Fristil, jämlikhet och broderskap.
”Vinterstudion” är public service-tv i högform.
Man vaknar, sätter på kaffet och slår på SVT1. Sedan är det bara att luta sig tillbaka i soffan och njuta.
André Pops är oöverträfflig som lugn och smidig programledare men Yvette Hermundstad är en utmärkt vikarie.
Och idrottsutbudet har en könsfördelning så jämn att självaste Gudrun Schyman hade varit rörd.
Först damernas slalom, sedan herrarnas störtlopp, sedan damernas sprint i Tour de ski, sedan herrarnas.
Bland kommentatorerna är männen förvisso överrepresenterade men det balanseras till viss del upp av studions kvinnliga experter, där särskilt Pernilla Wiberg och nykomlingen Johanna Ojala briljerar med sina pedagogiska förklaringar av alpin- respektive längdteknik.
Också Lotta Fahlberg imponerar med sina avslappnade reportage. Kul att möta både Henrik Harlaut, svensk gigant inom slopestyle (i förrgår) och slalomundret Mikaela Shiffrin (i går).
I går kunde vi se skidsport från 10.15 till 16.50. Som om inte det vore nog visas ofta krockande tävlingar parallellt på SVT Play och är inte det heller nog kan man ladda ner ”Vinterstudions” app för ständig skidkoll.
Möjligtvis undantaget Stig Strands alpina mellantidsanalyser (som tenderar att stämma ungefär lika väl som kvällstidningarnas horoskop) är samtliga inblandade i programmet pålästa, kunniga och engagerade. Så pass att det knappt gör något om svenska framgångar uteblir. Men visst var det en extra krydda att se Hanna Erikson och Calle Halfvarsson krossa allt motstånd i sprinten i går.
Jag känner mig trygg med ”Vinterstudion”. Och det smärtar att pappa Pops, brorsan Blomqvist och faster Fahlberg inte kommer att guida mig igenom OS i Sotji i februari.
För det kommer att vara, utan att döma ut Viasat  på förhand, som att fira jul i fel familj – i 14 långa dagar.
I kväll tittar jag på del två av trevliga ”Fröken Frimans krig” i SVT 1 21.00.