Den bästa svenska realityn just nu, serveras i små munsbitar och handlar om skåningar som sjunger karaoke.

 
I början av april slår vad man kanske kan kalla för ”Paradise hotel”-effekten till med full kraft, då Kanal 11:s ”Ex on the beach Sverige” och Sjuans ”Robinson – love edition” (en variant av den gamla dokusåpapionjären där bara singlar får delta) får premiär i princip samtidigt.
Många gräl och genanta scener kommer att utspela sig i exotiska miljöer, där folk har samlats med uppdrag att leverera ömsom bråk och ömsom parningsdans.
Och i SVT:s svagsinta ”Under samma tak” – där en handfull pensionärer har stängts in med ett gäng förvuxna tonåringar av den där typen man himlar inombords åt i kollektivtrafiken – fortgår de konstlade situationerna för att, enligt en mall man kan i sömnen, slunga oss från högljudda bråk till flyktiga små stunder av nyfunnen ömsesidig respekt och tillbaka igen.
Och, ja herregud, snart drabbar TV3:s ”Svenska Hollywoodfruar” oss igen.
Och några tankar kring den gamla stinkande hög av skit i TV4 som kallas för ”Farmen” orkar jag inte ens formulera.
Det är inte konstigt att man längtar bort någon gång. Mot reality-tv som inte är helt död på insidan.

 
Den senaste titeln i TV4:s långa kärleksaffär med bönder – ”Unga bönder” – är väl inte direkt rafflande, men intressant, naturskön och trivsam. Och TV3 har lyckats ganska bra med ”Parneviks”.
Men den absolut bästa svenska realityn just nu, den med mest själ och hjärta och karaktär, ser du i ”Klippans karaokecup”, på SVT Play/SVT Flow.
Om den senaste upplagan av den årliga karaoketävlingen på en pizzeria i skånska lilla Klippan, där en färgstark skara både mer och mindre begåvade entusiaster får blomma ut för en liten stund, bland klirrande glas.
Det är varmt, livsbejakande och lite lagom dråpligt.
Fem avsnitt ligger ute än så länge, och du klämmer dem på en timme och en kvart.

 
I kväll kollar jag in premiären av den italienska politiska thrillerserien ”1992” på HBO Nordic.

 

 

Ja!
”Trolljägarna” (TV3). Skönt varje gång.

 

Jo…
”The returned” (Netflix) är en välgjord amerikansk kopia av franska ”Gengångare”. Fast eftersom det överlägsna originalet också finns på Netflix (också det under titeln ”The returned”), bör man ju hellre se det.