Cecilia Uddén får människor att gråta med sina reportage om syriska flyktingar som sitter fast i Egypten.
Inslagen – och hennes egen gråt inför en egyptisk ambassadör – har fått stora konsekvenser.
– Jag inbillar mig att det jag gjort har haft effekt, säger hon till Aftonbladet.

Cecilia Uddén är Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent och bor i Egyptens huvudstad Kairo.
Till Egypten kommer en stor mängd av flyktingarna från Syrien som en första anhalt, och Uddén har gjort flera reportage som skildrar deras svåra situation.
Flera av reportagen har blivit uppmärksammade på grund av sitt starka innehåll och många har kommit rödgråtna till jobbet efter att hört hennes inslag under morgonen på P1.

”Kan ni hjälpa mig”
Bland annat träffade Cecilia Uddén i september 13-årige pojken Ibrahim, vars mamma dog då båten de försökte fly i besköts av egyptisk gränspolis.
Därefter satt han, helt ensam, häktad hos polisen i Alexandria.
Hon beskriver hur hans ansikte är uttryckslöst när han säger:
– Jag heter Ibrahim al Masry. Jag var på väg till er i Sverige, men det blev inte så. Min mamma dog på båten. Hon blev skjuten av kustbevakningen och nu sitter jag i fängelse hos polisen i Egypten. Kan ni hjälpa mig?

Tre av fyra döttrar dog
I oktober träffade hon Sohra, som var fyrbarnsmamma innan hon klev på flyktingbåten som hon hoppades ta henne och döttrarna mot friheten.
När båten kapsejsade drunknade tre av flickorna.
Sohra och hennes enda överlevande dotter satt även de häktade.
Cecilia Uddén bär med sig flera av historierna hon fått ta del av under skildringarna av Syrienflyktingarna.
– Det värsta är att träffa människor som förlorat sina anhöriga, som pojken som förlorat sin mamma. Och Sohra har drabbat mig särskilt. Jag har ägnat mycket tid åt att försöka få henne till Sverige. Jag har försökt utöva påtryckningar på myndigheter.

Kunde inte släppa
Hon är medveten om att försöken att hjälpa Sohra och andra flyktingar kan tyckas tveksamt i rollen som journalist.
– Det här ingår ju inte i mitt jobb och kanske inte ens i mitt opartiska uppdrag. Men jag blev så berörd av henne att jag inte kan släppa henne. Kanske finns andra människor än henne som har ännu större skyddsbehov. Men rent känslomässigt har hon enormt behov av att komma hit.
I programmet Konflikt intervjuade Cecilia Uddén Sohras två systrar som bor i Sverige, och deras barn.
– De är ju kusiner med flickorna som drunknade. Att höra dem prata om det på ren svenska var oerhört starkt. Hemskt.

Grät under intervjun
I slutet av oktober berättade Aftonbladet om då Uddén träffade ambassadören Badr Abdelaty, talesperson för det egyptiska utrikesministeriet, och intervjuade honom om Syrienflyktingarnas situation.
Han förnekade att Egypten skickade tillbaka flyktingar till Syrien, något som Uddén erfarit, och försvarade häktningen av gripna båtflyktingar med att ”de utgör en säkerhetsrisk”.
Då bryter Uddén ihop och berättar om människorna hon träffat under sina reportage. ”Utgör en mamma som förlorat tre döttrar en säkerhetsrisk?”, frågar Uddén och rösten brister.
– Det är klart jag tvekade att sända det. Men jag var så förbannad på honom att han stängde av min bandspelare. Han klarade inte av att hantera någon som bemötte honom med känslor. Det provocerade mig och jag ville hänga ut honom.

Påverkade egyptiska opinionen
I Egypten har intervjun väckt uppmärksamhet.
– Den har bland annat sänts i ett väldigt respekterat tv-program dit jag var inbjuden och folk har diskuterat den. Jag tror att den kan ha påverkat opinionen.
Förra veckan besökte svenska Migrationsverket Kairo tillsammans med FN:s flyktingorgan UNHCR.
– De från Migrationsverket sa att det var mina inslag och mitt deltagande i samtal, bland annat med Tobias Billström i Agenda, som satt ljus på det här.
I måndags släpptes de flesta Syrienflyktingar som suttit häktade, många ända sedan i september.
– Jag inbillar mig att det jag gjort haft effekt. Jag tror att debatten kring min intervju kan ha inverkat, men framför allt Migrationsverkets besök med UNHCR. De pratade med egyptiska myndigheter.

Svår ekvation
Att det inte finns någon laglig väg att ta sig till Sverige är något Uddén tagit upp upprepade gånger.
– Sverige är trots allt det land i Europa som tar emot flest flyktingar från Syrien, så jag har egentligen inte mycket att klaga på när det gäller just Sverige. Samtidigt är det olyckligt att man beviljar permanent uppehållstillstånd i Sverige, men inte från något annat land. Det är hemskt att se så många riskera sina liv för att ta sig till Sverige.
– Men man kan inte begära att Sverige ska öppna för fri invandring. Jag vet inte hur man ska lösa den här ekvationen. Det hela är väldigt olyckligt.

Vädjar i mikrofonen
I flera av sina reportage beskriver hon hur flyktingar, när de får veta att hon är från Sverige och dessutom journalist, vädjar till henne om hjälp.
Vissa går fram till mikrofonen och säger sitt namn i hopp om att någon någonstans ska snappa upp det och komma till undsättning.
– Och jag kan ju inte göra något. Det är hemskt. En otrolig frustration att befinna sig i. Jag försöker säga till alla jag träffar att det är inte säkert att du blir hjälpt av att du låter dig intervjuas av mig. Det enda jag kan göra är att låta dig berätta din berättelse.
Men Sohra kan Cecilia Uddén som sagt inte släppa.
– Min magkänsla är att hon kommer att få komma till Sverige.
Den ensamma pojken Ibrahim bor just nu hos släktingar i en förort till Kairo.
– Jag har inte lyckats hitta honom än. Men det ska jag göra.