som jag har sett för lite. Ska kika på måndag, mot Öster, så återkommer jag i ärendet.

Någon eller några spelare som överraskat positivt hittills?

Tre ytterbackar, Dennis Olsson i Sundsvall, Tomas Hansson i Husqvarna och Elliot Käck i Sirius. Känns extra kul att kunna lyfta fram spelare i den positionen eftersom det rådde akut brist på varan förra säsongen.

Sen är jag förtjust i Degerfors kantmittfältare Ferhad Ayaz, bra driv i steget och skicklig i en-mot-en-situationer, och Östersunds Varberg-tillskott Modou Barrow, rapp, tekniskt skicklig och målfarlig.

Mer? Robin Tranberg i Varberg, Joel Löw i Värnamo, Husqvarnas keeper Zoran Akovic och Ängelholms multifunktionelle Monday Samuel.

Någon eller några spelare man hade förväntat sig mer av?

Andreas Drugge och nye islänningen Ásgeirsson i Gais. Spelbegåvade Drugge har mest sett vilsen ut på planen och Ásgeirsson – som inför säsongen utmålades som ett mittfältsmonster – verkar inte ha tillräckligt med verktyg i verktygslådan. Admir Aganovic i Assyriska måste göra fler mål. Peter Samuelsson i Degerfors måste också göra fler mål – och bli mer aktiv i spelet. Johan Arneng har inte dominerat så som jag trodde i Sirius och Östersunds nye lagkapten Douglas Bergqvist har varit rena säkerhetsrisken som mittback.

Är bottenkvartetten cementerad?

Nej, det tror jag inte alls. Framför allt Assyriska, men även Jönköping och Degerfors har stundtals spelat riktigt bra. Samtliga vill i varierande grad vara spelstyrande, men den ambitionen har, tyvärr, kostat när man mött lag som mer är inriktade på att försvara och ställa om.

Känslan är också att Assyriska och Degerfors är mer mentalt labila. Högstanivån är hög, men sen verkar det inte finnas någon botten när det börjar ta emot. J-Södra förefaller mer stabilt därvidlag.

Tipset är att två av de här tre lagen kommer att lyfta i tabellen, men vilka två det är ber jag att få återkomma till.

Landskrona Bois är jag mer osäker på, mest beroende på att jag inte har sett dem tillräckligt mycket. Lovar skärpning på den punkten med start i morgon.

Någon tränare som försämrat sina aktier?

Man behöver inte heta Albert i förnamn och Einstein i efternamn för att förstå att det börjar blåsa snålt kring Thomas Askebrand i Gais och Azrudin Valentic i Assyriska.

Nog så.

Domarstandarden?

Mycket bra.

Ja, men nåt enstaka undantag då.

Nej, nej, inga namn…

Spelkvalitén hittills?

Lite för låg teknisk kvalité mellan varven, aningen för dåligt tempo i vissa matcher och agerandet i de båda straffområdena lämnar ibland en hel del i övrigt att önska.

Summa summarum: godkänt – med minsta möjliga marginal.

Lag på väg uppåt?

Öster, definitivt. Smålänningarna har fått plikta för ineffektivitet och halvdarrigt försvarsspel, men har absolut kvalitéer för att klättra – rejält. Tiden talar naturligtvis också för Hammarby, med ny tränare och många nya spelare. Grundkapaciteten är hög, spelet börjar sätta sig och det känns som att det bara är en tidsfråga innan Bajen lägger sig i rygg på – och kanske till och med utmanar – Sundsvall.

Lag på väg nedåt?

Well, jag har svårt att se Varberg som tabelltvåa om några omgångar och jag har lika svårt att se Värnamo sniffa på en allsvensk kvalplats när vi går till sommarvila. Misstänker också att Husqvarna snart har lekt rommen av sig.

Som sagt, det krävs mer än ett stabilt försvarsspel, bra omställningsspel och styrka vid fasta situationer för att slåss i toppen i långa loppet.

Till sist: i morgon kryddar vi bloggen med ett nytt inslag.

Missa för guds skull inte!