Är du en av dem som gnäller över Hollywoods kommersiella storfilmer och muttrar att ”det var bättre förr”? 

Dokumentären ”Filmvärldens okända stjärna” bekräftar den bilden. 

 

Personligt – men också allmängiltigt. Den lilla bilden – men också den stora. De bästa biografierna förmedlar båda perspektiven, och det lyckades K specialen ”Filmvärldens okända stjärna” på SVT2 i går göra på ett utmärkt sätt.

På det personliga planet en kvinnlig pionjärs kreativa kamp i en av filmbranschens mest otacksamma roller – rollsättarens.

På det allmänna en bild av en filmvärld som gått från ytligt stjärnstyre till karaktärsskådespeleriets guldålder och tillbaka igen.

Under 30- och 40-talet var rollsättare i princip ett obefintligt yrke. Filmbolagen hade sina kontrakterade stjärnor och placerade ut dem i rollistorna. Hade någon spelat läkare i en film var chansen stor att han gjorde det även i den nästa.

På 80- och 90-talet köptes flera filmbolag upp eller gick samman och ekonomiska intressen tryckte undan de konstnärliga. Återigen skulle storstjärnorna bära filmerna på sina axlar.

Rollsättaren Marion Doughertys storhetstid sammanföll med tiden däremellan. Under sin karriär lyfte hon fram stjärnor som Dustin Hoffman, Jon Voight , Glenn Close, Danny Glover och Al Pacino. Utan henne hade varken ”Midnight cowboy” eller ”Dödligt vapen” sett ut som de gör. Men 1999 fick Marion Dougherty sparken. I en bransch besatt av ungdom och yta var hon inte längre välkommen. Några år tidigare hade hennes kollegor och flera av de största skådespelarna lobbat för att hon skulle belönas med en special-Oscar. Hon fick aldrig någon, och dog 2010.

Men hennes yrkesskicklighet lever ändå vidare. Karaktärsskådespeleriet har till stor del flyttat från film till tv. Och många av de bästa serierna och rollsättningarna står HBO för. Bolaget som också står bakom ”Filmvärldens okända stjärna”.

 

I kväll tittar jag på mitt ”guilty pleasure” – sagosåpabuskisen ”Hart of Dixie” i Kanal 5 klockan 20.00 och sedan slår jag 21.00 över till TV4 och VM-semifinalen mellan Brasilien och Tyskland.

 

Ja

Medan SVT:s ”Allsång på Skansen” slår knut på sig själv för att vara rätt och hippt är ”Lotta på Liseberg” (TV4) bara lite allmänt … gött.

 

Nej

… men den potentiella euforiska allsångskänslan sabbas av alla reklamavbrott.

Sylvia Balac