Ibland blir jag så trött på mig själv, men eftersom bloggen handlar mycket om min träning blir det lätt så. Men det är så oerhört roligt när jag får mail eller kommentarer av er läsare. Det gör mig så GLAD och får mig att aldrig vilja sluta blogga. Här är några av de betydelsefulla mail jag fått:

”Hej Anna

I slutet av oktober (för ca 6-7 mån) började jag träna på E3, ett gym här i min hem stad. Kom igång med träningen mer och mer. Slutade röka för nu 2 månader sen, efter 14 års beroende.

Mitt i allt började jag läsa din blogg som va väldigt peppande/inspererande och gav många bra tips. Läser den varje dag nu mer och gillar den skarpt. Så ett STORT tack till dig för de många tips, recept och inspiration du ger andra.

Är nu total fast i träningen och skulle inte ge upp den för något. Love it!

Önskar dig all lycka med de kommande små!

Kram Kinna”

 

Och så har vi Eva (på bilden nedan). Här är några utvalda delar av hennes fantastiska historia om sin träning under och efter graviditet med tvillingar. O.B.S. Att träna så här mycket som gravid är inget för den vanliga motionären. Man måste alltid utgå ifrån sig själv, vilket även Eva är noga att påpeka:

Coola Eva tränade ända fram till förlossningen med sina tvillingar som kom v.36 + 5 dagar. Bilden är tagen 2 dagar efter förlossningen – helt otroligt vad deffad hon är.

”Jag var i väldigt bra form precis före graviditeten, hade satsat hårt på löpningen med New York City Marathon som mål vilket jag också genomförde på drygt 3 och en halv timma. Detta gjorde det såklart enklare för mig att underhålla och utnyttja de förutsättningarna som jag byggt upp med fortsatt konditionsträning. Då jag redan från v.8 visste att jag bar på två små liv fanns det såklart en extra oro för att det kunde innebära lite större risker och framför allt mot slutet. Jag lyssnade på min kropp noggrant från första början för att känna vad som funkade och litade på min egen intuition och kroppskännedom.

Det enda jag i efterhand är lite tveksam på om jag verkligen skulle ha vågat göra om jag inte hade vetat att resultatet hade varit så bra som det blev är att jag sprang ett halvmarathon-lopp i v.29-30. Visserligen tog jag det lugnt men sprang ändå i mål på 2.07 -utan några problem alls under tiden eller efter detta långa träningspass.

Det som kännetecknade mina pass annars var just att de hade kortare längd, lägre intensitet och att jag var mer nogrann än vanligt mer återhämtning och extra energi både före och efteråt. Jag tittade inte alls på resultat och hade inga mål under graviditeten mer än att träna för att hämta kraft och glädje -det var liksom inte ett alternativ att bara begränsa till att promenera och ta det så pass mycket lugnare än vanligt att all styrka och kondition skulle raseras.

Jag började lite försiktigt med promenader direkt, spinning efter 2 veckor, sen lite mer styrka och löpning efter ca. 6 v. Min första tävling var ett halvmarathon efter bara 10 veckor och då sprang jag på 1.38 utan att vara helt slut efteråt. Under vintern har jag hållit igång löpningen men den har blivit lidande eftersom sömnbristen varit stor, det är riktigt tufft att klara detta samt amma och samtidigt orka träna enligt någon plan. Jag ska i alla fall göra 2 halvmaror och 2 marathon under perioden maj-september är tänkt. 

Kram Eva”

Blir så GLAD av era kommentarer och mail. Puss på er! 🙂