Sovit som en kratta i natt. Tittat på klockan 1000 ggr och tankarna har snurrat, men inte på bekymmer eller p.g.a. stress. Nej, jag har tänkt på hur lyckligt lottad jag är med min fina familj och mitt bra liv. Precis som när jag var liten känns sova som ett onödigt ont när det är så mycket roligare att vara vaken och LEVA 🙂 Det går förståss upp och ner, men just nu trivs jag.

Läste på Ems blogg igår om hennes stora kärlek till träning och jag kan glatt konstatera att vi är av samma sort hon och jag. När jag låg där och vred mig i sängen längtade jag till gymmet och dagens ryggpass. Gick igenom övningarna i huvudet och fick en förnimmelse av endorfinexplosionen efteråt. En dags vila räcker mer än nog för att det ska suga ordentligt i träningsnerven. Åhh vad jag ska mata härliga styrkeövningar, men först mera kaffe och snoriga bebispussar.

Trevlig helg!