Det är dagen efter William Nylanders redan klassiska knock på Henrik Lundqvist i ren jävla glädje.

Och glädjen har varit konstant sedan dess…

 

William står och dansar på någon form av upphöjning, som kan vara en soffa också. Henrik Lundqvist kan inte dansa. Inte för att han har orörliga höfter eller för att varenda människa vill ta bild med honom – utan för att hans knä gör så ont.

Victor Hedman kommer fram. Ger mig en stor, hård kram.

– Fan vad gött, Jimmy!

Victor är en ganska stor kille. Mitt huvud hamnar i trakterna av hans mage. Typ.

Vi står och pratar lite om resan de gjort.

Och att jag fått vara med på den.

Det känns lite overkligt att jag återigen fick möjligheten att leva med vårt mest folkkära landslag under fyra veckor. De gav mig all access under ett brinnande världsmästerskap.

Jag smög runt i omklädningsrum, coachrum, läkarrum, hotellrum, matsalar, bussar, tåg, flygplan – och till och med i duschen då och då.

Allt för att ni läsare skulle få lära känna personerna som tillsammans bildar världens bästa hockeylandslag.

Lära känna människorna som får oss att känna så mycket, glädje, ilska, nervositet och kärlek.

Huruvida jag lyckats med det eller inte är upp till er besökare att bedöma, och förmodligen individuellt.Men jag hoppas att ni känner att ni fått något annat, och lite extra, än det man annars får i mediebruset.

Och vilka otroliga personligheter det finns i det där omklädningsrummet.

Och vilka historier och bilder det bidragit till. En stor del av dessa har inte publicerats ännu. Men tro mig. De kommer inom kort.

Måste bara sova några dagar först.

Men vill ändå i korta drag skicka ett varmt tack till:

Alla spelare och ledare  –  Jag är bara mellanhanden till fansen. Om de inte bjöd på sig själva skulle den här bloggen vara ett fiasko större än förlusten mot Vitryssland i OS 2002.

Svenska Ishockeyförbundet – En modern organisation. Tänker nya banor. Anpassar sig. Vågar. Vinner.

Sportbladet – Låter mig göra det här. Ingen är större är laget.

Alla läsare  – För er otroliga feedback. Utan den hade jag inte orkat göra det här, för det har varit otroligt mycket jobb.

//

Jimmy <3