Generellt skulle jag beskriva mig som en positiv person och jag försöker att se saker från den ljusa sidan. Men är det någonting som kan få mig på riktigt dåligt humör så är det antingen att skada sig eller att bli sjuk då det resulterar i att jag inte kan träna.

Jag har på mina längre pass (75 minuter) börjat att känna av mitt ena knä. De korta passen går utmärkt och när jag försöker hålla tekniken i enlighet med alla de övningar, tips och tricks som Simon har hjälpt mig med märker jag direkt att det gör mig snabbare. Det är just de där längre passen då mitt knä inte riktigt vill lika mycket som huvudet.

För att undvika någon skada så kommer jag att lägga ytterligare fokus på löpstyrka i mitt träningsupplägg. Imorgon ska jag möta upp Simon på SATS för att gå igenom övningar som jag kan göra för att stärka upp mina knän. Helt ärligt känns det fruktansvärt frustrerande att inte kunna springa på så som jag vill, men nu får jag helt enkelt ta mig i kragen och fokusera på löpstyrkan!

Förövrigt så överlevde både jag och fantastiska Sanna torsdagens backintervaller, och så här glada var vi efter att ha besegrat den där fruktansvärda backen, åtta gånger!