Komikern Kristoffer Appelquist bor nära ett boende dit Syrienflyktingar anlände förra veckan.
I lördags besökte han boendet, och nu sprids hans Facebookuppmaning om att göra samma sak.
– Man behöver inte vara Moder Teresa. Jag gav en timme och det hade jätteeffekt.

Facebookstatusen skrev han sent på söndagskvällen. Tolv timmar senare har den gillats av över 6 000 och delats av över 1 200 personer.

Stödgrupp i Sunne
Kristoffer Appelquist bor i värmländska Sunne, dit flyktingar från Syrien anlände förra veckan.
Två projektledare på orten startade Facebookgruppen Med hjärtat i Sunne för att hjälpa de asylsökande.
– De tog reda på att flyktingarna skulle få 300 kronor i handen för att köpa kläder på. Tanken är att de ska gå till en second hand-butik, men det är en mil till den närmsta och där finns inte tillräckligt med varma kläder för 60 personer som kommer samtidigt.
Därför startades klädinsamling och mängder av ortsbor har bidragit.

Var svensklärare
Eftersom undervisning i svenska för invandrare, SFI, dröjer till dess att de asylsökande fått permanent uppehållstillstånd drog initiativtagarna även igång svenskundervisning och uppmanade ortsborna att vara lärare.
I lördags tog Kristoffer Appelquist på sig uppgiften.
– Det är viktigt att man kommer igång med svenskan dag ett. Klart att SFI-lärare gör det här bättre. Jag kan ingenting, vet inte vad ett adjektiv är. Men jag pratar hyfsat bra svenska och jag har själv inte lärt mig svenska av lärare, utan av andra i omgivningen.
Under lektionen pratade han med de asylsökande om vad de jobbade med.

”Det var så enkelt”
En var läkare och undrade hur han skulle få sin syriska examen att gälla i Sverige.
– Jag har ett stort nätverk och många följare på Twitter. Så det här var ganska enkelt för mig att efterlysa.
Han fick kontakt med en annan syrisk läkare som kommit till Sverige 2011 och kopplade ihop dem.
– Det var så enkelt men gjorde så mycket. Om alla gav en timme skulle det göra enorm skillnad. Det här är vanliga människor och de flesta problem är väldigt enkla att lösa.

”Sverige är tomt”
Appelquist tar upp att det endast bor 23 personer per kvadratkilometer i Sverige.
– Sunne är en liten ort, även om den inte lider av utflyttningsproblem som många mindre orter gör, där det är svårt att få ihop tillräckligt med folk för att få fungerande vård och annat. Flyttar det in människor är vi dumma i huvudet om vi inte tar hand om dem. Man ska givetvis inte hjälpa av ekonomiska skäl, utan av humanitära. Men Sverige är tomt, det måste man komma ihåg.

 

Här är Kristoffer Appelquists upprop som bara sedan i går kväll gillats och delats på Facebook av över 6 000 personer:

Hävstång. Jag hittade lite hävstång i går.

Jag lunchade med en ny bekant. Han är en flykting från Syrien. Läkare. Hematolog. Specialiserad på blodsjukdomar.

Han har varit i Sverige i mindre än en vecka.

Drygt trettio år gammal lämnade han sitt jobb på sjukhuset i Damaskus och flydde till Sverige. Till Syrien kan han inte återvända för då är han dödens.

Han drömde om att leva i Sverige. Nu är drömmen sann. Han sitter på det tillfälliga boendet i den pyttelilla orten utanför den något större pyttelilla orten som jag bor i. Han delar rum med en ny kompis och tillsammans lagar de mat, läser böcker och spelar pingis. Inte mycket annat att göra där.

Han pratar kurmanji, arabiska, ryska och lite tyska.

Efter att jag gjort en efterlysning på sociala medier (Tack Martin Estvall!) fick jag kontakt med en läkare som gjort samma resa som min vän men två år tidigare. Jag kopplade ihop de båda landsmännen. De pratade i telefon i över en halvtimme!

Min nya vän var så jävla glad när han la på. Förklarade att han nu hade helt klart för sig hur man får sin utbildning validerad, vilka fallgropar som finns. Vilka genvägar man kan ta osv. Han hade fått en fadder. En som pratar samma språk. Både det arabiska och det medicinska.

Jag lade ner sammanlagt en timme på att jaga rätt på en arabisktalande läkare. Det betydde allt för min vän.

EN TIMME! Vilken jävla hävstång! Vilken utväxling!

Jag rekommenderar alla som inte hälsat på på en flyktingförläggning att göra det bums. Det är omöjligt att inte engagera sig. Det är omöjligt att inte inse vilka resurser man själv har till förfogande.

Det är lätt att tänka att ”Det här borde kommunen fixa”. Samtidigt inser man snabbt att det krävs medborgerligt engagemang om vi ska lyckas fånga upp alla dessa människor. Lyckas hitta ett jobb till den erfarna reservdelsförsäljaren från GM i Damaskus, tandläkaren från Aleppo osv.

Det behövs fler medborgare som vill testa sin hävstång!

Kom igen. Nu kör vi. Game on!