Äldre psykopat möter nybakad FBI-agent.

Det är succéreceptet för höstens hetaste nya kriminalserie – ”Blacklist” (TV3)

I USA når den mellan 16-17 miljoner tittare varje vecka. I Sverige såg 382 000 personer förra veckans avsnitt. Till och med låtarna som spelas i Jon Bokenkamps ”Blacklist” kan förvänta sig en försäljningsboost. För tidningen Billboard berättar seriens musikläggare hur de aktivt letar upp relativt obskyra låtar, som brittiska soulsångerskan Alice Russells ”Citizens” och Emikas cover av ”Wicked game”.

Det som gör ”Blacklist” så populär är en lyckad mix av berättelser med avslut varje vecka (en brottsling jagas per avsnitt) och ett långsiktigt mysterium.

I centrum finns en av FBI:s mest eftersökta kriminella, ”Red” Reddington, spelad av James Spader. Han erbjuder myndigheterna information om en rad farliga brottslingar på hans egen ”svarta lista”. Av okänd anledning kräver han att få kommunicera enbart med den nyutbildade agenten Elizabeth Keen (Megan Boone).

Red tycks veta något om hennes försvunna far. Frågan är vilka hans egna syften är? Och är Keens make den han utger sig för att vara?

I senaste avsnittet (serien ligger endast två veckor efter USA) tampas FBI med en kemisk attack utförd i en tunnelbanevagn av ett urspårat forskargeni (Robert Sean Leonard).

Det är ganska spännande. ”Blacklist” har haft några underhållande avsnitt. Den onde kuriren som förvarade datachips och nycklar under huden för två veckor sedan hade en viss kärv charm.

Men seriens stora problem är personen som ska vara seriens känslomässiga nav –  FBI-agenten Keen. Megan Boone är lika intressant som lättmjölk och har två ansiktsuttryck (sammanbiten och lite mindre sammanbiten). Spader spelar ut sina manér på ren autopilot, han dricker fina röda viner och är sådär intelligent som bara fiktiva personer kan vara.

Man bryr sig inte ett dugg om huruvida de lever eller dör. Med lite fingertoppskänsla i manuset, kanske en glimt humor och hjälpligt intressanta skådespelare hade även jag kunnat falla för ”Blacklist”.

Nu förblir jag tyvärr bara likgiltig.

Fredag kväll ser jag smygpremiären av ”Äkta människor”. De två första avsnitten av andra säsongen läggs ut på SVT Play kl 21.

Ha!

Härliga arkivbilder i dokumentären (dödsrunan?) ”SAS – från succé till kris” (SVT2).

Gah!

Någon svensk tv-kanal borde köpa in charmiga poliskomediserien ”Brooklyn nine-nine” med Andy Samberg.

UPPDATERING: Jag gör en kungspudel! TV6 har köpt in den! Premiär 6 januari 22.00.

Han är en viktpendlande, elak tjockis förälskad i sig själv och jättepenisar.

När James Franco åker på stryk är det kollegan Jonah Hill som får flest blåmärken.

Tidigt på morgonen svensk tid sändes ”The roast of James Franco” på amerikanska Comedy Centrals sajt (söndag kväll visas den även på traditionell tv i Sverige).

Hollywoodstjärnan, som är känd för att göra udda karriärval (såpopera, egen realityserie om konst, universitetsstudier), går i fotspåren av skandalstjärnor som Charlie Sheen, David Hasselhoff och Pamela Anderson och låter sig hånas i en komisk gängattack. Skillnaden är att han är en hyllad, framgångsrik multiartist på toppen av sin karriär snarare än en offentlig slagpåse på halvdekis.

Men det innebär inte att attacken blir mindre grov.

– Jag tror att James varken är gay eller straight, han kan inte öppna ögonen tillräckligt för att se vem han ligger med, skämtade Sarah Silverman.

Franco får veta att han kisar och ser puckad ut, gör dåliga filmer, gillar sex med män och var värdelös som Oscarvärd. Men alla svingar vilt mot varandra. När Franco går upp för att ge svar på tal tackar han först sin vän Jonah Hill som för hans skull genomlidit så många skämt om sin viktpendling. Indiskättade Aziz Ansari får höra att han ”charmat publik och ormar i åratal” men gör en lysande comeback:

– Tack för att ni reste tillbaka till 1995 för de där skämten om indier.

Andy Samberg har en intelligent skruv på formatet när han låtsas få in träff efter träff på sina offer, medan skämten i verkligheten är på hans egen bekostnad.

– Din pappa är från Indien och mamma från South Carolina, hur känns det att ha ett unikt perspektiv på hur det är att vara amerikan, din skithög! säger han till Ansari.

Överlag är det humorleverans på absolut toppnivå, med stöd av en stab skickliga manusförfattare bakom kulisserna.

Som en självironisk Franco uttrycker det:

– Det här är min största konstinstallation någonsin. Jag kallar den ”Helskinnat geni under attack” och det här är mitt mästerverk.

Onsdag kväll ser jag ”Uppdrag granskning” (SVT 1) kl 20.

Ha!

”Idol” (TV 4). För fina ungdomar och Kakan Hermanssons stora hjärta.

 Gah!

”Idol” (TV 4). Tanken på att denna jury förväntas utse framtidens artister är beyond deppig.