Befinner mig i skrivande stund i Berlin. Har testat på en massa bra träning och däremellan sett mycket av staden! Jag försöker göra en eller ett par resor per år för omvärldsanalys och fylla på inspiration. Det är inte första gången jag är här men det är en så stor stad så finns alltid något nytt att se eller testa. Igår anlitade vi en guide för en Running Sightseeing och fick se och höra mycket av människors och byggnaders historia i Berlin. Ett fantastiskt sätt att bli guidad på, rekommenderas!

Fick även chans att springa förbi mållinjen till Berlin marathon. Det som är mitt personliga mål för i år. 😀 Ser fram emot känslan när jag passerar den i september.

Min erfarenhet av mål säger att det är viktigt att identifiera vilka rutiner, vanor, beteende och tillstånd som leder en dit. Det blir liksom själva kärnan i att vara målorienterad. Vad behöver jag göra, tänka och känna för att nå målet? Den typen av fokus brukar leda till en känsla av ansvar och kontroll som är väldigt tillfredsställande (och framgångsrik?) för mig. 🙂

Jag är fruktansvärt dålig på att vila från träningen. Vilan blir oftast ofrivillig i form av förkylning eller liknande. Efter vila inser jag dock alltid vikten av det, benen känns pigga och kroppen lätt. Något som däremot inte är lika lätt är andningen, det är alltid ett himla flåsande på mig efter vila. Den där konditionen som man underhållit dag in och dag ut är som bortblåst. Arg över flåsandet försöker jag dock intala mig själv att det går över.

Har haft en himla uppförsbacke men löpningen den senaste tiden med onda knän och förkylning x2. Men ingen tid att förlora, New York närmar sig med stormsteg! Tillbaka till träningen och då Los Angeles bjuder på värme och sol blir det hela så mycket enklare!