Piff och puff

Plötsligt händer det bara.

Man märker att det blir ovanligt tyst och lugnt på redaktionen. Reporter-Martin som sitter mitt emot mig brukar annars antingen prata i telefon eller hamra på tangentbordet. Det här med män och tangentbord är för övrigt en intressant studie. Kanske vill de alla vara Jan Guillou och banka in orden ordentligt (Jan vägrar ju dator) eller så är det ett utlopp för dolda aggressioner. Vad vet jag….

I alla fall. Nu var det tyst. Och Fotograf-Björn, som sitter bakom mig, var också försvunnen.

Jag letade. Och letade. Och hittade.

I en liten vrå i en soffhörna bakom vår tekniska redaktion satt de två medarbetarna tätt ihop.

– Mummel-mummel, sa Björn och pekade på datorskärmen framför dem.

– Mmm-hhmm, sa Martin och nickade.

Jag tog en kopp kaffe och satte mig i andra ändan av soffan.

– Vad gör ni? undrade jag.

– Mummel-mummel, sa Björn.

– Mmmm, sa Martin.

Jag gav mig inte.

– Vad GÖR ni?

Två skäggiga ansikten vänder sig förvånat mot mig. Två svarta tröjärmar kliar sig i kalufsen.

– Vi lär oss, säger Björn.

– Att klippa nunnor, säger Martin.

Det är som om ett ljusskimmer sprider sig på redaktionen. Det blir så när två håriga män handskas varligt med två härliga heliga nunnor.

Nöjd lommar jag tillbaka till min plats.

Vad det handlade om? Det får ni se alldeles, alldeles strax…