Sjukdomen tar hela hans liv.
Ett mirakelpiller uppfinns och han kan bli frisk – men vill han ta det?
Tack och hej.

En firad indie-artist på 90-talet med banden Yvonne och Strip Music. Veckans babe i Expressen Fredag. Uppburen i ZTV. En låt med i ”Fucking Åmål”.

Henric de la Cour hade det going för sig.

Han hade också cystisk fibros. Ända sen han var liten var lungsjukdomen CF en del av honom. Slembildning i luftvägarna och ständiga lunginfektioner. Sjukdomen var hans vardag. Den blev en del av hans identitet.
Vid 40 års ålder vänder allt. En medicin dyker upp. En mirakelkur som kan radera sjukdomen fullständigt. Henrics värld faller samman. Han tittar skeptiskt på förpackningen. Vem är han utan sin sjukdom?
Exakt där slutade dokumentären ”Henric de la Cour” av regissören Jacob Frössén.
Precis när ett av nutidens mest intressanta filosofiska dilemman lagt sig frivilligt på obduktionsbordet för vidare granskning avslutas filmandet.
En närmast perfekt missbedömning för en dokumentärfilmare.
Istället fick vi en redogörelse av Henric de la Cours liv. Ett popsnöre i ständig kris. Alltid svart och ledsen. Han skaffar barn men flyr till en stuga, han klarar varken av att vara förälder eller partner, allt han ser fram emot är den dropp han måste ta var tionde timme.
Han ”tröstar” sig själv med att det kommer en dag när han kommer att behöva syrgas varje dag, en dag då han ska få en lunginflammation som aldrig han repar sig från.
I en stark scen får vi följa med på en konsert som arrangeras för barn med CF. Henric, Tobbe Trollkarl, Mojje, Babben, Lill Babs, Martin Stenmarck.
Mojje spelar ”I ett hus i skogens slut” i reggae-tappning, följer upp med Van Halens ”Jump”.
Sedan går Henric på.
Svartklädd, huva, vitsminkad, svarta läppar, tvättbjörnsögon, tuppkam.
Det blir knäpptyst i lokalen.
Sen händer det. Han är 40 år. Medicinen kommer som förändrar allt. Henric knäcks. ”Det är 50/50 att jag tar livet av mig”, säger han.
”Jag måste bli en av er om jag ska kunna fortsätta leva. Nu måste jag ta ansvar för en massa saker. Jag hatar den här situationen.”
Det bränner till.
Då är det slut.
Där borde det ha börjat.

I kväll: ”På spåret”.

KLAS LINDBERG

 

He!
Läkartidningens fördömande av Barna Hedenhös diet.

Eh?
Varför pratar vi så lite om ”Under the dome” I Kanal 5?